Funktionsrätts-konventionen – en orientering

PREMIÄR FÖR NY ARTIKELSERIE: Harald Strand om FN:s konvention om personer med funktionsnedsättningar
Harald Strand är författare till LSS-skolan och Funktionsrättskonventionen - en orientering här på HejaOlika. Foto: Linnea Bengtsson.
Annons (artikeln fortsätter nedanför)
Annons för Tidvis

 

2017-02-09

Efter att ha avslutat LSS-skolan inleder Harald Strand nu en ny utbildning här på HejaOlika. Denna gång om FN-konventionen om rättigheter för personer med funktionsnedsättningar.

 

Funktionsrättskonventionen – en orientering

Avsnitt 1: Inledning

 

Jag har just färdigställt LSS-skolan här på HejaOlika. Det är en unik lag för Sverige som bygger på internationella överenskommelser om mänskliga rättigheter, beskrivna i några FN-konventioner.

Eftersom de, på samma sätt som LSS, är lagar som styr möjligheterna och ger förutsättningar för att personer med funktionsnedsättningar ska få ett liv som alla andra, vill jag här på HejaOlika beskriva dessa konventioner och särskilt orientera om den konvention som heter ”Konvention om rättigheter för personer med funktionsnedsättning”. Den används ofta av funktionshinderrörelsen, enskilt eller som ett komplement till LSS.

För de initierade benämns den med förkortningen CRPD, som står för dess engelska namn ”Convention on the Rights of Persons with Disabilities”. Men när vi använder CRPD är risken att det stora flertalet inte förstår vad vi pratar om. Så vi bör nog tala och skriva om ”FN:s konvention om rättigheter för personer med funktionsnedsättning”. Även om det kan kännas långt att skriva.

Jag hittade dock en enklare men fullt förståelig benämning som generaldirektören för MFD, Myndigheten för delaktighet, använde på sin blogg inför FN-dagen den 24 oktober 2016, till minne av att FN-stadgan trädde ikraft denna dag år 1945. Då hade CRPD funnits i nära 10 år. Den var antagen av FN den 13 december år 2006. Den ratificerades av Sverige år 2008 och trädde ikraft år 2009.

Det generaldirektören föreslog var ”Funktionsrättskonventionen”. Inte alls dumt då Handikappförbunden, HSO, i maj 2017 byter namn till ”Funktionsrätt Sverige”.

Jag kommer att använda detta begrepp ibland, men oftast för tydlighetens skull FN-konventionen om rättigheter för personer med funktionsnedsättning. Jag kommer att försöka undvika att använda CRPD.

 

Grunden för mänskliga rättigheter

Mänskliga rättigheter är en minimistandard för vilka rättigheter som gäller alla människor. De bygger på nedanstående grundläggande principer.

En stat som antagit konventionen har också ansvar för att rättigheterna förverkligas. Varje rättighet för en individ är en skyldighet för staten.

 

Alla människor är lika i värde och rättigheter

Alla människors behov är lika viktiga och måste ligga till grund för hur ett samhälle utformas. Alla resurser måste användas på ett sådant sätt att varje individ får lika möjligheter att delta i samhället.

Rättigheterna gäller alla människor

Detta gäller oavsett ras, hudfärg, kön, språk, religion, politisk eller annan uppfattning, nationellt eller socialt ursprung, sexuell läggning, funktionsnedsättning, egendom, börd eller ställning i övrigt.

De mänskliga rättigheterna är universella

En kränkning av en rättighet är en kränkning oavsett var i världen den sker. Genomförandet av rättigheterna skiljer från land till land beroende på en rättighets art och landets resurser.

De mänskliga rättigheterna är odelbara och inbördes beroende av varandra

Det kan till exempel vara svårt att tillgodogöra sig rätten till utbildning om man inte har mat för dagen. Utan utbildning kan det i sin tur vara svårare att delta i den politiska processen.

Konventioner är juridiskt bindande

Konventioner är juridiskt bindande dokument för stater som ratificerat dem, det vill säga undertecknat och åtagit sig att följa dem. Landets lagstiftning ska stämma med de krav som en konvention ställer. Detsamma gäller hur lagarna tillämpas. Annars begår landet konventionsbrott.

 

Aktuella FN-konventioner:

FN:s konvention om mänskliga rättigheter 1948

(Urval av Artiklar)

Artikel 1
Alla människor är födda fria och lika i värde och rättigheter. De har utrustats med förnuft och samvete och bör handla gentemot varandra i en anda av gemenskap.

Artikel 2
Var och en är berättigad till alla de rättigheter och friheter som uttalas i denna förklaring utan åtskillnad av något slag, såsom på grund av ras, hudfärg, kön, språk, religion, politisk eller annan uppfattning, nationellt eller socialt ursprung, egendom, börd eller ställning i övrigt. Ingen åtskillnad får heller göras på grund av den politiska, rättsliga eller internationella status som råder i det land eller det område som en person tillhör, vare sig detta land eller område är oberoende, står under förvaltarskap, är icke-självstyrande eller är underkastat någon annan begränsning av sin suveränitet.

Artikel 6
Var och en har rätt att överallt erkännas som en person i lagens mening.

Artikel 7
Alla är lika inför lagen och är berättigade till samma skydd av lagen utan diskriminering av något slag. Alla är berättigade till samma skydd mot alla former av diskriminering som strider mot denna förklaring och mot varje anstiftan till sådan diskriminering.

Artikel 8
Var och en har rätt till verksam hjälp från sitt lands nationella domstolar mot handlingar som kränker hans eller hennes grundläggande rättigheter enligt lag eller författning.

Artikel 10
Var och en är på samma villkor berättigad till en rättvis och offentlig förhandling vid en oberoende och opartisk domstol vid prövningen av hans eller hennes rättigheter och skyldigheter

Artikel 22
Var och en har, i egenskap av samhällsmedlem, rätt till social trygghet, och är berättigad till att de ekonomiska, sociala och kulturella rättigheter som krävs för hävdandet av hans eller hennes människovärde och utvecklingen av hans eller hennes personlighet, förverkligas genom nationella åtgärder och mellanfolkligt samarbete i enlighet med varje stats organisation och resurser.

Artikel 25
Var och en har rätt till en levnadsstandard tillräcklig för den egna och familjens hälsa och välbefinnande, inklusive mat, kläder, bostad, hälsovård och nödvändiga sociala tjänster samt rätt till trygghet i händelse av arbetslöshet, sjukdom, invaliditet, makas eller makes död, ålderdom eller annan förlust av försörjning under omständigheter utanför hans eller hennes kontroll.

 

FN:s konvention om barnets rättigheter

(Urval av Artiklar)

Artikel 2
1. Konventionsstaterna skall respektera och tillförsäkra varje barn inom deras jurisdiktion de rättigheter som anges i denna konvention utan åtskillnad av något slag, oavsett barnets eller dess föräldrars eller vårdnadshavares ras, hudfärg, kön, språk, religion, politiska eller annan åskådning, nationella, etniska eller sociala ursprung, egendom, handikapp, börd eller ställning i övrigt.

2. Konventionsstaterna skall vidta alla lämpliga åtgärder för att säkerställa att barnet skyddas mot alla former av diskriminering eller bestraffning på grund av föräldrars, vårdnadshavares eller familjemedlemmars ställning, verksamhet, uttryckta åsikter eller tro.

Artikel 3
1. Vid alla åtgärder som rör barn, vare sig de vidtas av offentliga eller privata sociala välfärdsinstitutioner, domstolar, administrativa myndigheter eller lagstiftande organ, skall barnets bästa komma i främsta rummet.

2. Konventionsstaterna åtar sig att tillförsäkra barnet sådant skydd och sådan omvårdnad som behövs för dess välfärd, med hänsyn tagen till de rättigheter och skyldigheter som tillkommer dess föräldrar, vårdnadshavare eller andra personer som har lagligt ansvar för barnet, och skall för detta ändamål vidta alla lämpliga lagstiftnings- och administrativa åtgärder.

3. Konventionsstaterna skall säkerställa att institutioner, tjänster och inrättningar som ansvarar för vård eller skydd av barn uppfyller av behöriga myndigheter fastställda normer, särskilt vad gäller säkerhet, hälsa, personalens antal, och lämplighet samt behörig tillsyn.

Artikel 12
1. Konventionsstaterna skall tillförsäkra det barn som är i stånd att bilda egna åsikter rätten att fritt uttrycka dessa i alla frågor som rör barnet, varvid barnets åsikter skall tillmätas betydelse i förhållande till barnets ålder och mognad.

2. För detta ändamål skall barnet särskilt beredas möjlighet att höras, antingen direkt eller genom företrädare eller ett lämpligt organ och på ett sätt som är förenligt med den nationella lagstiftningens procedurregler, i alla domstols- och administrativa förfaranden som rör barnet.

Artikel 23
1. Konventionsstaterna erkänner att ett barn med fysiskt eller psykiskt handikapp bör åtnjuta ett fullvärdigt och anständigt liv under förhållanden som säkerställer värdighet, främjar självförtroende och möjliggör barnets aktiva deltagande i samhället.

2. Konventionsstaterna erkänner det handikappade barnets rätt till särskild omvårdnad och skall, inom ramen för tillgängliga resurser, uppmuntra och säkerställa att det berättigade barnet och de som ansvarar för dess omvårdnad får ansökt bistånd som är lämpligt med hänsyn till barnets tillstånd och föräldrarnas förhållanden eller förhållandena hos andra som tar hand om barnet.

3. Med hänsyn till att ett handikappat barn har särskilda behov skall det bistånd som lämnas enligt punkt 2 i denna artikel vara kostnadsfritt, då så är möjligt, med beaktande av föräldrarnas ekonomiska tillgångar eller ekonomiska tillgångarna hos andra som tar hand om barnet och skall syfta till att säkerställa att det handikappade barnet har effektiv tillgång till och erhåller undervisning och utbildning, hälso- och sjukvård, habilitering, förberedelser för arbetslivet och möjligheter till rekreation på ett sätt som bidrar till barnets största möjliga integrering i samhället och individuella utveckling, innefattande dess kulturella och andliga utveckling.

4. Konventionsstaterna skall i en anda av internationellt samarbete främja utbyte av lämplig information på området för förebyggande hälsovård och medicinsk, psykologisk och funktionell behandling av handikappade barn, innefattande spridning av och tillgång till information om habiliteringsmetoder, skol- och yrkesutbildning, i syfte att göra det möjligt för konventionsstater att förbättra sina möjligheter och kunskaper och vidga sin erfarenhet på dessa områden. Särskild hänsyn skall härvid tas till utvecklingsländernas behov.

Artikel 27
1. Konventionsstaterna erkänner rätten för varje barn till den levnadsstandard som krävs för barnets fysiska, psykiska, andliga, moraliska och sociala utveckling.

 

FN:s konvention om rättigheter för personer med funktionsnedsättning

I december 2006 antog FN en ny konvention om mänskliga rättigheter för människor med funktionsnedsättning. Konventionen om rättigheter för personer med funktionsnedsättning antogs av Sveriges riksdag 13 november 2008. Sverige ratificerade konventionen och tilläggsprotokoll den 16 december 2008. Konventionen trädde i kraft i mitten av januari 2009.

En stat som har antagit konventionen ansvarar för att rättigheterna förverkligas på alla samhällsnivåer; nationellt, i regioner och landsting och i landets alla kommuner. Konventionen kan användas som riktlinjer för vilka åtgärder som behövs för att människor med funktionsnedsättning ska få sina mänskliga rättigheter uppfyllda.

  • Identifierar och förtydligar att mänskliga rättigheter även omfattar människor med funktionsnedsättning.
  • Gör att var och en kan se vilka rättigheter som finns.
  • Lägger fast samhällets ansvar för att mänskliga rättigheter ska förverkligas för människor med funktionsnedsättning.
  • Ger handikapprörelsen rätt att vara delaktig i beslutsfattande som rör människor med funktionsnedsättning och rätt att delta fullt ut i övervakningen av hur konventionen efterlevs.

Konventionen består av ett förord och 50 artiklar. Cirka hälften av artiklarna innehåller rättigheter. En stor del av artiklarna är så kallade procedurregler. De beskriver praktiska frågor, som hur och när konventionen träder i kraft, hur övervakningen av efterlevnaden av konventionen ska gå till osv. Här har vi valt att främst lyfta fram de artiklar som innehåller rättigheterna.

Konventionen består av:

  • ett förord,
  • artiklarna 1–4 som beskriver grundläggande principer,
  • artiklarna 5–30 som är rättighetsartiklar
  • artiklarna 31–50 som är procedurregler. De reglerar hur genomförande, uppföljning och övervakning av konventionen ska gå till

 

Källor

Manskligarattigheter.se (Regeringens sida)
Ohchr.org  (FN organisation)
Hso.se  (Handikappförbunden)
Mfd.se  Myndigheten för delaktighet)
Reclaim LSS

 

Harald Strand

Kommentarer

Fantastiskt bra att du tar…

Fantastiskt bra att du tar dig an Funktionsrättskonventionen nu, det har inte talats så mycket om den under en lång tid. Den är ju ett förstärkare komplement till LSS:n.
Nu när vi i vår kommun kan mötas av argument såsom "ja men den är inte en lag som kommunen måste följa"! Trots så är den mycket bra att hänvisa till för det finns artiklar för allt och respekt för densamma.
Margareta Lind

Gäst

Lägg till ny kommentar

Innehållet i detta fält är privat och kommer inte att visas offentligt.

Ren text

  • Inga HTML-taggar tillåtna.
  • Rader och stycken bryts automatiskt.
  • Webbadresser och e-postadresser görs automatiskt om till länkar.
Skriv in din kommentar här.
Genom att skicka in det här fomuläret så accepterar du Molloms användarvillkor.