Han tog saken i egna händer: Anställde 100 unga från särskolan

Drygt tre år efter starten har Peritos Ungdomsrekrytering växt till en personalstyrka på cirka 100 unga vuxna med funktionsnedsättningar.
– Det har varit ett enormt intresse, men vi hade hoppats på att växa ännu snabbare, säger Lars Lööw, vd och grundare.

Egen modell för rekrytering

Peritos är fortfarande ensamt om att anställa unga som har gått gymnasiesärskola enligt företagets egen modell för ”introduktionsrekrytering”.

Modellen innebär att Peritos tar arbetsgivaransvaret under ett års introduktion i ett arbete hos en annan arbetsgivare. Peritos betalar månadslön, övriga arbetsgivarkostnader och utbildningsinsatser. Coachning och utbildning ska säkerställa att ungdomen utvecklas till en bra framtida medarbetare och arbetsgivaren till en bra sådan.

Även om Peritos affärsidé har varit framgångsrik finns fortfarande många utmaningar.
För att lyckas krävs samarbeten med Arbetsförmedling, kommuner och arbetsmarknadens parter – och allt har inte gått smärtfritt.

Högt på önskelistan för Lars Lööw just nu är att kommer överens med fler fackförbund om kollektivavtal. Utan kollektivavtal finns risk att facket sätter stopp för rekryteringar.

– Det behövs nya kollektivavtal som är anpassade för våra introduktionsrekryteringar. Det finns redan avtal med Unionen och diskussioner med något LO-förbund, men det behöver bli fler och det tror jag att vi kan lyckas med relativt snart, säger Lars Lööw.

Ovilliga kommuner

En oväntad motgång för Peritos har varit kommunernas svala inställning till samarbete.

– De som tjänar mest på det vi gör är kommunerna, som får fler invånare i arbete, men trots det har det varit svårt att hitta samarbetsytor. Kommunerna är viktiga både som arbetsmarknadspolitisk aktör men även i sin roll som sstor arbetsgivare.

– Ingen av de som deltagit i våra introduktionsrekryteringar har fått jobb i kommuner eller kommunala bolag, utan bara hos privata arbetsgivare och vissa myndigheter.

– Vår ursprungliga idé var att kommunerna skulle vara med och bidra för att vi skulle kunna ha hög närvaro och kvalitet, men ofta finns ingen att prata med på kommunerna.

Foto på Lars Lööw
– Om vi kan bidra till att vända utvecklingen vore det fantastiskt, säger Lars Lööw. Foto: Linnea Bengtsson.

Även stora företag tar lång tid att bearbeta.
– När företag har stora strukturer och rekryteringsprocesser passar vi inte riktigt in. Det är enklare med mindre och medelstora arbetsgivare.

Unga med aktivitetsersättning ökar

Att det går långsamt betyder inte att Lars Lööws engagemang svalnar – tvärtom.

– Antalet unga med aktivitetsersättning (”förtidspension”) närmar sig 35 000 och antalet har ökat med 60 procent på sju år. Om vi kan bidra till att vända den utvecklingen vore det fantastiskt!

– Det behövs en ökad insikt om behovet av att anställa unga med funktionsnedsättningar. För att skapa rätt förutsättningar behöver vi vara beredda att ompröva en del, och det gäller både arbetsgivare, myndigheter, riksdag och regering och fackliga organisationer.

Opinionsmässigt har Peritos arbete redan burit frukt.

– Jag tror inte att det är många företag som efter ett par års verksamhet blir en av modellerna för en statlig utredning, säger Lars Lööw som stolt hänvisar till betänkandet om matchningsanställningar som blev klart i våras.

Att vara först med en modell har dock nackdelar, eftersom det kräver nytänkande även hos samarbetspartners som Arbetsförmedlingen.

– Å ena sidan är vi som vilken arbetsgivare som helst. Men samtidigt är vi annorlunda. Alla anställs med lönebidrag och utför arbetet på andra företag. Vi behöver en snabb och smidig hantering hos Arbetsförmedlingen. Vissa arbetsförmedlare hjälper aktivt till, men andra är misstänksamma eftersom vi är en kommersiell verksamhet och det är svårt att förstå att våra kandidater utför arbete hos andra, säger Lars Lööw.