Ny rapport: Domar från HFD rimmar illa med allas lika värde

FUB släpper ”Får jag möjlighet att leva som andra?” - en analys av åtta domar från Högsta förvaltningsdomstolen
FUB har granskat åtta domar hos Högsta förvaltningsdomstolen. Foto: Linnea Bengtsson.
Annons (artikeln fortsätter nedanför)
Annons för Värna

 

2017-03-28

FUB i Stockholms län släpper en ny rapport om LSS-domar i förvaltningsrätten. Denna gång har FUB granskat domar I HFD, Högsta förvaltningsdomstolen, som på ett avgörande sätt har påverkat tolkningen av LSS, lagen om stöd och service.

Domarna har granskats utifrån LSS målsättning om att även personer som tillhör LSS personkrets ska kunna leva som andra, genom samhällets stöd.

Domar från kammarrätterna eller HFD är inte bindande, men ofta åberopas de både av myndigheter och enskilda.

Domar från HFD är prejudicerande, det vill säga vägledande för rättstillämpningen. Men det är ändå inte självklart hur pass stor påverkan en dom i HFD har på andra LSS-mål. Vad gör man om en dom från högsta instans skulle anses strida mot LSS?

FUB:s rapport analyserar domarna från HFD för att klargöra vilken betydelse de bör ha som prejudikat.

FUB har också analyserat vilka konsekvens domnarna har inneburit för enskildas möjlighet att leva som andra, vilket är intentionen med LSS.

Man har valt att analysera åtta domar från HFD som har haft en stor påverkan på den rättsliga tillämpningen ute i kommunerna. Trots att prejudikat inte är formellt bindande är benägenheten att följa prejudikat hög i Sverige. Rapportens skribenter har därför analyserat om prejudikatvärdet är stort eller om det faktiskt är litet.

“Den humanistiska människosynen innebär att människan alltid är att betrakta som en individ med ett värde i sig.”
Prop. 1992/93:159, s. 43.

FUB:s analys visar att det endast är två domar från högsta instans som bidrar till att förverkliga målet i LSS. Resterande sex domar försvårar eller strider mot målet. Det är tre mål som strider mot LSS och tre som försvårar förverkligandet av LSS.

Rapporten visar att den aktuella debatten om möjligheten att leva ett självständigt liv är mycket relevant. Skillnaden är stor mellan de som bor i gruppbostad och de som har personlig assistans. Det är ett exempel på ett område där HFD-domarna har påverkat utvecklingen, enligt rapporten.

Av de sex domar som inte ligger i linje med LSS lyfter rapporten fram följande konsekvenser:

* Dålig personlig ekonomi (fyra av domarna berör ekonomin).
* Osäkerhet i om LSS-insatser finns eller tas bort.
* Större boenden.
* Sämre möjligheter för de som inte har personlig assistans.

Domar från Högsta förvaltningsdomstolen har, enligt studien, visat sig ha stor betydelse för utvecklingen av LSS, inte bara som klargörande av rättsläget.

Domarna har haft stor betydels dels för att kunskapen om hur prejudikat ska tolkas är bristfällig, dels för att domstolen tolkar LSS restriktivt.

Problemen med bristande kompetens i domstolarna är tydlig.

Myndigheten för Delaktighet redovisade i sin “Utvärdering och analys av funktionshinderpolitiken 2011-2016”:

”Domstolsverkets slutredovisning visar att kunskapen fortfarande är på en väldigt låg nivå hos alla yrkesgrupper inom domstolarna. Exempelvis uppger endast en av fem domare att de känner till innehållet i FN:s konvention om rättigheter för personer med funktionsnedsättning. Ingen svarande domare uppger att de har god kunskap om innehållet i konventionen och var sjunde domare uppger att de inte känner till att konventionen finns”.

FUB-rapportens slutsats är att ”troligtvis skulle vi få ett liknande utfall om frågan gällt LSS istället för FN-konventionen”.

Skribenternas slutord är:

”Vi säger i Sverige att vi värnar principen om alla människors lika värde. Domarna i denna rapport vittnar emellertid om någonting annat. En restriktiv lagtolkning av LSS rimmar nämligen väldigt illa med just den principen.”

FUB-rapporten finns på länsförbundets hemsida på fubstockholmslan.se/rapporter/

Redaktionen

Kommentarer

Vad gör man om en dom strider mot LSS?

Frågan som ställdes ovan i texten är central: ”Vad gör man om en dom från högsta instans skulle anses strida mot LSS?”

Precis som de som skrev lagen för 25 år sedan trodde att kommunerna alltid ser till sina invånares bästa och naturligtvis skulle följa intentionerna i lagen utan piska, så gäller det i högsta grad även förvaltningsrätten. Domstolarna förväntas tolka lagen rätt och inkludera förarbetena och intentionerna med lagen (annars är rättssäkerheten satt ur spel).
Av just det skälet är ingen utomstående tänkt att kunna påverka. Även en bra lag måste då förtydligas. Men hjälper det?

Gäst
Hjälper det att förtydliga lagen?

Hjälper det att förtydliga lagen? Det är en bra fråga. Jag tror och hoppas att tillägg i själva lagen ökar förutsättningarna för att LSS tillämpas korrekt och att målet och syftena med de olika insatserna förverkligas, men det är inte tillräckligt.
Det behövs mer än så tror jag för att tillämpningen ute i kommunerna ska bli mer rättssäker och ändamålsenlig. Kanske med hjälp av Socialstyrelsen?
HFD kan ändra sin egen praxis genom nya domar. Det är ett annat sätt att ändra en tolkning, men tyvärr tror jag inte det kommer att ske.
Att klaga till Europadomstolen p g a att rättigheter enligt MR-konventionen kränkts är möjligt. Det går däremot inte att överpröva HFD:s domar och få dem ändrade där.
Enskilda kan även rikta klagomål till konventionskommittén för kränkningar av rättigheterna i Konventionen om rättigheter för personer med funktionsnedsättning. För att kunna driva ett ärende internationellt behöver man först ha nått vägs ände i de svenska förvaltningsdomstolarna (d v s till HFD).

Elisabeth Langran, Länsförbundet FUB i Stockholms län

Lägg till ny kommentar

Innehållet i detta fält är privat och kommer inte att visas offentligt.

Ren text

  • Inga HTML-taggar tillåtna.
  • Rader och stycken bryts automatiskt.
  • Webbadresser och e-postadresser görs automatiskt om till länkar.
Skriv in din kommentar här.
Genom att skicka in det här fomuläret så accepterar du Molloms användarvillkor.