2016-05-29      17:14

You are here

GUIDE: Att söka personlig assistans


Anna Barsk Holmbom har jobbat med assistansfrågor sedan 1989 och driver numera företaget ABH Utbildning och Rådgivning som finns på www.abhutbildning.se  Foto: Linnea Bengtsson.
Anna Barsk Holmbom har jobbat med assistansfrågor sedan 1989 och driver numera företaget ABH Utbildning och Rådgivning som finns på www.abhutbildning.se Foto: Linnea Bengtsson.
2014-11-03

Att söka personlig assistans eller att få en omprövning om man redan är beviljad assistans känns för många som en prövning på mer än ett sätt. Många upplever det både kränkande och osäkert. För att minska känslan av utsatthet kan det vara bra att veta vilka regler som Försäkringskassan och kommunen följer när de behandlar en ansökan eller en omprövning.

 

1. Vad krävs för att man ska kunna få personlig assistans?

För att beviljas personlig assistans finns två grundkrav som måste uppfyllas. Dels måste den som söker tillhöra LSS personkrets. Den sökande måste också ha det som kallas ”grundläggande behov”.

Om en person har grund­läggande behov upp till 20 timmar per vecka är det kommunen som beslutar och finansierar hela insatsen. Det betyder inte att man bara kan få 20 timmar i veckan från kommunen utan bara att kommunen är finansieringsansvarig för hela insatsen.

Till exempel kan en person ha 10 timmars grundläggande behov och sen 50 timmars övriga behov. Kommunen finansierar då samtliga timmar.

Om en person däremot har ett grundläggande behov som överstiger 20 timmar i veckan i genomsnitt är det Försäkringskassan som beslutar och finansierar assistansen.  

Oavsett vem som betalar assistansen har den som beviljats assistans samma rättigheter till självbestämmande, valfrihet och personlig integritet. Det betyder att man har rätt att välja vilken anordnare man ska ha.

Man bör också ha ett avgörande eller mycket stort inflytande över vem som ska arbeta som personlig assistent, när man vill ha sina personliga assistenter och vad de ska göra under sin arbetstid.

Det finns också en del andra regler som styr om man kan ha rätt till assistans eller inte. Dessa redogör vi för i Faktarutan.

 

2. Vad räknas till grund­läggande behov?

För att beviljas personlig assistans måste du alltså ha det som kallas grundläggande behov. Det spelar ingen roll hur stora övriga behov du har utan det är de grundläggande behoven som är helt avgörande för om du ska beviljas assistans eller inte.

Nedan redogörs för de fem olika grundläggande behov som ger rätt till personlig assistans och hur Försäkringskassan bedömer dessa. När det gäller kommunala beslut om ersättning för personlig assistans enligt LSS är varje kommun en egen myndighet.

Det finns inte något kompletterande regelverk till LSS som gäller i alla kommuner men i princip bör det som står i Försäkringskassans vägledning även vara användbar när det gäller LSS-beslut.
 


Anna Barsk Holmbom medverkar i Dagens Omsorg med aktuella guider inom området personlig assistans. I Dagens Omsorg nr 1, 2014 skrev hon om vilken kompetens assistenter ska ha. Denna guide om ansökningsprocessen publicerades i Dagens Omsorg nr 2, 2014. Foto: Linnea Bengtsson.
 

3. De fem grund­läggande behoven
 

1. Personlig hygien

När det gäller personlig hygien menar Försäkringskassan att ett fysiskt nära behov av assistans med personlig hygien är ett grundläggande behov oavsett orsaken till behovet.

Det kan t ex handla om att behöva assistans i duschen med att tvåla in, schamponera, torka, och smörja in.  

Försäkringskassan säger också att raka sig, sminka sig, ta av och på en protes är grundläggande behov.

Ovanstående kan vara ett grundläggande behov oavsett orsaken till att det behövs. T ex kan man vilja duscha efter en träning eller när man ska gå på simhallen. Man kan behöva smörja in sig för att man måste av medicinska skäl eller bara för att man känner sig torr i huden.

Om man behöver assistans för att förflytta sig mellan säng och badrum i samband med duschning eller av- och påklädning så kan själva förflyttningen också räknas som grundläggande behov om förflyttningen i sig ses som ett integritetsnära behov. 

2. Måltider

När det gäller måltider som grundläggande behov har domstolsavgöranden ändrat hur Försäkringskassan bedömer det. Det finns en dom som kallas ”matdomen”. Den kom 2009 och den innebar en stor skillnad framförallt i hur man ser på assistans i matsituationen.

För att assistans i matsituationen ska kunna räknas som ett grundläggande behov så måste man behöva assistans med att föra maten till munnen. Det räcker inte att man t ex behöver assistans för att skära maten.

Om man däremot behöver assistans för att man inte förstår att man måste äta eller om man behöver assistans för att inte sätta i halsen kan det också räknas som grundläggande behov.

Om det assistansbehov man har i matsituationen inte räknas som ett grundläggande behov så räknas det ändå in i det sammanlagda assistansbehovet om man beviljas personlig assistans.

Om den assistansberättigade har sondmatning menar Försäkringskassan att den hjälp som behövs för att starta upp och avsluta en sondmatning, eller om det krävs aktiv tillsyn av övervakande karaktär under sondmatningen så ska det räknas som grundläggande behov.

Det omkring måltiden som inte är grundläggande behov, t ex att laga maten, att dela den, diska och liknande kan beviljas som övriga behov.

 

3. Klä av och på sig

Assistansbehov med att klä av och på sig är alltid ett grundläggande behov, när det kan anses vara av personlig karaktär. Det gäller var det än sker och hur ofta det än blir. Om man t ex går och tränar kan man ju behöva klä på sig flera gånger om dagen.

Men det är inte all av- och påklädning som räknas som så integritetskänslig att det ska in i det grundläggande behovet. Bara sådana klädesplagg som man bär närmast kroppen ska räknas med, dvs alla innekläder.

Däremot räknas inte tid för att få assistans med att ta av eller på sig ytterkläder och ytterskor som grundläggande behov. I alla fall inte i vanliga fall. Om man behöver väldigt speciell hjälp, nära kroppen för att man har smärtproblematik eller benskörhet så kan det räknas.

Annars är det som med assistans i matsituationen att man kan få timmar för det som ”övriga behov”. Och det gäller även tvättning av kläder eller att ta fram eller plocka undan kläder.

4. Kommunikation

Det fjärde grundläggande behovet är kommunikation. Försäkringskassan har tolkat de domar som finns om kommunikation som ett grundläggande behov så att det bara kan beviljas för tid som den assistansberättigade behöver ha sin assistent närvarande för att kunna kommunicera med andra.

För att det ska räknas som ett grundläggande behov krävs dessutom att assistenten ska behöva kunskap både om den assistansberättigade, funktionsnedsättningen och sättet att kommunicera.

Det räcker t ex inte med att den assistansberättigade är hörselskadad och behöver en teckenspråkstolk för att kunna kommunicera med andra eftersom det inte krävs att assistenten känner den assistansberättigade och dennes funktionsnedsättning särskilt väl utan det räcker med att assistenten kan teckenspråk för att tillgodose behovet.
 

5. Femte behovet

Det sista grundläggande behovet kallas ofta, i brist på annat, för ”det femte behovet”. Det handlar om det hjälpbehov som inte är av rent faktisk hjälp men som behövs för att tillgodose ett grundläggande behov.

Exempel på det kan vara om en person behöver kvalificerade motivations- och aktiveringsinsatser för att personen över huvud taget ska äta, klä av eller på sig, sköta sin hygien eller kommunicera.

Det är svårt att förklara skillnaden mellan kvalificerade motivations- och aktiveringsinsatser och vanliga motivations- och  aktive­rings­­insatser. För att det ska räknas som kvalificerade insatser räcker det inte med att någon, vem som helst, behöver säga till en person att göra något och att den då gör det.

Det måste vara så att personen som ger motivations- och aktiveringsinsatserna känner brukaren väl och genom sin kunskap kan förmå honom eller henne att göra något. Den som söker assistans bör i princip vara helt ur stånd att göra det själv utan denna insats.

Men det finns även annat som räknas till det femte behovet. Vissa medicinska skäl, så länge det inte är ren vård, kan räknas in. Det gäller främst för barn och handlar om t ex shunt, epilepsi, astma och liknande. Det är viktigt att tänka på att om en viss insats räknas som sjukvård så ger det inte rätt till assistanstimmar.   

Aktiv tillsyn kan också räknas som ett grundläggande behov. Det kan det göra om brukaren har ett utåtagerande aggressivt beteende, samt att det finns risk för allvarliga konsekvenser om inte en person har övervakande tillsyn över brukaren.

Försäkringskassan kräver också att det utåtagerande beteendet sker med en viss frekvens och att aggressiviteten är lättväckt, oförutsägbar och våldsam.

På samma sätt kan aktiv tillsyn på grund av medicinsk problematik räknas till det femte behovet.

Det får fortfarande inte vara vård utan måste räknas som egenvård. Ett exempel kan vara andningshjälp som läkaren har bedömt vara egenvård, men där personen själv inte kan uppmärksamma problem med utrustningen och där den som utövar den aktiva tillsynen behöver kännedom om både sjukdomen som sådan och hur den yttrar sig på den enskilde personen.

Populär expert. Anna Barsk Holmbom har ofta utbildningar och föreläsningar om personlig assistans. Foto: Linnea Bengtsson.
 

4. Övriga behov

Om det finns grundläggande behov så ska Försäkringskassan eller kommunen sedan bevilja timmar för alla andra personliga hjälpbehov som inte tillgodoses på annat sätt, efter brukarens behov och önskemål.

Det kan till exempel handla om att ta hand om sitt hem med städning, strykning, sätta upp nya gardiner och bädda om i sängarna. Det kan också handla om fritidsintressen som att odla blommor i sin trädgård, fiska, gå på bio eller laga mat även om maten inte är ett grundläggande behov. I princip är det enda skälet till att neka en insats att behovet faktiskt tillgodoses på något annat sätt.

Nu skiljer det här sig lite beroende på om den assistansberättigade är ett barn eller en vuxen.

Gäller det ett barn så brukar man säga att det som normalt ingår i ”föräldraansvaret” inte är sådant som Försäkringskassan kan bevilja timmar för.

I förordningen om assistansersättning, står det att all tid som assistenten utför, som ett led i det personliga stödet i den dagliga livsföringen, ska beaktas vid beräkningen av antalet assistanstimmar. (Förordningen är kompletterande regler från rege­ringen.) Grundtanken är att uppgifterna ska utföras tillsammans med den enskilde, annars är det inte personlig assistans.

Ibland kan den assistansberättigade inte medverka rent praktiskt och ibland finns det behov av assistans utan att det utförs någon faktisk uppgift. Då kan det ändå beviljas assistans om brukaren har en sådan funktionsnedsättning att det medför ett behov av ständig och omfattande assistans.

Även tillsyn, handräckning, påminnelser, aktivering och motivering utgör sådana ”övriga behov” som man har rätt till om behoven inte är tillgodosedda på annat sätt och om det finns behov av det.

 

5. Dygnsvila

Man kan beviljas personlig assistans även under dygnsvilan. Antingen kan det beviljas som väntetid eller som vanliga assistanstimmar.

Väntetid är det om assistenten bara behöver finnas på plats för att vid behov utföra arbetsinsatser. Om det däremot är frågan om att assistenten ska utföra aktivt arbete eller ha den typ av tillsyn som ger rätt till assistanstimmar ska det beviljas vanliga assistanstimmar.

Om brukaren beviljas väntetidsersättning får han eller hon en assistanstimme i ersättning från Försäkringskassan för fyra väntetidstimmar.

Mer ovanligt är det att den assistansberättigade beviljas beredskap. Beredskap innebär att assistenten ska finnas till förfogande men kan vistas någon annanstans än på arbetsplatsen.

Assistenten ska sen kunna inställa sig för arbete inom en viss, bestämd tid. För
beredskap betalar Försäkringskassan en assistanstimme för sju bered­skaps­timmar.

 

6. Hur gör Försäkringskassan sin bedömning?

När du har kontaktat Försäkringskassan (som vi nedan kallar ”myndigheten”) för att påtala ett behov av assistans så kommer de att göra en bedömning av din ansökan. Det sker vanligen genom ett hembesök. Om du tycker det känns obekvämt att ta emot personer i ditt hem kan du säga att du föredrar att ha mötet på en annan plats. Om myndigheten ändå vill besöka dig i ditt hem så har de rätt till det.

Om den som söker assistans är under 18 år ska myndigheten genom föräldrarna ta reda på om barnet ska vara med på mötet eller inte och vad myndigheten kan behöva tänka på inför mötet, t ex om barnet behöver kommunikationsstöd.

Försäkringskassan har rätt att kontakta t ex barnomsorg, skola, daglig verksamhet eller korttidsvistelse för att få kompletterande uppgifter om de anser att det behövs. Vid en omprövning har de också rätt att fråga assistansanordnaren om de anser att det behövs. Det är inte något som är tänkt att ske i ett första läge utan bara om Försäkringskassan anser sig behöva information som de inte får av den assistansberättigade.

Eftersom personlig assistans inte beviljas för vård, men väl för egenvård, kan Försäkringskassan komma att ställa frågor kring dina kontakter med hälso- och sjukvården. Om du till exempel har behov av assistans med sondmatning, läkemedelshantering, såromläggning, respiratoranvändning, slemsugning, stomiskötsel och en del andra uppgifter som ibland kan bedömas som vård och ibland som egenvård är det troligt att Försäkringskassan kontaktar din läkare eller någon annan legitimerad yrkesutövare inom vården.

De kan vilja ha intyg för att ta reda på om de uppgifter du behöver assistans med är att betrakta som vård eller om det kan utföras av assistenterna som egenvård.  

Vidare kan Försäkringskassan begära att du lämnar in ADL-bedömning som handlar om aktiviteter i daglig livet.

En sådan bedbömning kan göras enligt AMPS (Bedömning av motoriska färdigheter och processfärdigheter) eller på andra sätt om de anser att det behövs för att de ska kunna göra en korrekt bedömning. Det är arbetsterapeuten som utfärdar dessa intyg.

Ibland kan de även vilja ha journalkopior från hälso- och sjukvården.

Försäkringskassan har en egen konsult i medicinska frågor, den försäkringsmedicinska rådgivaren. Om kassans handläggare inte själva förstår fullt ut vad intyg och journalkopior innebär har de möjlighet att fråga denna rådgivare. Om den försäkringsmedicinska rådgivaren tycker det kan handläggaren sen återkomma till dig och be om ännu fler intyg från specialistläkare eller specialistkliniker.

Om du är nyskadad eller har fått en tilläggsfunktionsnedsättning på grund av en olycka eller skada kommer du att få uppge information om det så att handläggaren vid behov kan begära in försäkringsinrättningens medicinska handlingar.

Om Försäkringskassan bedömer att du ska tillhöra grupp 3 i personkretsen enligt 1 § LSS så måste de alltid konsultera den försäkringsmedicinska rådgivaren eller verkligen vara säkra på de intyg du har lämnat in.

Det ska de göra både första gången du söker, vid omprövning och eventuellt även vid ansökan om fler timmar.
Försäkringskassan har rätt att kontakta kommunen för att fråga om det förekommer förhållanden som kan påverka rätten till assistans.  

 

7. Själva behovs­bedömningen

När Försäkringskassan har fått all information är det dags för själva behovs­bedömningen. Enligt vägledningen ska handläggaren använda det så kal­lade behovsbedömningsstödet. Många handläggare tycker det stödet är svårt att använda och använder det därför inte. Andra tycker det fungerar bra.

Det är bra, ja, till och med nödvändigt att du förbereder dig på den här behovsbedömningen genom att fundera igenom dina behov väldigt noga. Tänk på att försöka särskilja vad som är dina grundläggande behov och vilka övriga behov du har.

Ett sätt att förbereda sig är att du går igenom först en dag, från morgon till kväll och skriver ner vilka behov av assistans du har. Om du behöver dubbel assistans för en eller flera uppgifter ska du skriva ner det också. Om du till exempel behöver två assistenter för att kunna duscha så ska alla de moment där det krävs två assistenter räknas med i grundläggande behov.

När du har funderat över hur en dag ser ut så kan du fortsätta och tänka igenom vad som sker regelbundet per vecka, per månad och per år. Även saker som regelbundna semesterresor utomlands kan ge rätt till timmar under förutsättning att du väl beviljas personlig assistans för dina grundläggande behov.

Om du är anhörig är det viktigt att särskilja dina och familjens behov från den assistansberättigades behov. Det är den assistansberättigades behov du ska skriva ner. Ibland kan det vara jättesvårt och då är det bra att be någon utomstående om hjälp.

Det är till exempel vare sig ett grundläggande behov eller ett övrigt behov att mamma och pappa behöver få vara ensamma en stund på kvällen och att det assistansberättigade barnet därför behöver en assistent. Det som kan ge rätt till timmar är det assistansberättigade barnets behov av dessa timmar.   

Om du vill kan du också förbereda dig genom att gå igenom dina behov med samma verktyg som Försäkringskassan sen kanske kommer att använda. Det finns på Assistanskoll.se

 

8. Efter behovs­bedömning

När du har träffat din hand­läggare kommer denne att göra en sammanställning av vad ni har kommit fram till.

Om handläggaren kommer fram till att du har rätt till assistans men inte med så många timmar som du har ansökt om, eller att du inte har rätt till personlig assistans alls, så får du deras förslag till beslut och kan lämna synpunkter på det.

Du har inte så lång tid på dig för att lämna synpunkter och det är därför viktigt att du läser igenom förslaget med en gång för att verkligen hinna med att skriva ett svar.

Om du hellre vill framföra dina synpunkter muntligt så ska handläggaren låta dig göra det under förutsättning att det är möjligt ”med hänsyn till arbetets behöriga gång”. Om du tycker förslaget är svårt att förstå kan du ringa och fråga din handläggare eller be någon om hjälp att tolka det.

När denna kommunikation är avslutad kommer Försäkringskassan att fatta beslut. Du får beslutet hemskickat till dig. Om du inte är nöjd ska du begära att Försäkringskassan omprövar sitt beslut. Om de inte gör det har du rätt att överklaga beslutet. Du kan läsa mer om hur du går till väga på Försäkringskassans hemsida.

Många anordnare erbjuder hjälp med att överklaga men förväntar sig då ofta att du använder dig av deras tjänster om du skulle beviljas assistans. Andra som erbjuder stöd är till exempel Intressegruppen för Assistansberättigade (som är rikstäckande), BOSSE Råd, stöd och kunskapscenter (Stockholm) samt LASSE-kooperativet (Göteborg).

 


FAKTA

Regler om rätten till assistans

1. För att beviljas personlig assistans måste man tillhöra LSS personkrets och dessutom ha grundläggande behov.

2. För att beviljas statliga assistansersättning krävs minst 20 timmars grundläggande behov per vecka.

3. Det finns inte någon fastställd gräns för hur många timmars grundläggande behov som krävs för att man ska beviljas assistans från kommunen, men ju större behov, desto mer talar för att man ska beviljas assistans.

4. Man får inte bo i en gruppbostad om man ska ha statlig assistansersättning. Däremot kan man beviljas kommunal ersättning för tid som man vistas utanför sin gruppbostad.

5. Man får heller inte vårdas på sjukhus eller någon annan institution som drivs med pengar från staten, landstinget eller kommunen.  

6. Man nybeviljas aldrig assistanstimmar efter att man har fyllt 65 år. Timmar man har haft innan 65-årsdagen får man emellertid behålla.

7. Även om man har haft personlig assistans innan 65-årsdagen och får ett större behov efter det så kan man inte få fler timmars assistans. Behovet ska då istället tillgodoses genom Socialtjänstlagen, SoL.

8. Man beviljas inte personlig assistans för sjukvårdande uppgifter. Däremot kan man få assistans för det den behandlande läkaren bedömer vara egenvård, dvs sådana vårduppgifter som brukaren eller assistenten kan utföra utan risk för brukarens hälsa.

 


Läs mer

... om Annas arbete på följande webbplatser:

www.abhutbildning.se

www.facebook.com/AbhUtbildning

www.regelbevakning.se

   

 

Tidningsutgåva: 
You must have Javascript enabled to use this form.

Sök på HejaOlika

Search form


Nyhetssvepet - vad skriver andra medier idag?

Vilken skola hotas av straffavgift? Var sänks avgifterna för personer med funktionsnedsättning? Vem har anmälts för diskriminering? Hur gick överklagandet? "Nyhetssvepet" här på HejaOlika ger besked. FÅ KOLL PÅ SENASTE NYTT HÄR!


Allt du behöver veta om vårens mässor och konferenser


SENASTE FÖRÄLDRAKRAFT



Nyhetsbrev


ANNONSER












Tweets från HejaOlika