”Lagändring föregriper hela LSS-utredningen”

Jag hoppas det beror på avsaknad av kompetens, och inte ren illvilja, skriver Elisabeth Langran.

Annons

Annons för Durewall.se

DEBATT. När LSS-direktiven blev offentliga i slutet av maj stod det klart att regeringen vill dra ned på assistansersättningen. Men redan innan hade socialdepartementet arbetat fram ett förslag till lagändring som föregriper hela LSS-utredningen, skriver FUB-juristen Elisabeth Langran.

Redan innan direktiven för den nya LSS-utredningen blev offentliga i slutet av maj hade socialdepartementet arbetat fram ett förslag till lagändring som föregriper hela LSS-utredningen, skriver FUB-juristen Elisabeth Langran.

 

DEBATT. Med LSS-direktiven i slutet av maj stod det klart att regeringen vill dra ned på assistansersättningen. Man angav två olika skäl och sa även att man skulle förstärka övriga LSS genom de besparingar man gör.

Det var ganska lätt att se igenom det påståendet. Om man spar in på en insats så måste behoven tillgodoses på något annat sätt av kommunen och/eller anhöriga.

Att besparingarna skulle kunna vara positivt för de som omfattas av LSS är en osanning. Det är cyniskt att spara in pengar på de i vårt land som har de allra största behoven av stöd och hjälp i livet. Jag instämmer helt med Jan Björklund i sin kritik av regeringen här.

Innan direktiven ens hade offentliggjorts hade socialdepartementet sett till att arbeta fram ett förslag till ändring i 51 kap. socialförsäkringsbalken, en lagändring som ska träda i kraft vid årsskiftet. I och med det här lagförslaget förekommer socialdepartementet hela LSS-utredningen.

Man föreslår att regeringen ska kunna ändra timbeloppet för assistansersättningen ”… i de fall regeringen skulle behöva vidta åtgärder i en krissituation eller om den under andra omständigheter skulle bedöma det nödvändigt att genomföra förändringar”.

Utan att vara konspiratorisk så förstår man ju att det ska vara lätt och gå snabbt att chocksänka ersättningen när regeringen så önskar; det vill säga när som helst.
Socialdepartementet skriver dessutom att förslaget inte kommer att medföra några konsekvenser för någon, vilket är helt gripet ur luften. Jag blir alldeles matt.

Konsekvenserna kommer ju att stå som spön i backen. Några helt uppenbara:
• Personliga assistenter sägs upp.
• Vuxna som idag lever självständiga liv tack vare assistansersättningen kan inte bo kvar i sina lägenheter.
• Föräldrar till barn som idag har assistansersättning blir tvungna att leva på en enda lön, eller gå ned i arbetstid, eftersom någon måste gå in som obetald assistent.
• Kommunerna får en uppsjö av människor på halsen, med omfattande omvårdnadsbehov som de inte har resurser att klara av, vilket leder till att stödet blir ännu sämre och andra insatser inom LSS får stryka på foten.

Är regeringen Löfven historielös? Finns det ingen på socialdepartementet som har kunskaper och insikter om hur vårt land såg ut innan LSS kom till? När jag läser LSS-direktiven och lagförslaget om timbeloppet i assistansersättningen slås jag av bristen på historisk medvetenhet och insikt. Jag hoppas att det beror på ren och skär avsaknad av rätt kompetens, och inte ren illvilja. Är det det senare blir jag mörkrädd, men alldeles oavsett vilket så skäms jag för regeringen.

Jag skäms, för jag ser att man i praktiken, utan eftertanke, monterar ned den fantastiska lag som faktiskt bara har funnits sedan 1994. Jag börjar tro att man faktiskt ser återgång till institutioner som en lösning.

 

Det som nu sker är något mycket allvarligare än regeringen med Åsa Regnér försöker ge sken av.

 

För flera år sedan höll jag en föreläsning om ”Att leva i motvind”. Jag ritade en bild som illustrerade hur personer med utvecklingsstörning gått från att vara gömda på institutioner, till att leva ute i samhället, till att sakta få sina rättigheter inskränkta.

Jag förstår att det som nu sker är något mycket allvarligare än regeringen med Åsa Regnér försöker ge sken av. Om det handlade om att stävja det omfattande fusk som man tror sig dölja sig bland assistansberättigade så hade man inte bestämt sig för att rakt av bara kapa kostnader. Då hade man gått till botten och gjort en grundlig utredning. Nej, man tycker helt enkelt att det inte får kosta.

Men än finns det tid att återupprätta LSS. Det finns tid att ändra kurs, och då är det viktigt att hålla sig till fakta, känna till sin historia och, sist men inte minst, hålla människovärdet högt.

Karl Grunewald, som tyvärr gick bort förra veckan, var den person som förmodligen har haft allra störst påverkan på livsvillkoren för de människor som förr kallades för sinnesslöa eller idioter.

Han kämpade och stred för rätten till ett liv som alla andra. Han stred för att avskaffa institutionerna. Det behövs flera som Karl Grunewald idag; människor som vågar gå emot rådande strömningar och stå upp för människovärdet.

Mitt förslag är att Åsa Regnér med medarbetare i sommar passar på att läsa ”Från idiot till medborgare” eller ”Omsorgsrevolutionen” av Karl Grunewald. De skulle se sitt eget agerande i ett annat ljus, och kanske skulle de skämmas, för Karls beskrivning av ett dåtida Sverige stämmer läsaren till eftertanke.

   

Publicerad: 2016-06-22

Av: Elisabeth Langran

Nyckelord: Elisabeth Langran, LSS, LSS-utredningen, assistans, debatt

Annons

Annons för Etac

Annons

Annons för Humana