LSS-skolan 2024: 3. Personlig assistans

Lektion 3 av LSS-skolan tar upp insatsen personlig assistans. När reformen infördes fick människor med omfattande funktionsnedsättning möjlighet att, om de hade förmågan, själva bestämma över vilken hjälp de vill ha, och av vem.

Mina reflektioner om personlig assistans enligt LSS

  • En insats med delat ansvar mellan kommuner och staten (Försäkringskassan).
  • Du kan ansöka hos din LSS-handläggare i kommunen, som för övriga LSS-insatser, men du kan även ansöka direkt hos Försäkringskassan.
  • Finansieringen är delad mellan staten (assistansersättning) och kommunerna.

LÄS ÄVEN:
Att ansöka om personlig assistans

Vad innebär LSS-insatsen personlig assistans?

Om insatsen biträde av personlig assistent eller ekonomiskt stöd till skäliga kostnader för sådan assistans.

IfA (Intressegruppen för assistansberättigade) beskriver betydelsen så här:

”Personlig assistans har inneburit en mycket stor förändring för många personers liv. Det brukar ibland kallas för en frihetsreform, för det var först genom LSS-lagstiftningen som personer med omfattande funktionsnedsättning fick möjlighet att bestämma med vad man vill ha hjälp, på vilket sätt och av vem. Genom den personliga assistansen kan man leva sitt liv på det sätt som man själv vill.”

Personlig assistans är den LSS-insats som mer än någon annan har överstigit vad utredningar och lagstiftare förväntade sig. Men ökar eller minskar personlig assistans? Enligt vissa medier och politiker ökar personlig assistans ”okontrollerat” och ”lavinartat”. En del talar om ”galopperande kostnader”.

Vissa intresseorganisationer talar om en ”övervältring” av kostnader, från Försäkringskassan till kommunerna.

Intresseorganisationer för de som har assistans, och företag som utför tjänsterna, pekar på en minskning för antalet personer som får personlig assistans, som en följd av Försäkringskassans restriktivare bedömning.

Siffrorna är tydliga. Från januari 2016 till oktober 2023 har antalet personer med assistansersättning minskat från 16 119 personer till 13 294 personer, en minskning med 2 825 personer eller knappt 18 procent på fem år. Samtidigt ökar Sveriges befolkning med cirka en procent per år. Antalet assistansberättigade från kommuner har under samma period ökat från 4 300 personer till 4 800 i december 2022, dock minskat under 2022.

Behöver du hjälp med att välja assistansanordnare? Missa inte vår specialguide med Sophie Karlsson, IfA, om hur man hittar rätt personlig assistansHur vet jag om anordnaren är seriös? Hur kan jag jämföra olika assistansföretag och andra anordnare? Vilka krav bör jag ställa?

Vad är sant om kostnadsutvecklingen för personlig assistans?

Kostnadsutvecklingen från 2016 till 2022, visar en ökning med cirka 2 miljarder kronor. Det beror inte på antalet personer med assistans har ökat, inte heller på att antalet timmar per person har ökat, utan på inflationen. Ökningen i timmar per assistansberättigad har varit i snitt 1 timme per vecka.

Personlig assistans har inte ökat eller minskat i någon högre grad under de senaste 20 åren. Antalet personer år 2000 var 13 679, i stort sett lika många som idag! Antalet timmar per person och dygn har varit lika 2016–2022. Schablonens pris per timme har ökat mindre än KPI (konsumentprisindex) och mindre än allmän löneutveckling.

Sammantaget har kostnadsutvecklingen varit varken okontrollerad eller lavinartad, utan snarare tvärtom. Okunskap eller kanske ointresse för dessa hårda fakta hos politiker är något jag undrar över. Några politiker, främst från L och KD, har tidigare drivit frågan om förbättringar när det gäller assistansersättning.

Vad säger LSS om personlig assistans?

Rätten till personlig assistans eller ekonomisk ersättning regleras i LSS. Insatsen är avsedd för personer med svåra funktionsnedsättningar.

Socialförsäkringsbalkens kapitel 51 reglerar assistansersättningen om behovet är mer än 20 timmar per vecka.

Vad personlig assistans innebär finns förtydligat i paragraferna 9 a–9 d i LSS.

Paragraferna 9 a och 9 b handlar om rätten till personlig assistans och utformningen av insatsen.

9 a § Med personlig assistans enligt 9 § 2 avses personligt utformat stöd som ges av ett begränsat antal personer åt den som på grund av stora och varaktiga funktionshinder behöver hjälp med sin personliga hygien, måltider, att klä av och på sig, att kommunicera med andra eller annan hjälp som förutsätter ingående kunskaper om den funktionshindrade (grundläggande behov).

Den som har behov av personlig assistans för sina grundläggande behov har även rätt till insats enligt 9 § 2 för andra personliga behov om behoven inte tillgodoses på annat sätt.

Både rätten till personlig assistans och assistansersättning gäller sedan 2001 även efter att personerna fyllt 65 år (paragraf 9 b).

Paragraferna 9 c och 9 d tillkom 2012 efter den så kallade ”Fuskutredningen” 2011, officiellt för att stävja fusket men kanske lika mycket för att begränsa kostnadsökningen.

Kvinna i rullstol på konstgalleri. Foto: Envato.
Personlig assistans är ett personlig stöd, knuten till en enskild person, och utförd av ett begränsat antal assistenter. Foto: Envato.

Begreppet personlig assistans innebär att det ska vara fråga om ett personligt stöd knutet till en enskild person och finnas tillgängligt under alla tider då behov finns. Personlig assistans ska utföras av ett begränsat antal assistenter knutna till den enskilde personen.

Vissa grundläggande hjälpbehov ska föreligga för att man ska vara berättigad. Alla behov behöver inte föreligga samtidigt.

Att enbart förmå (pusha) en person att tillgodose dessa behov berättigar inte till personlig assistans.

Insatsen ska vara förbehållen personer med svåra funktionsnedsättningar med integritetsnära behov.

I LSS-propositionen föreslogs att personer som inte fyllt 65 år och som bor i eget boende, servicehus eller hos familj eller anhörig ska kunna erhålla en statlig ersättning, så kallad assistansersättning. Assistansersättning är avsedd att täcka kostnader för personlig assistans och ska kunna lämnas till personer som har behov av personlig assistans för sin dagliga livsföring under i genomsnitt mer än 20 timmar per vecka. Försäkringskassan fick ansvaret.

I propositionen skrevs ett förslag om en särskild lag om assistansersättning, LASS. LASS upphörde som egen lag 1 januari 2011 och ersattes av Socialförsäkringsbalkens kapitel 51.

Utförandet med mera av personlig assistans regleras nu i LSS. Kontroll och tillsyn görs som för övriga LSS av IVO, Inspektionen för vård och omsorg.

Vad säger socialförsäkringsbalken om assistansersättning?

1 § I kapitel 51 finns bestämmelser om
– rätten till assistansersättning i 2–6 §§,
– förmånstiden i 7 och 8 §§,
– beräkning av assistansersättning i 9-11 §§,
– omprövning vid ändrade förhållanden i 12 och 13 §§,
– utbetalning av assistansersättning i 14-19 §§,
– återbetalning av assistansersättning i 20 §,
– samverkan med kommunen i 21-23 §§, och
– uppgiftsskyldighet i 24 §.

Personlig assistans genom Försäkringskassan, hur fungerar det idag?

Vi kan konstatera att många av de som har insatsen via Försäkringskassan inte är nöjda. Trots det vill de flesta intresseorganisationerna ha staten som ensam ansvarig för all personlig assistans. Detta vill även många kommuner, men för dem handlar det om att de vill bli av med kostnaderna.

LÄS ÄVEN: 
Allt om planerna på att förstatliga personlig assistans

Den som är berättigad till personlig assistans för grundläggande behov, och detta överstiger 20 timmar per vecka, kan erhålla hjälp även för andra personliga behov, om de inte tillgodoses på annat sätt. Assistansen kan ges av assistenter som är anställda av kommunen, kooperativa företag eller privata företag. Den assistansberättigade kan anställa sina egna assistenter i ett eget företag.

Omfattningen av stödet bör vara så att den enskildes hela behov av stöd omfattas, även de behov som inte i sig självt berättigar till personlig assistans. Dock ingår inte stödinsatser som inte görs tillsammans med brukaren, exempelvis städning, inköp och liknande. Man kan få rätt till dubbelassistans, om vissa villkor uppfylls. Även en förälder kan anställas som personlig assistent för uppgifter som ligger utanför det ordinarie föräldraansvaret.

Kommunen har alltid det yttersta ansvaret för personlig assistans enligt LSS, och även för assistansersättning enligt Socialförsäkringsbalken kapitel 51. Till exempel är kommunen skyldig att tillhandahålla assistansen om brukaren så önskar.

Kommunen har även det övergripande finansiella ansvaret, även om Försäkringskassan normalt betalar ut assistansersättningen. Skäliga kostnader för assistans är desamma för kommunen som de schablonbelopp som anges i Socialförsäkringsbalken. Kommunen får således ta ut avgift från den enskilde på samma belopp som denne erhåller från Försäkringskassan.

Sverige som föregångsland

Personlig assistans är den insats som ökat mest sedan införandet av LSS 1994. Antalet personer har ökat från LSS-propositionen beräkning år 1993 om 7 000 personer till för närvarande ca 13 000 personer. Sedan tillkommer cirka 5 000 personer som får mer begränsad personlig assistans från kommuner.

I övriga nordiska länder är motsvarande insatser starkt begränsade. Sverige är således ett föregångsland även avseende personlig assistans men tappar mark.

Socialstyrelsen betonar att personlig assistans inte bara har inneburit stora förbättringar för enskilda, utan också är ett kostnadseffektivt sätt att ge stöd. Sommaren 2008 släppte Socialstyrelsen rapporten ”Personlig assistans ur ett samhällsekonomiskt perspektiv” där man lyfter fram en rad ofta förbisedda fördelar med personlig assistans.

Rapporten skriver att hemtjänst kostar cirka 70 procent mer per brukartimme än personlig assistans. Detta beror på att endast cirka hälften av hemtjänstens tid tillbringas hos brukaren, resten går till resor och annan kringtid. Vidare betonar rapporten att stöd i gruppboende eller i annan verksamhet är mindre flexibelt och kräver investeringar i särskilda bostäder.

Socialstyrelsen sammanfattar de samhällsekonomiska fördelarna så här i rapporten från 2008:

”Personlig assistans bidrar i mycket hög grad till att personer med svåra funktionsnedsättningar kan delta i samhällslivet och bestämma över sitt liv. Stödet är individuellt utformat och assistansen tillgodoser flera olika stödbehov. Personlig assistans har gjort det möjligt för anhöriga att både förvärvsarbeta utanför hemmet och få betalt för det utförda omsorgsarbetet.
Föräldrar till barn med assistansersättning har i mindre utsträckning än andra sjukpenning, arbetslöshetsersättning, bostadsbidrag och ekonomiskt bistånd (socialbidrag).”

Vad betyder dagens debatt om assistans?

I den LSS-utredning som presenterades i januari 2019, liksom den cirka 10 år tidigare 2008, var målet från respektive regering, röd som blå, att minska kostnaderna för assistansersättningen.

År 2016 bad regeringen dessutom Försäkringskassan att minska ökningen av antalet timmar per vecka i densamma. Det var att skadeskjuta en bra lag, utan att göra en riktig lagändring, vilket tar tid och dessutom hotas av att avslås.

Reaktionerna från funktionshinderrörelsen blev hårda. Rörelsen dom över LSS-utredning 2019 är: ”kasta den i papperskorgen”. Så här sammanfattar Funktionsrätt Sverige:

Sammantaget ser vi att LSS-utredningen vill begränsa, inskränka och splittra upp den för många livsavgörande insatsen personlig assistans. Detta går stick i stäv med de intentioner som stadgas för LSS då förslagen bortser från individens behov av ett övergripande och heltäckande stöd under självbestämmande. Flera svenska och utländska studier visar att de som har personlig assistans upplever att insatsen ger dem ökat inflytande och självbestämmande i vardagen och ökad delaktighet i sociala sammanhang samt i samhället i stort.

Personlig assistans är den insats som tydligast ger uttryck för handikappreformens intention om rätten till självbestämmande och inflytande ska möjliggöra delaktighet och ge förutsättningar att leva som andra i samma ålder.

Det fina med personlig assistans är att den är just personlig. Individen och hjälpbehovet styr utformningen vilket gör att insatsen har en unik effektivitet och träffsäkerhet då den enskilde förfogar över insatsen och fångar upp flera behov i som ryms inom en och samma insats.

Vi anser inte att assistansreformen behöver ”moderniseras”. När reformen infördes år 1994 var det en revolution som gav eko i hela världen. Sverige sågs som ett föregångsland gällande stöd till personer med funktionsnedsättning.

LSS stämmer än i dag väl överens med innehållet i centrala riktlinjer som har tillkommit efter LSS, exempelvis FN-konventionen om rättigheter för personer med funktionsnedsättningar som trädde i kraft i Sverige år 2009.

LSS är fortfarande en av den svenska välfärdens mest framsynta och kostnadseffektiva insatser, som väl svarar mot medborgarnas behov – när de behöver den. Vi anser därför att regeringen bör ta tillfället i akt och säkerställa rätten till ett personligt utformat stöd, och därmed ge den enskilde rätt att ha makten över sitt eget liv.

Vad hände under 2023?

Den 1 januari infördes flera tillägg till de grundläggande behov som ger rätt till personlig assistans.

  • Förebyggande stöd som en person med psykisk funktionsnedsättning behöver för att inte skada sig själv, någon annan eller egendom (ersätter det mer vaga ”annan hjälp som förutsätter ingående kunskaper”)
  • Egenvård; stöd som behövs löpande under större delen av dygnet pga. medicinskt tillstånd.
  • Kvalificerande aktiviterings- och motiveringsinsatser som en person med psykisk funktionsnedsättning behöver för att klara sina andra grundläggande behov, som personlig hygien mm. Det som tidigare kallades ”det femte grundläggande behovet”.
  • Föräldraansvaret ska bli mindre via ett nytt schabloniserat föräldraavdrag.

Se mer i de två propositionerna – dels 2021/22:214 ”Grundläggande behov vid psykisk funktionsnedsättning”, dels 2021/22:244 ”Stärkt rätt till personlig assistans vid behov av egenvård”.

Vad händer nu?

I mars 2023 presenterades en utredning som föreslog ett samlat statligt huvudmannaskap för all personlig assistans. Remissinstanserna var positiva, men ännu i januari 2024 finns ingen proposition från regeringen. Jag undrar om det beror på att den eventuellt skulle innebära att fler personer skulle bli aktuella för personlig assistans.

I november 2023 förberedde regeringen en ny utredning vars mål snarare är att kraftigt begränsa personlig assistans. Den har av Funktionshinderrörelsen uppfattats som ”en attack mot LSS”.