Utsatta missar att söka bostadstillägg – förlorar miljarder 2024

Under 2024 hoppas Försäkringskassan att nya e-tjänster och IT-stöd ska göra det enklare att få bostadstillägg.

Däremot blir det ingen höjning av bostadstillägget under 2024. Inte heller finns det några signaler om att höja gränsen för hur stora inkomster och förmögenhet man får ha vid bedömning av rätt till bostadstillägg.

30 000 kan gå miste om bostadstillägg

Mer än 30 000 personer med sjuk- eller aktivitetsersättning går troligen miste om bostadstillägg som de kan ha rätt till. För många handlar det om ett uteblivet stöd på 30 000 till 40 000 kronor årligen.

LÄS ÄVEN: Komplett guide om att söka sjuk- och aktivitetsersättning
OCH: Får jag behålla bostadstillägget när sjukersättningen höjs?

Siffror från Försäkringskassan i februari 2023 visar att nästan 10 000 personer skulle lyftas över gränsen för låg ekonomisk standard om de fick det bostadstillägg de har rätt till. Försäkringskassan skrev i årsredovisningen för 2022 att ”drygt en femtedel av de som förmodligen har rätt till bostadstillägg inte har ansökt om förmånen”.

Myndigheten rapporterar också att man genomfört olika åtgärder för att fler berättigad ska få del av bostadstillägget, en förmån som kan ge en ensamstående person upp till 6 550 kronor per månad.

– Vi har jobbat med att rikta information och nå ut till individer som kan ha rätt till bostadstillägg men ännu inte ansökt, bland annat med information i brev, samtal och beslut hos de som ansöker om sjukersättning eller aktivitetsersättning. Sen är det den enskilde själv som måste lämna in en ansökan för att få sin rätt prövad, säger Daniel Hansson, områdeschef på Försäkringskassan.

LÄS ÄVEN: Hur mycket kan man få i bostadstillägg 2024?

Beräkning av mörkertal stoppas 2024

Under fyra års tid (2020–2023) fick Försäkringskassan i uppdrag av regeringen i regleringsbrev att redovisa ”mörkertal” – en uppskattning av hur många som missar bostadstillägget. I regleringsbrevet för 2024 finns uppdraget inte längre kvar. Därför kommer Försäkringskassan inte att göra någon ny bedömning av mörkertalet.

– Att beräkna mörkertalet är en resurskrävande uppgift. Vi har begränsade ekonomiska resurser och prioriterar handläggningen av bostadstillägg, säger Daniel Hansson.

Daniel Hansson, områdeschef på Försäkringskassan.
– Vi har inte gjort något ny uppskattning av hur stort mörkertalet inom bostadstillägg är i dagsläget, eftersom vi inte fått något uppdrag i regleringsbrevet för 2024, säger Daniel Hansson, Försäkringskassan.

Däremot ändrar Försäkringskassan sina arbetssätt för att göra det enklare att söka bostadstillägg. Så här beskrivs nyheterna av Daniel Hansson:

Nytt handläggningssystem

Ett nytt IT-stöd rullas ut under 2024 för att handlägga bostadstillägg. Det nya IT-stödet ger handläggaren mer stöd i handläggningen och på sikt kommer det nya IT-stödet också kunna hjälpa till att hämta in information och utföra kontroller, vilket gör det enklare för den som ansöker och bidrar till att man får rätt ersättning.

Nya ansökningsblanketter och nya e-tjänster

I slutet av maj 2023 publicerades nya blanketter och nya e-tjänster för att ansöka om bostadstillägg och anmäla ändrade uppgifter. Det som skiljer de nya blanketterna och e-tjänsterna från de gamla är att den enskilde inte längre behöver bifoga handlingar som styrker inkomstuppgifter och förmögenhet, eftersom Försäkringskassan vänder sig direkt till Skatteverket och banker.

De nya e-tjänsterna möjliggör för makar och sambos att ansöka och anmäla ändrade uppgifter digitalt, vilket man inte kunde tidigare. Allt detta ska underlätta för den enskilde att ansöka om bostadstillägg samt anmäla ändrade uppgifter under tid med ersättning.

Ny tjänst för komplettering av uppgifter

Försäkringskassan har en ny tjänst där handläggaren kan skicka en digital fråga till den som ansöker. Man får en avisering att en fråga finns på Mina sidor. Denna tjänst började användas inom bostadstillägg maj 2023, och den gör det enklare att komplettera sin ansökan med uppgifter som krävs.

Information om bostadstillägg

Försäkringskassan har startat upp ett nyhetsbrev riktat till ställföreträdare. Där informerar Försäkringskassan bland annat om bostadstillägg, och vikten av att anmäla ändrade uppgifter om man har bostadstillägg. Där informeras också ställföreträdare att man enkelt kan anmäla ändrade uppgifter via e-tjänster. Försäkringskassan hoppas att detta kan få ställföreträdare, som missat att ansöka för sina huvudmän, att göra det och på så sätt minskas mörkertalet.

– En stor andel av de som har bostadstillägg har ställföreträdare. Därför har de varit en viktig grupp för vårt utvecklingsarbete. Vi har exempelvis tagit fram e-tjänster för att underlätta för ställföreträdare att ansöka och anmäla förändringar för sina huvudmän. Vår upplevelse är att ställföreträdare generellt sköter sina uppdrag väl, även om det finns enskilda undantag, säger Daniel Hansson.

Många klarar inte att själva ansöka om bostadstillägg

Ett problem har varit att många personer fått avslag hos Försäkringskassan – trots att de varit berättigade till bostadstillägg. Detta har Försäkringskassan förklarat med att många inte klarade av att på egen hand lämna in all information som myndigheten behöver för att bevilja bostadstillägg.

Under 2021 och 2022 gjorde Försäkringskassan egna granskningar av avslagsbeslut, för att hjälpa de sökande att lämna in rätt information. Detta ska ha förbättrat situationen. Men det krävs för att ”underutnyttjandet” av bostadstillägget ska rättas till.

Det nya IT-stöd som nu rullas ut väntas förbättra handläggningen.

Det återstår att se om målsättningen – att fler ekonomiskt utsatta ska få bostadstillägg utbetalt –  kommer att förverkligas, och hur länge det dröjer.

Cirka 34 000 fler har troligen rätt till bostadstillägg

Myndigheterna har länge känt till problemet, att många berättigade aldrig ansöker, utan att komma till rätta med det. Försäkringskassans årsredovisning för 2021 uppskattade att cirka 29 000 personer med sjukersättning och 5 000 personer med aktivitetsersättning skulle ha varit berättigade till bostadstillägg – om de hade ansökt.

Problemet är likartat för ålderspensionärer, som ofta också missar att ansöka. Totalt uppskattade Riksrevisionen år 2019 ”mörkertalet” till uppemot 170 000 personer.

Och de missar i snitt 15 600 kronor per år

Bostadstillägget är ett viktigt stöd för personer som har låga inkomster. Det ska bidra till en skälig levnadsnivå och bostadsstandard.

Riksrevisionens granskning 2019 visade att det då gällde cirka 1 300 kronor per månad (15 600 kronor per år) som berörda personer i genomsnitt gick miste om. För vissa grupper kan det handla om att man går miste om 30 000–40 000 kronor per år.

Totalt borde 3 miljarder mer betalas ut till de ekonomiskt mest utsatta

”Andelen personer med låg ekonomisk standard är mycket hög i dessa grupper jämfört med resten av befolkningen. Ett bostadstillägg skulle kunna lyfta många över gränsen för låg ekonomisk standard”, skrev Riksrevisionen i rapporten.

Totalt är det cirka 3 miljarder kronor årligen som inte utbetalas till personer som är berättigade till bostadstillägg, inklusive ålderspensionärer. Riksrevisionens bedömer att pengarna i hög utsträckning skulle gå till de mest ekonomiskt utsatta.

Mörkertalet på 3 miljarder kronor kan jämföras med att Försäkringskassan under år 2022 betalade totalt 5,5 miljarder i bostadstillägg till personer med sjuk- och aktivitetsersättning.

Handläggare ska informera bättre om bostadstillägg

Vad har Försäkringskassan då gjort för att få fler att ansöka om bostadstillägg?
– Vi har skärpt och förtydligat uppdraget till handläggarna att informera om bostadstillägg, sa Daniel Hansson, områdeschef inom Försäkringskassan, i en intervju med HejaOlika i januari 2022.

– Vi har tagit fram stöd till handläggarna i vilka situationer det kan vara lämpligt att informera om bostadstillägg.

– Vi har också utvecklats tjänsten Beräkna bostadstillägg där man kan fylla in sina uppgifter och få ett preliminärt svar på om man har rätt till bostadstillägg eller inte.

– Vi arbetar också med automatiska urvalsprofiler som identifierar personer som troligen har rätt till bostadstillägg, men som tre månader efter att man beviljats aktivitetsersättning eller sjukersättning inte har ansökt. Dessa personer riktar vi informationsutskick till och uppmanar dem att använda Beräkna bostadstillägg, säger Daniel Hansson.

I regleringsbrevet till Försäkringskassan för 2022 påtalade regeringen på nytt att ”Försäkringskassan ska redovisa mörkertalet inom bostadstillägg för personer med sjuk- och aktivitetsersättning, hur det påverkar andelen med låg ekonomisk standard samt redovisa genomförda insatser för att minska mörkertalet”.

Beräkna bostadstillägg på forsakringskassan.se

På Försäkringskassans webbplats finns sedan maj 2020 en funktion för att beräkna bostadstillägg. Ingen inloggning krävs. Vem som helst kan använda den för att se om man har rätt till bostadstillägg, eller om man har rätt till ett högre ersättning. Tjänsten har cirka 3 000 besök i veckan.

Mer information om hur bostadstillägget beräknas finns på den här sidan på Försäkringskassans webb.

Försäkringskassans huvudkontor i december 2022. Foto: Linnea Bengtsson
Försäkringskassans huvudkontor. Foto: Linnea Bengtsson.

Hur ansöker man om bostadstillägg?

Man ansöker om bostadstillägget genom att logga in på ”Mina sidor” på Försäkringskassans webb. Du behöver ha uppgifter om dina bostadskostnader (till exempel hyreskontrakt), dina inkomster (till exempel utbetalningsbesked) och ditt sparande (till exempel årsbesked från banken).

Man kan alltid ansöka om bostadstillägg upp till tre månader tillbaka i tiden. Om ansökan kommit in senast månaden efter att Försäkringskassan fattat beslut om aktivitetsersättning eller sjukersättning kan man ansöka från samma månad som  aktivitetsersättning eller sjukersättning beviljats.

Normalt tar det 2 månader att få ett beslut om bostadstillägg, om ansökan är komplett.

EXPERTSVAR: Jag är orolig för att sonen ska förlora bostadstillägget

Hur många personer berörs av bostadstillägg?

* Idag har betalas bostadstillägg till cirka 115 000 personer med sjukersättning eller aktivitetsersättning.

* Under 2018–2020 har mellan 254 000 och 284 000 individer mottagit sjukersättning. Av dessa har cirka 40 procent mottagit bostadstillägg.

* Antal mottagare av aktivitetsersättning har varierat mellan 36 000 och 42 000 varav cirka 60 procent har mottagit bostadstillägg.

* Under åren 2017–2019 var det cirka en femtedel av de som hade sjukersättning eller aktivitetsersättning och var berättigade till bostadstillägg som inte ansökte om bostadstillägg, trots att de potentiellt skulle kunna ha fått det.

* År 2019 uppskattar Försäkringskassan att cirka 29 000 personer med sjukersättning och 5000 personer med aktivitetsersättning skulle ha varit berättigade till bostadstillägg – om de hade ansökt.

* Mer statistik om bostadstillägg finns i Försäkringskassans statistikdatabas.

Mera fakta om bostadstillägg och särskilt bostadstillägg

Sedan 2009 har allt större andel av personer med aktivitets- och sjukersättning fått bostadstillägg från Försäkringskassan. Ökningen beror på att antalet personer som endast har den lägre ersättningen på garantinivå också har ökat.

Följande text och diagram är hämtad från Försäkringskassans skrift ”Socialförsäkringen i siffror”.

Andel personer med aktivitets- eller sjukersättning som har bostadstillägg år 2003-2023

Värden från december i respektive år.

Underliggande data för visualiseringen
År Kvinnor % Män %
2003 24 26
2004 23 26
2005 23 26
2006 23 27
2007 23 28
2008 24 29
2009 26 30
2010 27 32
2011 29 34
2012 29 34
2013 30 36
2014 33 39
2015 34 41
2016 35 42
2017 36 44
2018 37 45
2019 39 47
2020 40 49
2021 41 50
2022 43 51
2023 43 51
  • Av mottagarna av bostadstillägg var 52 procent kvinnor och 48 procent män i december 2022. Andelen med bostadstillägg är högre i åldrar då eget boende blir vanligare, men minskar med åldern i och med att fler äldre har inkomstrelaterad ersättning (vilket är högre än garantibeloppet).

  • Totalt betalades det ut 5,5 miljarder kronor i bostadstillägg under år 2022. 

  • Bostadstillägget omfattar bostadstillägg och särskilt bostadstillägg. 

  • Bostadstillägg är ett tillägg till allmänna pensions- och sjukförsäkringsförmåner. Försäkringskassan administrerar bostadstillägg till dem som har sjukersättning eller aktivitetsersättning. Pensionsmyndigheten administrerar bostadstillägg till dem som har övriga förmåner såsom ålderspension, efterlevandepension m.m. 

  • Storleken på bostadstillägget beror på boendekostnaden samt inkomster och förmögenhet. Under 2022 var högsta möjliga bostadstillägg 96 procent av boendekostnaden upp till 5 000 kronor per månad för ensamstående respektive 2 500 kronor per månad för sammanboende. Om boendekostnaden överstiger dessa belopp beaktas 70 procent av den överskjutande boendekostnaden upp till 7 500 kronor per månad för ensamstående respektive 3 750 kronor per månad för sammanboende. Bostadstillägg är ett skattefritt stöd som den enskilde måste ansöka om. 

  • Särskilt bostadstillägg är ett stöd som syftar till att garantera den enskilde en skälig levnadsnivå efter att en skälig bostadskostnad är betald. En förutsättning för att kunna få särskilt bostadstillägg är att bostadstillägg är beviljat. Under år 2022 ansågs en bostadskostnad som uppgick till högst 7 500 kronor per månad för ensamstående och 3 750 kronor per månad för sammanboende som skälig bostadskostnad. Beloppen för skälig levnadsnivå var 6 181 kronor per månad för ensamstående och 4 972 kronor för sammanboende. Särskilt bostadstillägg betalas ut i form av ett utfyllnadsbelopp upp till skälig levnadsnivå.

Korta fakta om bostadstillägget

  1. Trots att Försäkringskassan har vidtagit åtgärder för att informera berättigade personer och förbättra handläggningen, kvarstår ett omfattande problem med underutnyttjande av bostadstillägg.
  2. Detta har en betydande påverkan på ekonomiskt utsatta personer, och det återstår att se om det nya IT-stödet och de förbättringar som gjorts kommer att rätta till problemet helt.
  3. Bostadstillägget är viktigt för att säkerställa en rimlig levnadsnivå och bostadsstandard för personer med låga inkomster. Totalt borde cirka 3 miljarder kronor mer betalas ut årligen till ekonomiskt utsatta personer.