LSS-skolan lektion 15: Delaktighet

Delaktighet på alla nivåer - Harald Strand går igenom en av lagens grundpelare.
Harald Strand är författare till LSS-skolan här på HejaOlika. Foto: Linnea Bengtsson.
Annons (artikeln fortsätter nedanför)
Annons för Värna

 

2016-08-08

Delaktighet beskrivs i LSS som möjligheten att utifrån egna önskemål och behov vara delaktig i samhället. Med allt vad det innebär - från att rösta, vara aktiv i föreningar, gå på bio, få begriplig samhällsinformation till att slippa få sin bostad gömd bakom ett plank.

 

Jag har i ett tidigare inlägg skrivit om de grundläggande principerna i LSS. Jag har redan förtydliga några av dessa och fortsätter nu med princip 4; Delaktighet.

Delaktighet är ett begrepp som kan tolkas och beskrivas på olika sätt. Synonymer till delaktighet är medverkan och deltagande, men även medansvar. Innebörden är beroende av sammanhanget.

Delaktighet i LSS beskrivs som möjligheten för personkretsen, att utifrån önskemål och behov vara delaktig i samhället. Med allt vad det innebär från att rösta, vara aktiv i föreningar, gå på bio, få begriplig samhällsinformation till att slippa få sin bostad gömd bakom ett plank. I ett mer personligt perspektiv handlar det om att delta i val och beslut om den egna livssituationen i relation till personal, handläggare och andra som i en professionell roll möter personen utifrån dennes funktionsnedsättning.

Att, som det står i LSS-propositionen 1992/93:159:

Den människa som har ett svårt handikapp får aldrig betraktas som "föremål för åtgärder", utan skall ses som en individ med rättigheter.

Delaktighet är också att få möjlighet att delta i en social gemenskap!

 

Vad står i lagen?

5 § Verksamhet enligt denna lag skall främja jämlikhet i levnadsvillkor och full delaktighet i samhällslivet för de personer som anges i 1 §. Målet skall vara att den enskilde får möjlighet att leva som andra.

 

Vad står i LSS-propositionen?

En ny lag införs för att garantera personer med omfattande och varaktiga funktionshinder stöd som kan undanröja svårigheter i den dagliga livsföringen. Lagen skall ersätta nuvarande omsorgslag och elevhemslag för rörelsehindrade.

Den nya lagen skall innehålla bestämmelser om särskilt stöd och särskild service som personer som ingår i lagens personkrets behöver utöver vad de får enligt annan lag. Den nya lagen skall inte innebära någon inskränkning i de rättigheter som den enskilde kan ha enligt andra lagar. Särskilt stöd och särskild service skall vara en rättighet.

Verksamheten enligt lagen skall främja jämlikhet i levnadsvillkor och full delaktighet i samhällslivet för de personer som omfattas av lagen. Målet skall vara att den enskilde får möjlighet att leva som andra.

Syftet att främja den enskildes fulla delaktighet i samhällslivet kräver att inga insatser ses isolerade från varandra och inte heller från annan samhällsverksamhet.  Insatser enligt lagen skall harmonisera med och komplettera insatser som görs av andra samhällsorgan. Ett kontinuerligt samarbete måste därför ske mellan insatsgivaren och andra samhällsorgan, t.ex. sådana som handlägger frågor om socialtjänst, socialförsäkring, hälso- och sjukvård, arbetsmarknadsfrågor och bostadsfrågor.

 

Vad står i Handikapputredningen SOU 1991:46?

Vi vill använda begreppet delaktighet i bemärkelsen aktivt delatagande i samhällslivet. Önskemål och intressen kan variera mellan olika skeden i livet, mellan olika personer och mellan olika orter. Vi vill också se delaktighet som ett begrepp för att människor med omfattande funktionshinder har alla medborgares rättigheter och skyldigheter.

Principen om integrering hade i sin ursprungliga formulering motsvarande innebörd: Människor med funktionshinder skall vara med i samhället tillsammans med och på samma villkor som andra. På så sätt skulle det övergripande målet om normalisering uppnås.'

En alltför allmän användning av begreppet integrering har ibland skapat barriärer i stället för delaktighet.

Att människor deltar tillsammans är vanligt och skall inte behöva kallas för något särskilt. Om handikappade däremot särbehandlas, segregeras, förtjänar det att uppmärksammas. Och det är först som ett motsattsförhållande till segregering som det är meningsfullt att tala om integrering.

Vi delar denna uppfattning och väljer begreppet delaktighet som uttryck för ett väsentligt kvalitetskrav.

Våra förslag handlar inte om förmåner eller välgörenhet. De beskriver i stället nödvändiga och självklara verktyg för att göra målen om full delaktighet och jämlikhet möjliga att förverkliga. När enskildas utgångslägen är olika till följd av funktionsnedsättningar måste skillnader i förhållande till andra människors villkor beskrivas. Men det behövs också en kunskap om hur skillnader kan överbryggas, utjämnas och/eller kompenseras. Viktigast är dock den målmedvetenhet som omsätter kunskap i praktiskt och solidarisk handling.

 

Hur ser verkligheten ut idag?

Delaktighet kan ses som samhällets strävan att undvika att marginalisera eller exkludera personer som har en eller flera funktionsnedsättningar. Begreppet har en social innebörd, att kunna vara en del av en gemenskap och ha möjlighet att påverka. Delaktighet som mål är tillämpligt på alla nivåer av social gemenskap.

I grunden är delaktighet en möjlighet att ha inflytande över beslut i en gemenskap. För personer som tillhör LSS med utvecklingsstörning krävs särskilda insatser för att detta skall kunna ske. Det handlar till mycket stor del av kunskap och attityder från de som skall stödja och hjälpa.

 

Det finns ett antal metoder och koncept för delaktighet och inflytande. Här är några exempel:

 

TEACCH, Treatment and Education for Autistic Children and Children with related Handicaps.

TEACCH och den delen som kallas för strukturerad undervisning, där ord, bilder och/eller saker som visar vad som ska ske, i vilken ordning, hur länge, med vem och vad som händer syftar till att ge brukaren en känsla av kontroll och möjlighet att förutse och kommunicera.

Grundtanken i TEACCH är att varje människa vill känna kontroll, och kunna påverka sitt liv. Utöver tanken om en i positiv bemärkelse känsla av kontroll så lyfts också vikten av samverkan fram. De som finns runt personer med behov av stöd måste samverka för personens bästa. Liksom att miljön ska anpassas och att visuella hjälpmedel ska tas fram och anpassas individuellt.

 

Tydliggörande pedagogik

Tydliggörande pedagogik är en försvenskad version av TEACCH. Det är ett pedagogiskt förhållningssätt som innefattar ett antal redskap som kan förtydliga vardagen för individen och göra omvärlden förståelig.

Målet är att individen ska nå så hög grad av självständighet, självbestämmande och delaktighet som möjligt. För att uppnå det använder pedagogiken sig av olika redskap. Inga redskap finns klara från början utan dessa tas fram utifrån observationer av deltagarens förmågor, intressen och behov. Exempel på redskap kan vara dagplaneringar, bild-och/eller, textstöd vid olika valsituationer samt anpassningar i miljön.

Med stöd av Tydliggörande pedagogik, kan det bli lättare att förstå sin omvärld och var som förväntas att man ska göra. Tydliggörandet ska svara på frågorna: Var? Vad? När? Hur länge? Hur mycket? Med vem? Vad händer sedan? Det är frågor som behöver besvaras för att den enskilde ska uppleva kontroll och förstå vad som förväntas.

 

PFA, Pedagogiskt förhållnings- och arbetssätt

PFA handlar om att man:

1. Bedömer vad personen behöver för att kunna få använda sina färdigheter och få stöd för sina svårigheter och på så vis få leva ett gott liv utifrån sina önskemål om vad det är.

2. Anpassar miljön efter den unika individens behov och sätt att fungera för att den ska kunna få bli så självständig som den kan. 

3. Följer upp den anpassning som gjorts för att se om det som görs är det rätta. 

I PFA utgår man ifrån att det är miljön som ska anpassas efter brukaren, och inte tvärtom.

 

AKK, Alternativ kompletterande kommunikation

Syftet med AKK är att hitta andra sätt att kommunicera än att tala, eller att komplettera det verbala språket med saker, bilder, text, digitalt stöd etc.  Här ges också exempel på vad som kan komplettera det talade/avsaknaden av tal; saker, bilder eller symboler, och dessa kan arrangeras på pekkartor, i kommunikationsböcker, i talande samtalshjälpmedel eller olika typer av datorer.

Om brukaren har motoriska svårigheter kan den få hjälp av blickpekning, pannpinne, en peklampa, att trycka på kontakter med någon annan kroppsdel eller använda särskilda styrsätt till dator. Det ges exempel på hjälpmedel för olika behov som utgår ifrån olika utvecklingsnivåer. Och man påminns om att det också går att arbeta med konkreta föremål, som en sked för att äta, en sko för att gå ut etc. Konkreta föremål beskrivs som lämpliga att använda i kommunikation med personer som är på en tidig utvecklingsnivå eller med mycket små barn. Det kan fungera stödjande både för minnet, för övergångar från oavsiktlig till avsiktlig kommunikation.

 

Delaktighetsmodellen

Något som på senare år blivit väldigt populärt är Delaktighetsmodellen. Den bärande idén är att stödja och öva brukarnas förmåga att uttrycka och formulera sina behov och önskemål tillsammans med andra brukare som de delar vardagen med. Delaktighetsmodellens delaktighetsslingor är en metod för att underlätta brukarnas väg mot egen makt över olika situationer sitt dagliga liv.

Modellen bygger på dialogsamtal, delaktighetsslingor, som förs i mindre grupper, brukare för sig och personal för sig, innan alla träffas för ett gemensamt samtal. Alla samtal leds av Vägledare som inte är personal till brukarna. Samtalen centreras kring ett särskilt valt vardagligt tema med intresse för brukarna.

Bild borttagen.

En delaktighetsslinga inleds alltid med brukarträffen. Tillsammans med Vägledarna formulerar de s.k. stafettfrågor till personalen. Dessa träffas därefter i en egen grupp och samtalar kring temat utifrån sina erfarenheter och formulerar sina stafettfrågor till brukarna.

När brukarna har träffats två gånger sammanstrålar båda grupperna till ett gemensamt avslutande samtal då alla stafettfrågor tas upp. I slutat av detta samtal deltar även chefen för att tillsammans med deltagarna lägga en plan för hur förslag och synpunkter kan tas tillvara och föras vidare in i verksamheten. Chefens engagemang kan vara avgörande för hur dialogen leder till förbättring och förändring i verksamheten.

Varför använda Delaktighetsmodellen?

Brukarnas delaktighet och inflytande är vägledande för arbetet inom verksamheter som erbjuder stöd, service och habilitering till människor med funktionsnedsättning. Att utveckla brukarnas delaktighet kan också ses som ett led i verksamhetens kvalitetsutveckling och för att stärka en evidensbaserad praktik inom funktionshinderområdet.

Syftet med att arbeta med Delaktighetsmodellen är att öka brukarnas möjlighet att få inflytande över sina liv och sin vardagssituation.

 

Delaktighet kräver kunskap och positiv inställning

Det saknas sålunda idéer hur delaktigheten skall kunna öka även för personer med svårare funktionshinder. Men kravet på kunskap hos personal, chefer och LSS-handläggare är stort! Det funkar ganska ofta för unga som är i förskola och skola.

Men när skolan är slut och ersätts med boende och daglig verksamhet är det svårare. Det bygger på att all stödpersonal tar till sig metoderna och jobbar på ett likartat sätt. Och att arbetsgivaren stöttar med kontinuerlig utbildning. Med den individanpassning som krävs är det lätt att även goda intentioner fallerar.

Det krävs också tålamod och en positiv inställning hos de politiker som styr LSS-verksamheten ute i våra kommuner och att de förstår att delaktighet kostar resurser. Det saknas inte så sällan tyvärr.

Numera finns Myndigheten för delaktighet, MFD, som arbetar för att alla ska ha samma möjligheter att vara delaktiga i samhället och kunna ta del av mänskliga rättigheter. MFD arbetar utifrån ett rättighetsperspektiv, att alla människor, oavsett funktionsförmåga, ska kunna vara fullt delaktiga i samhället. Uppdraget är, som ni förstår, omfattande och jag har svårt att se hur MFD skall kunna öka delaktigheten för personer i en gruppbostad.

 

Källor

Proposition 1992/93:159 om stöd och service till vissa funktionshindrade; Riksdagen.se
1989 års Handikapputredning
INTRA LSS-lagen om stöd och service (kompendium 2013)
ReclaimLSS.org

   

Harald Strand

Lägg till ny kommentar

Innehållet i detta fält är privat och kommer inte att visas offentligt.

Ren text

  • Inga HTML-taggar tillåtna.
  • Rader och stycken bryts automatiskt.
  • Webbadresser och e-postadresser görs automatiskt om till länkar.
Skriv in din kommentar här.
Genom att skicka in det här fomuläret så accepterar du Molloms användarvillkor.