”Det värsta var att bli kallad häxa”

Hösten 1996 blossade en het debatt om habilitering upp. Det berodde på några tv-dokumentärer om en ”magisk” ungersk kvinna, som kunde lära svårt CP-skadade barn att gå.

Svenska läkare, sjukgymnaster och forskare satt i TV-sofforna och bedyrade att den ungerska kvinnan ljög. Sveriges habilitering var bäst i värld. Ingen skulle låta sig luras av en ungersk häxa.

Ändå stod 600 cp-skadade i kö tre månader senare, för att träna konduktiv pedagogik hos Eszter Horváth Tóthné när Move & Walk öppnade i Sverige. Den 3 mars 2017 är det 20 år sedan.

– Det skönaste är att ingen kallar mig häxa längre, säger en glad Eszter. Det är värt att fira. Alla vet numera att konduktiv pedagogik är pedagogiskt stöd till personer med funktionsnedsättning, en hjälp för att de själva ska kunna utveckla sina förmågor och förstå sina begränsningar.

Trodde du att ni skulle bli kvar i Sverige i 20 år?

– Att våra träningsdeltagare har kommit tillbaka år efter år visar väl att jag inte ljugit i alla fall? Många har till och med betalat behandlingen själva. Det har fått mig att förstå att vi verkligen behövs här.

Betalat själva – står ni utanför det offentliga sjukvårdssystemet?

– Nej, sedan 2015 har alla cp-skadade barn i hela Sverige rätt till fyra veckors träning per år på landstingens bekostnad. Det är en rättighet vi arbetat hårt för många år.

Vad är du mest stolt över?

– Att vi har lyckats utveckla den konduktiva pedagogiken så den kan stötta neurologisk skadade även i skolan, inom personlig assistans och daglig verksamhet. Det gör att vi kan stödja genom hela livet. Det betyder också att konduktiv pedagogik och Move & Walk har fått en stabilare plats i samhället. Det gör att vi kommer finnas kvar, inte bara 20 år till, utan permanent.

I höst kommer en bok där 50 personer berättar om vad konduktiv pedagogik har betytt för dem. Många beskriver träningen som livsavgörande. Är den det?

– Jag tror att en bra utbildning är livsavgörande för alla. Pedagogik handlar om att se människor och att ge dem redskap att utvecklas, ofta mer än de själva trott var möjligt. Jag hoppas att vi har lyckts med det.

Så konduktiv pedagogik är utbildning och egen träning? Långt ifrån magisk häxkonst, som vissa akademiker elakt påstod för 20 år sedan.

– Ja, det var verkligen elakt och ett rykte som jag fortfarande är ledsen för. Jag menar verkligen att även svårt funktionshindrade har rätt att röra sig och rätt att utvecklas. Det ska ingen få kalla magi eller häxkonst. Att ge svårt skadade rätt att utvecklas efter sin förmåga är det som varit viktigast dessa 20 år och det är vårt mål även för kommande år.

Artikelförfattaren Lars Mullback är journalist, författare, filmregissör, debattör och föredragshållare inom funktionhinderområdet.