LSS-skolan lektion 5: Boende

Harald Strand är författare till LSS-skolan här på Dagens Omsorg. Foto: Linnea Bengtsson.
Annons (artikeln fortsätter nedanför)
Annons för Värna

 

2015-05-14

Långa väntetider, höga hyror och allt mer institutionsliknande. Det är tre högaktuella frågor när det gäller boende med särskild service enligt LSS.

Lektion 5 av LSS-skolan tar upp de båda insatserna Bostad för barn och ungdomar (paragraf 9.8) och Bostad för vuxna (paragraf 9.9).

 

Barn som trots stödåtgärder inte kan bo hemma hos sina föräldrar har rätt till boende i familjehem eller bostad med särskild service för barn och ungdomar. Målet med insatserna i LSS är dock att barn och unga ska kunna växa upp i sitt föräldrahem även om man har funktionsnedsättning.

Drygt 1000 barn och unga berörs idag av insatsen varav de flesta (95 procent) är äldre än 13 år.

Antalet berörda barn och unga har minskat med 25 procent under de senaste fyra åren. Jag hade hoppats att se motsvarande ökning av personlig assistans för åldergruppen, men den ökningen inom assistans förklarar bara hälften av minskningen för bostadsinsatsen. Som framgick av lektion 4 av LSS-skolan så har inte heller avlösarservice och korttids ökat. Den troliga förklaringen är att allt fler barn och bor kvar hemma utan stöd. Det är beklagligt, men kanske ett naturligt resultat av senare års besparingar inom LSS. 

Bostad för vuxna är den näst största insatsen i LSS (efter Daglig verksamhet) och även den näst mest kostsamma (efter personlig assistans). Cirka 26 000 personer har denna insats idag.

Denna insats ökar fortfarande, men det beror mest på en kraftig eftersläpning i byggandet av LSS-bostäder. Det har varit konstant brist i många kommuner. Många som beviljats bostad enligt LSS har därför fått bo kvar i föräldrahemmet eller i andra tillfälliga lösningar i väntan på egen bostad. Eftersom alla aktuella personer är kända från åtminstone skolåldern är det svårt att se någon annan förklaring till bostadsbristen än dålig planering hos myndigheterna!

Antalet personer med rätt till LSS-bostad har ökat med cirka 600 från år 2010 till idag, en blygsam ökning per kommun! Hur många som totalt står i kö finns ingen statistik på, men till exempel i Stockholm finns drygt 300 personer i kön. Merparten boende (80 %) är mellan 23-64 år, men andelen äldre är nu uppe i 15 %. De flesta (90 %) tillhör personkrets 1 i LSS.

 

Boende för barn

(Insatsen boende i familjehem eller bostad med särskild service för barn och ungdomar, § 9.8)

Barn som trots olika stödåtgärder inte kan bo hos föräldrar har enligt denna paragraf rätt till boende i familjehem eller bostad med särskilt stöd för barn och ungdomar.
Det är viktigt att barnen och ungdomarna får det stöd och den stimulans som de behöver för att leva ett gott liv. Det bör därför vara ett litet antal boende i samma lägenhet eller villa. För dem med utvecklingsstörning eller autism är detta särskilt viktigt.
Boendeformerna familjehem och bostad med särskild service för barn och unga är frivilligt valda insatser och ska i förhållande till barnets hem vara en kompletterande varaktig uppväxtmiljö. Gränsen mellan olika boendeformer bör vara mjuk och utgångspunkten bör vara att med föräldrahemmet som bas hitta den individuella lösning som är bäst för barnet eller ungdomen.

 

Så här tänkte politikerna när lagen stiftades

Vårdnadshavare till barn med funktionshinder har, liksom andra vårdnadshavare, ansvar enligt föräldrabalken för barnets personliga förhållanden och skall se till att barnets behov blir tillgodosedda. Vårdnadshavaren skall också svara för att barnet får den tillsyn som behövs med hänsyn till barnets ålder, utveckling och övriga omständigheter.

I LSS-propositionen 1992/93:159 skrev ansvarig minister Bengt Westerberg följande:

För barn och ungdomar som omfattas av den nya lagen och som inte kan bo hos sina föräldrar skall bostad i en annan familj eller bostad med särskild service för barn och ungdomar vara ett alternativ.
Skälen till mitt förslag:
Jag avser här med familjehem en frivilligt vald boendeform. Familjehemmet bör i första hand ses som ett komplement till föräldrahemmet. Familjehem bör komma i fråga för barn och ungdomar med svåra funktionshinder som trots olika stödinsatser helt eller delvis inte kan bo kvar i föräldrahemmet. Genom att reglera stödformen i den nya lagen framhålls de särskilda kvalitetskrav som lagens övergripande intentioner ställer på insatsen. Oavsett vilken stödform som väljs är det nödvändigt att insatsen skapar goda förutsättningar för barnets eller den unges känslomässiga och sociala utveckling. Det kan bara ske om barnet eller den unge ges möjlighet att etablera en djup och stadigvarande kontakt med några få vuxna personer och i en trygg och konstant omgivning. Ett mål för insatserna enligt den nya lagen bör vara att svårt funktionshindrade barn och ungdomar ges möjlighet att så långt det är möjligt växa upp i sina föräldrahem. En förutsättning härför är ofta att föräldrarna kan ges ett bra samhällsstöd som anpassas till olika situationer och efter skiftande behov.

Vidare skrev ministern om elevhem:

Jag anser inte att beteckningen elevhem är en adekvat benämning på stödformen, utan att denna bör benämnas bostad med särskild service för barn och ungdom. Därigenom markeras bostädernas mångsidiga användningsområde. Bostad med särskild service för barn och ungdom skall kunna användas flexibelt och efter barnets och familjens behov. Liksom jag sagt om familjehem, bör gränsen mellan olika boendealternativ vara flytande och utgångspunkten bör vara att med föräldrahemmet som bas hitta den bästa lösningen för barnet eller den unge. I huvudmannens uppgift bör ingå att på ett ingående sätt och med hjälp av expertstöd bearbeta valsituationen mellan t.ex. familjehem och bostad med särskild service. Barn och ungdomar i behov av bostad med särskild service bör i princip kunna vara i alla åldrar upp till dess att deras skolgång inom det allmänna skolväsendet för barn och ungdom upphör. Även om det för yngre barn i de flesta situationer är lämpligt att tillgodose deras behov av kvalificerade insatser i föräldrahemmet eller i familjehem, vill jag inte föreslå någon nedre åldersgräns för boende med särskild service.

Oavsett var bostaden är lokaliserad bör gälla att den är utformad som en vanlig bostad och fungerar så hemlikt som möjligt. Det innebär bl.a. att det bör vara ett litet antal barn eller ungdomar som bor i en och samma lägenhet eller villa. Tillsammans med den personal som skall ge assistans, innebär även en liten grupp att den enskilde omges av många personer. Ju större antal barn eller ungdomar som bor i samma grupp, desto större blir nämligen behovet av regler och struktur som den enskilde måste underordna sig. Vissa barn och ungdomar är på grund av funktionshinder särskilt beroende av att gruppen är liten. Dit hör t.ex. många barn med utvecklingsstörning eller autism.

 

Så här fungerar det idag

Liksom många andra av insatserna är problemen att det kan vara svårt att få insatserna när föräldrar önskar. Dock verkar insatsen för övrigt fungera som det är tänkt.
Insatsen ökar inte, förhoppningsvis på grund av att personlig assistans till barn ökar. Personlig assistans är naturligtvis en bättre insats för föräldrar som vill arbete och utföra sina andra åtaganden för familjen.

 

 

Bostad för vuxna

(Insatsen bostad med särskild service för vuxna eller annan särskilt anpassad bostad, § 9.9)

Det finns tre olika boendeformer enligt denna paragraf i LSS.

Gruppbostad som ska ha 3-5 boende men i undantagsfall 6 personer (om alla personer tillförsäkras goda levnadsvillkor). Gruppbostaden ska ha personal dygnet runt och det ska vara fullvärdiga bostäder och ett gemensamhetsutrymme (där de boende kan umgås) ska finnas. För personer som har ett stort behov av stöd är gruppbostaden sannolikt den bostadsform som passar bäst. Gruppbostaden bör vara lokaliserad så den enskilde kan delta i samhällslivet. Tanken med detta är att komma bort från den tidigare institutionaliseringen av personer med funktionsnedsättningar.

Servicebostad. Denna form passar personer som inte har ett lika stort behov av stöd som i en gruppbostad. Servicebostaden är fullvärdiga lägenheter som ligger i samma hus eller i närhet till varandra och har fast personal kopplat till den. Det kan bo fler personer i en servicebostad än i en gruppbostad, det får dock inte bo så många att det blir en institutionell prägel över boendet.

Särskilt anpassad bostad. Denna bostadsform är utan någon fast bemannad personal utan är en viss anpassning av lägenheten till en funktionsnedsättning.

På förslag. LSS-kommittén (2008) föreslog att en ny insats skulle införas i LSS. Stöd och service i ordinärt boende. Det ska vara en insats som gör att man kan få stöd i sin egen bostad. Idag finns det ingen sådan insats i LSS utan för personer som vill bo i sin lägenhet eller hus får då ansöka om boendestöd enligt SoL eller ansöka om personlig assistans. Det har dock inte kommit någon proposition på detta förslag ännu.

Vidare gäller för bostad med särskild service för vuxna: För att undvika institutionell miljö bör en bostad med särskild service för vuxna inte vara belägen i nära anslutning till en annan sådan bostad eller andra bostäder som inte är ordinära såsom till exempel korttidshem, äldreboende och ej heller samlokaliseras med lokaler för daglig verksamhet.
Antalet boende i en servicebostad bör vara så begränsat att serviceboendet  integreras i bostadsområdet och en institutionell boendemiljö undviks.

Så här tänkte politikerna när lagen stiftades

I LSS-propositionen 1992/93:159 skrev ansvarig minister följande:

Vuxna personer som omfattas av den nya lagen skall ges rätt till en bostad med särskild service.
Bostad med särskild service skall kunna utformas på olika sätt.
Huvudformerna skall vara servicebostad och gruppbostad.
Personer som omfattas av den nya lagen skall också ges en rätt till en av kommunen anvisad särskilt anpassad bostad.
Skälen för mitt förslag:
Bostadspolitikens inriktning är att alla skall ha möjlighet till en bra bostad till en rimlig kostnad. Ingen annan enskild faktor kan sägas ha så stor betydelse för känslan av den egna identiteten som den egna bostaden. Det är i bostaden man normalt tillgodoser sina mest elementära behov och bostaden är för de flesta människor tillsammans med arbetet den plattform från vilken man skapar relationer med andra människor och deltar i samhällslivet. Många personer med omfattande funktionshinder tillbringar en stor del av sin dag i det egna hemmet. Därför är bostaden många gånger ännu mer betydelsefull för personer med funktionshinder än den är för icke funktionshindrade personer.
Jag anser att det finns behov av ett lagskydd för att kunna tillförsäkra personer med omfattande funktionshinder tillgång till en lämplig och individuellt anpassad bostad med service.
I samtliga former förutsätts att bostaden är personligt anpassad och att det i anslutning till boendet ordnas erforderligt personellt stöd och service. Den enskildes önskemål om bostadsform och behovet av stöd och service bör vägas samman i bedömningen av vilken bostadsform som skall tillhandahåll.

Så här fungerar det idag

Omsorg är naturligtvis en del av insatsen boende, men tyvärr är det inte lika självklart att fritid och kultur är en del av insatsen boende. Det har bland annat visat sig genom att insatserna ledsagare och kontaktperson begränsats bara för att du bor i en gruppbostad!

Bristen på bostäder är naturligtvis ett huvudproblem, men när du väl fått en egen bostad har nu hyran blivit så hög att det inte finns tillräckligt med pengar kvar till andra nödvändiga utgifter. Detta trots att detta föreskrivs tydligt i LSS paragaf 19.

Ett annat problem är att antalet boende per gruppbostad på senare år ökat över det antal som finns rekommenderat i förarbeten till LSS, i propositionen samt i Socialstyrelsens föreskrifter. Det har inneburit att allt fler önskar personlig assistans i stället för gruppbostad, för vem vill bo på institution och dessutom drabbas av livslång fattigdom!

 

Källor

Proposition 1992/93:159 om stöd och service till vissa funktionshindrade; Riksdagen.se
INTRA LSS-lagen om stöd och service (kompendium 2013)
Reclaim LSS - www.reclaimlss.org
Länsförbundet FUB i Stockholm, rapporter.

  

Harald Strand

Lägg till ny kommentar

Innehållet i detta fält är privat och kommer inte att visas offentligt.

Ren text

  • Inga HTML-taggar tillåtna.
  • Rader och stycken bryts automatiskt.
  • Webbadresser och e-postadresser görs automatiskt om till länkar.
Skriv in din kommentar här.
Genom att skicka in det här fomuläret så accepterar du Molloms användarvillkor.