10 frågor till Harald Strand
Harald Strand har blivit rösten som allt fler lyssnar på. Hans blogg ”Reclaim LSS” handlar om personer med stora funktionsnedsättningar, och läses av politiker, jurister och handläggare. En av påhejarna är Karl Grunewald som berömmer bloggen som motvikt till de krafter som försöker begränsa insatserna enligt LSS.
Vad vill du uppnå?
– Vi vill öka kunskapen om hur LSS var tänkt att fungera och visa att lagen är mycket mer än bara assistans. Det handlar om att återskapa intentionerna med LSS och att ge en helhetssyn. När jag själv har kämpat för ett fungerande liv för min son har det handlat om fritidsaktiviteter, daglig verksamhet, kontaktperson och boende. Han har haft de klassiska svårigheterna med autism, utvecklingsstörning och utåtagerande beteende. Han har inte varit lätt att placera på något boende. Till och med antroposoferna sa nej. Nu har han boende i kommunens regi. Det är ett stort jobb för personalen. Det krävs bra utbildning och man måste klara av att bli provocerad.
Varför fokuserar du på denna grupp?
– Det är viktigt att uppmärksamma de som har störst behov. Politikerna ser inte de mest behövande, men ofta är det likadant internt i organisationer. Min son ”syns” inte, han kan inte delta i möten med föreningar. Kunskapsbristen leder till felsatsningar. Politikerna talar massor om satsningar på arbete. De förstår helt enkelt inte hur behoven ser ut hos alla de som inte kommer att kunna arbeta alls, för dem leder detta bara till ökad fattigdom.
Med Reclaim LSS har vi lyft fram fattigdomen och rättosäkerheten för de som inte kan göra något själva för att synas. Min son eller andra i hans situation kan inte ens gå till tidningarna. Om media ska lyfta problemen så villl de alltid hitta någon som kan prata om problemen och i det finns inte i den här gruppen.
Det finns djupt tragiska exempel på hur bortglömda många är. En av de boende på min sons gruppbostad gick hastigt bort i cancer nyligen. Hon var bara 42 år gammal. Man hade inte ens försökt röntga henne, utan hade bara skickat henne till psyket och gett mer medicin.
Kan inte domstolarna skydda rätten till stöd?
– Att överklaga och slåss i domstol är inget som jag rekommenderar kämpande föräldrar. Domstolarna har helt enkelt för dålig kunskap om lagen. Om du orkar kämpa så får du ofta de insatser som du har rätt till. Men gå inte till domstol, då får du bara ett prejudikat på att du har fel. Förvaltningsrätterna dömer fel, de följer inte intentionerna med LSS.
Det var vår förtvivlan över denna utsatthet som fick oss att vilja starta debatt på nätet – om de frågor som aldrig hörs. 2009 startades FUB-bloggen och i höstas gjordes vi om den till ”Reclaim LSS”.
Reclaim är ett bra ord som visar att man är aktiv och vill något, att man driver en fråga så att det syns.
Vad anser du om politikernas syn på LSS?
– Om man är osäker på vad som gäller kan man gå till utredningens förarbeten, där är det glasklart att denna utsatta grupp måste få lite mer för att kunna leva på lika villkor. Det är därför LSS också är en rättighetlagstiftning, för att denna grupp inte längre ska vara undanskuffad. Det fungerade bra fram till år 2008. Utvecklingen såg ljus ut. Sedan kom LSS-kommitténs utredning. En annan utredning, ”Brist på brådska”, handlade mycket om ekonomin för personer med LSS.
När ministern, Maria Larsson, stoppade förslagen i frysboxen blev det fritt fram att utnyttja och misstolka. Och kommuner och landsting har varit missnöjda med lagen ända sedan starten, för att man tycker att den inkränktar på självstyret.
Vilket politiskt parti får din röst?
– Om jag skulle rösta för min son så blir det självklart vänsterpartiet. Inget av de större partierna är intresserat av frågorna.
Men själv röstar jag ändå inte på V, av andra orsaker. Om jag skulle sätta betyg på partierna så får varken M eller S bra omdöme och KD är helt värdelöst. FP och MP är de partier som argumenterar mest för LSS, åtminstone i Stockholm.
Hur går det till när ni tar fram nya blogginlägg?
– Jag lägger ett par dagar per vecka på bloggen. Idéerna kommer i bilen, på vägen hem. Sen skriver jag inläggen för hand, då är jag mest kreativ. Jag redigerar lite på datorn men det brukar inte bli så mycket bättre av att hålla på och fila. Om jag är osäker på innehållet skickar jag texten till Emanuel (Mörk) och Lennart (Tehage) och till hustrun (Britt). Jag är lyckligt lottad eftersom jag har haft möjlighet att leva på en bra pensionsförsäkring de senaste fyra åren. Det är därför jag har haft tid med bloggen.
Hur har reaktionerna varit?
– Ibland har vi fått höra att ”så här kan ni inte skriva”, men vi fortsätter skriva vad vi vill, Reclaim LSS är inte språkrör för något förbund. Fler och fler hittar hit, var tredje besökare kommer från en kommun, var tionde från högskolor och universitet. Socialdepartementet har varit inne och kommenterat. Medarbetare på SKL har berömt liksom Domstolsverket.
Hur ska bloggen utvecklas?
– Jag hoppas på fler skribenter. Thomas Juneborg är en av de som har tillkommit. Karl Grunewald gillar bloggen och har själv bidragit med två inlägg, liksom hans kollega från tidskriften Intra, Hans Hallerfors. Karl är ett värdefullt bollplank. Det är kul att få positiv mejl från personer man respekterar så mycket.
Vad hoppas du på nu?
– Min önskan är att få bort okunskapen hos politiker och jurister, få dem att förstå lagen och intentionerna. Lagen är jättebra som den är. Men om du inte är intresserad lär du dig aldrig. Allra bäst är om du har egen personlig erfarenhet. En statsminister med ett LSS-barn vore ett klipp.
Vad kan man göra för att påverka?
– Våra organisationer måste driva en intressepolitik som är tydlig för politikerna, så att de förstår vad som är problemet och hur de bör agera. Ett exempel: Fattigdomsproblemet kan man lösa genom att ta bort konfiskering av besparingar och att ha ett flexibelt högre tak för hyra i Försäkringskassans bostadstillägg, eller ett tak för vad kommunen får ta ut i hyra.
Frågorna som politikerna glömt bort
Många som har funktionsnedsättningar och deras anhöriga upplever att det har blivit svårare att få stöd. Rättigheter enligt lag har urholkats, liksom möjligheten att bestämma själv, exempelvis när det gäller boende. Ofta verkar politiker vara okunniga om utvecklingen.
EKONOMI
Personer som har LSS-insatser och bor i gruppbostad hamnar automatiskt i fattigdom. På grund av höga hyror och lågt bostadstillägg visar en kalkyl för boende i storstadsområde ett underskott på 3000 kronor i normalfallet.
En dom i Högsta Förvaltningsdomstolen 2011 gav en kommun rätt att ta hyra för gemensamma utrymmen, till exempel behandlingsutrymme och personalrum, trots att det strider mot avsikten med LSS.
Nu upptäcker allt fler kommuner att de kan höja hyrorna med stöd av domen och därmed blir det allt tuffare ekonomiskt för de som bor i gruppbostad.
Föräldrar täcker ofta upp, men när föräldrarna inte längre kan göra det blir försörjningsstöd (socialbidrag) ofta enda utvägen. Det kan i sin tur leda till en konfiskering av eventuell förmögenhet. Även bostadstillägget leder till konfiskering av förmögenhet eftersom bidragets storlek baseras på om man har sparat kapital.
– På tio år kan de ta alla besparingar, säger Harald Strand.
Personer med LSS missgynnas även av att inte ha fått några skattesänkningar som jobbskatteavdrag, vilket ålderpensionärer har fått viss kompensation för.
Hur vill politikerna då lösa fattigdomsproblemet? Det vanligaste svaret är att satsa på arbete och att hjälpa fler ut på arbetsmarknaden. Men det är ingen lösning.
– Man blundar för att få personer ur LSS-grupperna kan arbeta, högst 10 procent ur personkretsarna 1 och 2, säger Harald Strand.
RÄTTSSÄKERHET
Domstolarna och myndigheterna följer inte lagens intentioner. Politikerna har i debatter visat sig vara okunniga om problemet. Eller så står man handfallna, utan någon lösning.
– När vi hade debatt om att kommuner har rätt att tvångsflytta boende sa Margaretha B Kjellin (M) att ”så kan det inte vara”. Men enligt en dom i Högsta Förvaltningsdomstolen 2012 så kan kommunerna göra detta, säger Harald Strand.
Hans motargument är att det inte kan finnas prejudikat eftersom LSS bygger på att behoven är olika.
SJÄLVBESTÄMMANDE
Ledande politiker verkar inte tro på larmrapporter om att kommuner tvingar enskilda att flytta till gruppbostäder mot sin vilja. När FUB i Stockholm under våren anordnade debatt fick forskaren Barbro Lewin förklara för politikerna att det finns många sådana ärenden och att det verkligen handlar om tvångsflytt och inget annat.
Fakta om LSS
LSS är Lagen om stöd och service till vissa funktionshindrade.
Syftet med lagen är att människor med funktionsnedsättningar ska få det stöd som behövs för att kunna leva ett så självständigt liv som möjligt. Lagen är en så kallad rättighetslag vilket betyder att man kan kräva de rättigheter som finns i lagen i domstol.
1. Råd och stöd.
2. Personlig assistans.
3. Ledsagarservice.
4. Kontaktperson.
5. Avlösarservice i hemmet.
6. Korttidsvistelse.
7. Korttidstillsyn.
8. Boende, barn.
9. Boende, vuxna.
10. Daglig verksamhet.