Folkhögskolan satsar - trots att statliga stödet blir allt sämre

"Vi skulle kunna göra mycket mer om vi hade kostnadstäckning"
Han vill satsa mer på nya kurser och sociala aktiviteter. Eric Sandström är biträdande rektor på Valjevikens folkhögskola. Foto: Anders Lindström.
Annons (artikeln fortsätter nedanför)
Annons för PictureMyLife

 

2017-02-15

Valjevikens folkhögskola jobbar aktivt med nya satsningar - trots att krisen inom folkhögskolevärlden har blivit allt svårare.
- På Valjeviken löser vi det genom att kompletterande verksamheter får vara med och betala, men så ska det inte behöva vara, säger Eric Sandström, biträdande rektor.

Folkhögskolorna är en viktig väg till utbildning för unga med funktionsnedsättningar - ibland den enda vägen.

Men många utbildningar har tvingats lägga ned när statens stöd försämrats.

Handikappförbunden har dragit igång en namninsamling som bland annat kräver höjda statsbidrag och tydligare regler för bland annat färdtjänst.

- Det statliga stödet räcker inte till och idag täcker bidraget bara cirka 70 procent av folkhögskolornas kostnader, säger Eric Sandström.

En konsekvens är att folkhögskolor måste prioritera vilka sökanden de kan ta in. Det riskerar att drabba de med störst särskilda behov.
- På Valjeviken har vi inte antagit deltagare utifrån ekonomi utan vi har haft andra kriterier vid antagning, men det är klart att vi skulle kunna göra mycket mer om vi hade kostnadstäckning, säger Sandström.

Hur skulle ni utveckla verksamheten om stödet vore bättre?
- Fler stödpersoner är ju det första som man tänker på men man skulle också önska att vi kunde starta fler kurser och att det fanns medel till fritidsverksamhet och social verksamhet. Många som går hos oss har en utsatt social situation och här skulle man vilja göra mer, säger Eric Sandström.

Foto
Att växa tillsammans med andra är en viktig del på folkhögskolan. Foto: Roger Karlsson.

 

Han påpekar vidare att nya åtstramningar har minskat möjligheterna för unga med funktionsnedsättning av studera på folkhögskola.

- Det har blivit allt svårare att från kommun och landsting få ta med sig assistans och andra stödinsatser enligt HSL, SoL och LSS, vilket krävs för att kunna studera på folkhögskola.

- Man kan inte låta bli att förfäras över vissa assistansbeslut. Konsekvenserna av dessa beslut är tragiska när det gäller möjligheter till ett självständigt liv. Man försvårar möjligheten till studier och andra aktiviteter.

Osäkra bedömningar av vem som ska få aktivitetsersättning vid studier eller hänvisas till medel via CSN är också ett stort problem.

- Även den som har omfattande nedsättningar kan hänvisas till studiemedel via CSN trots att man ofta har mycket lägre sannolikhet för att kunna få ett arbete och betala tillbaka studielånet.

- Dessutom har det blivit allt svårare att få färdtjänst utanför sin egen kommungräns, något som är en förutsättning för många personer med exempelvis omfattande rörelsenedsättningar eller kognitiva svårigheter, säger Eric Sandström.

Valjevikens folkhögskola deltar som utställare på Leva & Fungera i Göteborg 4-6 april 2017.

Redaktionen

Lägg till ny kommentar

Innehållet i detta fält är privat och kommer inte att visas offentligt.

Ren text

  • Inga HTML-taggar tillåtna.
  • Rader och stycken bryts automatiskt.
  • Webbadresser och e-postadresser görs automatiskt om till länkar.
Skriv in din kommentar här.
Genom att skicka in det här fomuläret så accepterar du Molloms användarvillkor.