Nyheter

10 frågor och svar om livet efter grundskolan

 

Alla har rätt till en fullgod utbildning på lika villkor utan restriktioner. I verkligheten finns dock brister som man måste vara medveten om.

1. Hur planerar man inför studierna efter grundskolan?
* För det första ska man välja skola efter vilka intressen man har och vad man vill arbeta med i framtiden. Om man har en funktionsnedsättning kan detta val vara extra betydelsefullt. Därför bör man i god tid i grundskolan be studie- och yreksvägledaren om hjälp med riktad vägledning.
* Kartlägg vilka gymnasier som har den utbildning som är av intresse och se till att besöka dem så tidigt som möjligt. Se till att få möten med den personal som möter eleven i skolan.
* Om anpassningar behöver göras är det särskilt viktigt att vara ute i god tid.
* Planering av anpassningar och stöd är egentligen inte elevens eller föräldrarnas ansvar, utan skolans (eller dess huvudman), men för att det ska komma igång i tid måste skolan förstås ha koll på vilken utbildning eleven vill gå.
* En tidig och tät kontakt med studie- och yrkesvägledaren är viktig. Utnyttja även möjligheten till PRASO, praktisk studieorientering, vilket innebär man kan ”praktisera” på en skola under exempelvis en dag.

2. Vad kan man som förälder göra för att driva på skolans planering?
* Även om skolan är ansvarig för många frågor är det ofta avgörande att föräldrarna och eleven själva är pådrivande. Skolinspektionens granskningar visar att det ofta hänger på föräldrarna om elevens rättigheter uppfylls.
* Ett bra sätt att få saker att hända är att kontakta rektorn på den skola eleven vill gå och kanske boka ett möte för att diskutera anpassningar och stöd. På detta möte är det bra om även habiliteringen eller andra professionella deltar.
* Helst ska dessa möten äga rum redan under vårterminen före, så att skolan kan förbereda sig. Ett problem är att intagningen inte blir klar förrän under sommaren. Trots det kan möten ofta anordnas under våren oavsett om man vet att eleven ska börja på den aktuella skolan eller inte.
* När skolornas rutiner brister beror det oftast på dålig kunskap, inte ovilja, så det lönar sig att vara tidigt ute med information till den aktuella skolan.

3. Hur fungerar den ”fria kvoten”?
* En elev som har varit mycket sjuk eller har en funktionsnedsättning kan komma in på en gymnasieutbildning även om betygen inte räcker till i den vanliga intagningen. Alla skolor ska nämligen ha en ”fri kvot”.
* Enligt gymnasieförordningen ”ska ett begränsat antal platser avsättas för elever som på grund av medicinska eller sociala omständigheter bör ges företräde framför övriga sökande”.
* Även om man söker på den fria kvoten måste man ha godkänt i svenska, matematik och engelska.
* Det finns inga regler för hur den fria kvoten ska användas, utan det är upp till respektive kommun eller skola att avgöra hur många platser som ska erbjudas och hur urvalet ska göras. Alla kommuner är skyldiga att tillämpa regleringen om fri kvot, men det är beroende på hur många elever som bedöms få fri kvot samt på vilka program de valt som avgör var platserna kommer att finnas.
* För att utnyttja den fria kvoten måste man göra en särskild ansökan, vilket man enklast gör med hjälp av studie- och yrkesvägledaren. Beslut om intagning fattas efter den vanliga intagningen.
* Det är ingen rättighet att bli antagen på den fria kvoten. Tvärtom är det så att en förutsättning är att man bedöms klara av utbildningen man söker.

4. Hur får man rätt stöd och hjälpmedel?
* Eftersom elever med funktionsnedsättning har rätt till likvärdiga villkor måste rektorn se till att anpassningar görs och att hjälpmedel och stöd ges. Det är rektorn som tillsammans med lärare och specialpedagoger bedömer vad som behövs. ”Man brukar komma bra överens med eleven och föräldrarna. Skolorna vill göra sitt bästa”, säger Veronica Bonivart Säfström, Skolinspektionen.
* Ibland saknar skolan kompetens om funktionsnedsättningen och hjälpmedlen och då kan stödet till eleven bli lidande. Särskilt när det gäller osynliga funktionsnedsättningar är detta ett vanligt problem.
* Som förälder kan man vända sig till SPSM, Specialpedagogiska Skolmyndig­heten, för att få information om vilket stöd som står till buds. Variationen är stor beroende på funktionsnedsättning.

5. Hur fungerar studieplan och åtgärdsprogram?
* Varje gymnasieelev ska ha en individuell studieplan, som bland annat ligger till grund för utvecklingssamtalen med mentorn.
* Om eleven riskerar att inte klara godkänt i någon kurs ska även en åtgärdsplan upprättas. (Se separat artikel om åtgärdsplan på nästa uppslag.)
* Det är viktigt att åtgärdsprogram upprättas för att olika insatser ska dokumenteras och följas upp. Annars blir det svårt att göra analyser, dra slutsatser och förbättra åtgärderna.
* Det finns både bra och mindre bra åtgärdsprogram. Det är viktigt att programmet innehåller både kortsiktiga och långsiktiga mål och tydlig ansvarsfördelning.
* Åtgärdsprogram är endast aktuella när eleven riskerar att inte bli godkänd. För att nå högre resultat i studierna är den individuella studieplanen det viktigaste dokumentet.

6. Hur får man bra koll på hur studierna går?
* Ta reda på hur målen för både programmet och kurserna ser ut. Om man är påläst om detta har man många fördelar. Målen hittar man bland annat på skolverkets hemsida.

7. Vad gör man om gymnasiet blir för krävande?
* Om eleven har svårt att hänga med i studierna, exempelvis på grund av sjukfrånvaro eller läs- och skrivsvårigheter, finns möjligheter att dra ned på studietakten.
* I samråd med studie- och yrkesvägledaren kan kurser plockas bort, men det är viktigt att det görs på ett sådant  sätt att eleven inte förlorar behörighet att gå vidare till önskade högskolestudier. Det får inte komma som en obehaglig överraskning när eleven går ut gymnasiet.
* Man kan även lägga till ett fjärde gymnasieår, för att får mer tid att klara kurserna.
* Slutligen finns möjlighet att komplettera gymnasiestudierna på Komvux eller folkhögskola.

8. Vad händer i framtiden?
* En ny skollag är på gång men det dröjer länge innan den får något genomslag. Regeringen har föreslagit en rad ändringar som bland annat ska innebära ökade möjligheter till stöd för elever som har behov av det. I december lämnade regeringen in en remiss till lagrådet vilket innebär att det snart kan komma en proposition till Riksdagen, men med tanke på att det är valår är det omöjligt att förutse vad som kommer att hända med förslagen.

9. Blir stödet bättre eller sämre just nu?
* Statens Skolinspektion jobbar aktivt med olika granskningar. Under 2009 släppte man en rapport om tillgängligheten och stödet inom grundskolan för elever med syn-, hörsel- och rörelsenedsättningar. Just nu arbetar man med en liknande granskning av gymnasieskolan.
* Under 2010 startar granskningar som siktar in sig på stödet till elever som har osynliga funktionsnedsättningar som dyslexi.
* Granskningarna leder till ökad kunskap om vilka rättigheter eleverna har och många skolor som slarvat med anpassningar och hjälpmedel skärper till sig. Eftersom Skolinspektionen har varit ordentligt på hugget har medvetenheten förmodligen fått ett rejält lyft. Det har troligen medfört att många skolor har blivit bättre på stöd och anpassningar.

10. Hur fungerar stödet vid utbildning på universitet och högskolor?
* Även på högskolor och universitet har personer med funktionsnedsättningar rätt till studier på lika villkor. Kraven på detta har skärpts i och med den nya diskrimineringslag som började gälla under 2009. Andelen studenter med funktionsnedsättningar har ökat kraftigt på senare år.
* De flesta universitet och högskolor har en särskild person som är samordnare för studenter som har funktionsnedsättningar. Samordnaren hjälper till med anpassningar, stödåtgärder och studieplanering. Det är viktigt att ta kontakt med samordnaren i god tid före studiestarten för att planera åtgärder.
* Specialpedagogiska skolmyndigheten kan hjälpa till med ett särskilt utbildningsstöd för studenter som har rörelsehinder eller psykiska och neuropsykiatriska funktionsnedsättningar. +

 

Annons
  • Annons från Minicrosser
  • Annons för CJ Advokatbyrå
  • Annons för STIL
  • Annons för HD Motion
  • Annons för Särnmark
  • Annons för Tobii Dynavox
  • Annons för Fremia
  • Annons för JAG
  • Annons för Unik Försäkring
  • Etac R82 Stingray sulky
  • Annons för HEA Medical

[kadence_element id=”41923″]