LSS-skolan lektion 3: Ledsagare och Kontaktperson

Harald Strand har kommit fram till insatserna Ledsagare och Kontaktperson i denna lektion 3 av LSS-skolan. Foto: Linnea Bengtsson.
Annons (artikeln fortsätter nedanför)
Annons för Värna

 

2015-04-07

Ledsagare och kontaktperson är två insatser enligt LSS som är avgörande för att personer med funktionsnedsättningar ska kunna delta i samhällslivet. Insatserna begränsas dock allt mer av kommunerna. Och den ojämna kampen om insatserna utkämpas ofta i förvaltningsrätterna.

I LSS-skolans lektion 3 ska vi här beröra insatserna Ledsagarservice (paragraf 9.3) och Kontaktperson (paragraf 9.4). Insatserna är förhållandevis små, både mätt i antal personer och i kostnad. Antalet personer som utnyttjar ledsagare genom LSS är cirka 8 500. Antalet personer som har kontaktperson genom LSS är ungefär det dubbla, drygt 19 000.

Båda insatserna har minskat de senaste åren. Ledsagarservice har minskat med 13 procent sedan 2008. Kontaktperson började minska först 2012, med 4 procent under 2013. Av totala LSS kostnaderna utgör de två insatserna tillsammans 1,7 procent.

Insatserna har som mål att bryta den funktionshindrades isolering och möjliggöra externa kontakter samt deltagande i samhällets utbud av fritidsaktiviteter.

Tyvärr ser vi att kommunerna begränsar dessa insatser allt mer. Till exempel har man självsvåldigt, med viss hjälp av förvaltningsrätterna, bestämt att de som bor i gruppbostad inte ska ha ledsagning eller kontaktperson.

Ett annat problem är att kommuner kommunen inte behöver betala ledsagares utgifter, efter en dom i HFD, Högsta Förvaltningsdomstolen. Idag är det ungefär var femte kommun som utnyttjar detta.

I Länsförbundet FUB Stockholms undersökningar har det också visat sig att skillnaderna mellan kommunerna är stor, trots att samma lag gäller.

Antalet LSS-domar i Förvaltningsrätterna har tredubblats sedan år 2010! Många av dessa avser ledsagare eller kontaktperson.

 

Ledsagarservice

(Insatsen ledsagarservice, § 9.3)

Ledsagarservice är en viktig insats för den funktionshindrade för att kunna delta i det allmänna samhällslivet. Detta stöds också av FN-konventionen om rättigheter för personer med funktionsnedsättning.

De begränsningar som införts både vad gäller kostnader och avstånd (resor) har skapat stor frustration hos intresseorganisationerna, som försöker få till förändringar tillbaka till ursprungstankarna i LSS.

 

Så här tänkte politikerna när lagen stiftades

Ledsagarservice utvecklades ursprungligen för synskadade. Insatsen fanns redan före LSS, både i Omsorgslagen och i Socialtjänstlagen. Handikapputredningen ville att den skulle ingå i ”tidsbunden hemtjänst” och fortsätta i Socialtjänstlagen.

Ministern ville dock annorlunda. I en specialmotivering till LSS-propositionen 1992/93:159 skrev socialminister Bengt Westerberg följande om ledsagarservice:

Insatsen ledsagarservice lämnas som ett led i strävandena att underlätta för den enskilde att ha kontakter med andra. För personkretsen i denna lag skall ledsagarservice ges enligt denna bestämmelse om han begär det och inte enligt socialtjänstlagen. Avsikten är att den enskilde skall få hjälp med att komma ut bland andra människor, exempelvis ledsagning för besök hos vänner eller vid deltagande i kulturlivet. Ledsagarservicen syftar till att bryta den isolering som ofta blir följden av ett omfattande funktionshinder. Insatsen bör ha karaktären av personlig service och anpassas efter de individuella behoven.

 

Så här fungerar det idag

Under senare år har kommunerna begränsat insatsen ledsagare på olika sätt. De stöder sig delvis på domar i Högsta Förvaltningsdomstolen, HFD.
En begränsning är att kommunerna enligt en dom i HFD från 2011 (HFD 2011 ref 8) inte behöver betala ledsagarens omkostnader. En annan begränsning är att HFD i en annan dom från 2011 (HFD 78-11) har nekat rätt till ledsagare för utlandsresa.

Ett större problem är att många kommuner i sina ”riktlinjer” har bestämt att ledsagare inte beviljas för personer som bor i gruppbostad. De anser att denna insats ska utföras av gruppboendes personal. Vad jag ser finns ingen prejudicerande dom om detta i HFD. Det finns en dom i HFD från 2011 (HFD 2011 ref 62) att om du har personlig assistans kan du inte få ledsagare.

Med dessa begränsningar har insatsen ledsagarservice blivit skadeskjuten, anser intresseorganisationer för personkretsen med LSS. I undersökningar, som Länsförbundet FUB i Stockholm gjort, om utfall av domar i Förvaltningsrätterna från 2011 avseende ledsagare så har den enskilde bara fått positivt utfall i 2 av 10 domar.

 

Kontaktperson

(Insatsen kontaktperson, § 9.4)

Den viktigaste uppgiften för en kontaktperson är att bryta den isolering som ofta drabbar en funktionshindrad och att tillföra kontakter utanför den normala kretsen av familj och personal. Kontaktpersonen ska vara en ”god vän” som underlättar för den funktionshindrade att få ett självständigt liv utanför sitt normala boende.

Den enskilde ska ha stor påverkan på vem som ska vara kontaktperson genom eget val. Kommunens roll är på grund av uppdragets natur huvudsakligen att vara en förmedlare av kontaktpersoner och att aktivt arbeta för att få människor att engagera sig som kontaktpersoner.

 

Så här tänkte politikerna när lagen stiftades

I en specialmotivering till LSS-propositionen 1992/93:159 skrev socialminister Bengt Westerberg följande om ledsagarservice:

Biträde av en kontaktperson är en insats som kan komma i fråga både enligt den nuvarande omsorgslagen och socialtjänstlagen. Någon förändring av begreppet kontaktperson i förhållande till vad som menas därmed i omsorgslagen är här inte avsedd. En kontaktperson skall vara en medmänniska. Såsom närmare utvecklats i den allmänna motiveringen bör insatsen ses som ett icke professionellt stöd som ges av en människa med stort engagemang och intresse för andra människor. Något krav på särskild yrkeskompetens bör inte ställas.
En viktig uppgift för kontaktpersonen skall vara att bryta den funktionshindrades isolering genom samvaro och genom hjälp till fritidsverksamhet. Kontaktpersonen kan också ge råd till eller vara förespråkare för den funktionshindrade i olika situationer som inte är av så komplicerad natur att t.ex. god man eller juridisk expertis bör anlitas. Någon särskild form för uppdraget bör inte finnas, såsom t.ex. rapporteringsskyldighet till huvudmannen. Kommunens roll är på grund av uppdragets natur huvudsakligen att vara en förmedlare av kontaktpersoner och att aktivt arbeta för att få människor att engagera sig som kontaktpersoner.

 

Så här fungerar det idag

Kontaktperson får en viss låg ersättning från kommunen. Trots detta har rätten till kontaktperson under senare år begränsats, på samma sätt som med ledsagarservice.

Möjligheten att ha insatsen kontaktperson när man bor i gruppbostad är idag i princip obefintlig på grund av rättspraxis från kammarrätterna. Motiveringen är att en person som bor i gruppbostad inte kan anses vara socialt isolerad. (LÄS ÄVEN artikeln "Nya domar kan stoppa neddragningen av kontaktperson")

I förarbetena står det dock inte att detta ska vara ett krav. En person med utvecklingsstörning eller autism som bor i gruppbostad kan i allra högsta grad bli socialt isolerad och ha behov av kontaktperson. Gruppaktiviteter kan också vara svårt för en person med till exempel autism, men gruppaktiviteter är många gånger det enda som erbjuds på gruppbostad eftersom det inte finns personalresurser så det räcker till individuella aktiviteter.

Jag har dessutom svårt att se att personal kan ersätta kontaktpersonen som en god vän. Det blir en konstig sammanblandning av uppgifter för den anställde.

 

Facebook - ett skäl att avslå kontaktperson?

Ett exempel som jag inte vill undanhålla er, då det är så absurt: 137 vänner på Facebook – skäl att avslå kontaktperson!

Det låter otroligt men en kommun i Mellansverige har överklagat till Kammarrätten för att få det prövat om NN kan anses socialt isolerad när han har 137 vänner på Facebook. De skriver: ”Frågan i målet gäller framför allt hur isolering ska definieras i ett allt mer digitaliserat samhälle där ungdomar, och även äldre, umgås mycket med andra människor via sociala medier och olika chat-sidor.”

Ett annat exempel finns att läsa i Dagens Omsorg nr 1, där en 82 årig mamma beskriver sin kamp (LÄS DEN HÄR) att återfå kontaktperson till sin 53 åriga son. Hon fick avslag i förvaltningsrätten och inget prövningstillstånd i kammarrätten!

I undersökningar, som Länsförbundet FUB i Stockholm gjort, om utfall av domar i Förvaltningsrätterna från 2011 och 2013 om kontaktperson så har den enskilde bara fått positivt utfall i 2 av 10 domar år 2011 men bara 1 av 10 år 2013. Och då är mörkertalet av de som inte ens orkar eller finner det meningslöst att processa mycket stort. Antalet mål avseende LSS ökar också kraftigt. Mellan 2011 och 2012 ökade som exempel målen om insatsen kontaktperson med 48 procent i förvaltningsrätterna. 

 

Källor

Proposition 1992/93:159 om stöd och service till vissa funktionshindrade; Riksdagen.se

INTRA LSS-lagen om stöd och service (kompendium 2013)

Reclaim LSS och Länsförbundet FUB i Stockholms län - några blogginlägg och rapporter:

http://reclaimlss.org/2014/06/orovackande-okning-av-lss-domar-det-behovs-ett-perspektivskifte/

http://reclaimlss.org/2014/05/lag-chans-att-vinna-i-forvaltningsratten-nu-jamt-fordelad/

http://reclaimlss.org/2013/06/anvand-leva-som-andra-i-tillampningen-av-lss/

http://reclaimlss.org/2015/03/tva-domar-om-kontaktperson-i-kammarratten/

http://reclaimlss.org/2014/03/utvecklingen-av-insatsen-ledsagning-i-lss/

Rapporter från Länsförbundet FUB i Stockholms län:

http://reclaimlss.org/wp-content/uploads/2014/05/rapport-kontaktperson-2014-06-02.pdf

http://reclaimlss.org/wp-content/uploads/2012/06/vem-far-ratt.pdf
 

  

Harald Strand

Lägg till ny kommentar

Innehållet i detta fält är privat och kommer inte att visas offentligt.

Ren text

  • Inga HTML-taggar tillåtna.
  • Rader och stycken bryts automatiskt.
  • Webbadresser och e-postadresser görs automatiskt om till länkar.
Skriv in din kommentar här.
Genom att skicka in det här fomuläret så accepterar du Molloms användarvillkor.