SKR:s känga till regeringen: Lyft funktionshinderfrågorna
”Det räcker inte att slentrianmässigt nämna funktionhinderperspektivet.”
Regeringen funktionshinderpolitik fick en rejäl känga av Åsa Furén-Thulin på SKR när konferensen Funktionshinder i tiden avslutades i Stockholm på fredagen.
Kritiserar utredningsdirektiv
Åsa Furén-Thulin är chef på sektionen för socialtjänst på SKR, Sveriges kommuner och regioner. Hon är mycket kritisk till till bristande funktionsrättsperspektiv i regeringens utredningar.
– När man skriver direktiv till utredningar är det viktigt att tänka efter; hur påverkar det här personer med funktionsnedsättning?
– Det räcker inte att slentrianmässigt nämna barnperspektiv, funktionshinderperspektiv och jämställdhetsperspektiv. Det måste tydliggöras vilka sakfrågor som ska tas upp. Det här handlar inte om elakhet, utan helt enkelt om okunnighet.
”Vi påtalar detta om och om igen”
Vanligen nöjer sig regeringen med att endast nämna ”funktionshinderperspektiv” i direktiven. Erfarenheten visar att det då ofta inte blir så mycket innehåll om funktionsrättsfrågor i utredningen.
– När sakområdet inte finns med i direktiven, som med utredningen om barn i samhällsvård, då kommer funktionshinderområdet inte med i betänkandet, och det dilemma som finns för de här barnen. Det är inte okej.
– Vi har pratat med regeringen, och sagt att det inte får vara så här. Från SKR:s sida tittar vi på de utredningsdirektiv som kommer från regeringen, men då är det för sent. Vi påtalar detta om och om igen.
Utredare skyller på direktiven
Att försöka lyfta funktionshinderperspektivet i nästa steg – i ett remissvar på utredningen – är för sent, menar Åsa Furén-Thulin.
– Vi måste in tidigare, och få direktiven förändrade. Om inte direktiven är tydliga blir det inget i betänkandet. Utredningen om barn i samhällsvård var ett typexempel på det.
SKR protesterade då, och fick svar från huvudsekreteraren i utredningen; de ansåg att det inte ingick i utrednignens direktiv.
– Därför har vi nu också påtalat det för regeringen, att funktionshinderperspektiv måste finnas med i kommande utredningar.
När samarbete med Camilla Waltersson Grönvall
Hur får man regeringen att göra bättre direktiv?
– De får jättegärna fråga oss eller Socialstyrelsen!
Hur jobbar SKR med att påverka detta?
– Vi pratar med regeringen om vikten av att perspektivet kommer in, och har ett nära samarbete med socialtjänstminister Camilla Waltersson Grönvall som har huvudansvaret för området. Hon är en fantastisk person och vill verkligen väl.
Flera utredningar har saknat tydliga direktiv om funktionshinderperspektiv. Det gäller bland annat utredningen om ungdomskriminalitetsnämnder.
– Unga och vuxna med diagnoser dras in i tråkigheter för att de har en funktionsnedsättning, men den frågan fanns inte med i direktiven.
Barn med funktionsnedsättning ska INTE vara på SiS-hem
Åsa Furén-Thulin har inte granskat direktiven för den nya utredningen om SiS-hem (ungdomshem som drivs av Statens institutionsstyrelse), men hävdar bestämt att barn med funktionsnedsättning ska inte vara på SiS-hem.
– Idag är många barn med funktionsnedsättning på SiS-hem för att kommunerna inte klarar av dem. Jag tror barnpsyk, individ- och familjeomsorg, funktionshinderomsorg plus habilitering behöver gå ihop om mindre ställen i kommunerna där alla kompetenser finns, så att de här barnen kan leva och finnas i kommunerna, skyddade på ett bra sätt. Det som behövs är skyddsåtgärder – inte begränsningsåtgärder.
– Eskilstuna kommun gör ett otroligt bra jobb och klarar de här barnen på hemmaplan. Det finns några få kommuner som gör det.
Vilka är konsekvenserna av att barn med funktionsnedsättning finns på SiS-hem?
– Barn med funktionsnedsättningar blandas med jättekriminella och missbrukare, och dras in i tråkigheter. Dessa barn ska inte finnas där.
– Det är ganska svårt att få bemanning på SIS, kompetensen är inte så hög, så man bemöter de här barnen som om de vore kriminella, istället för att bemöta dem utifrån sin funktionsnedsättning. Det är för jävligt, rent ut sagt.
– Barnen borde få hjälp i hemkommunen, eller på ett kvalificerat HVB-hem som inte är låst, eller ett kvalificerat LSS-boende. Alla kompetenserna behöver finnas med.
Åsa Furén-Thulin bedömer att dessa problem har ökat på sistone. Enligt uppgift har flertalet barn på SiS-hem idag någon form av funktionsnedsättning.
– Det är väldigt bra att SIS ses över nu, det är jag glad för, säger Åsa Furén-Thulin.
