17 900 unga får stöd enligt LSS

För bara 15 år sedan fanns ingen lagstadgad rätt till personlig assistans och ingen lag om stöd och service till vissa funktionshindrade. De som hade omfattande funktionshinder fick förlita sig på lokala politiska ambitioner och den kommunala ekonomin. Levnads­standarden blev ofta beroende av kommunens ekonomi, istället för att utgå från behoven.

1994 genomfördes Handikapp­refor­men med bland annat de två nya lagarna LSS, Lagen om stöd och service till vissa funktionshindrade, och LASS, Lagen om assistansersättning. Dessa ersatte den gamla omsorgslagen och innebar en stor förändring för personer med funktionshinder och deras anhöriga. Nu skulle man fokusera på individens behov och inte på vilka resurser kommunen hade.

Enligt LSS har alla personer med funktionshinder rätt att själva bestämma över sina liv. Lagen ska ”främja människors jämlikhet i levnadsvillkoren och fulla delaktighet i samhällslivet. Verksamheten skall vara grundad på respekt för den enskildes självbestämmande och integritet”.
För att man ska kunna kräva hjälp enligt LSS måste man ha omfattande funktionshinder som ger betydande svårigheter i den dagliga livsföringen och behov av dagligt stöd. Alla berörda barn, ungdomar och vuxna delas in i tre olika kategorier:
- Personkrets 1. Personer med utvecklingsstörning, autism eller autismliknande tillstånd.
- Personkrets 2. Personer med betydande begåvningsmässiga funktionshinder eller hjärnskada i vuxen ålder.
- Personkrets 3. Personer med andra varaktiga fysiska eller psykiska funktionshinder som uppenbart inte beror på normalt åldrande och som är stora och förorsakar betydande svårigheter i den dagliga livsföringen.

Om man tillhör någon av LSS personkretsar har man rätt till dessa tio insatser:
1. Rådgivning
Rätt till expertstöd från kuratorer, psykologer, sjukgymnaster, förskolekonsulenter, logopeder, arbetsterapeuter och dietister, beroende på vilket stöd man är i behov av. Stödpersonen ska förutom sin yrkeskunskap ha extra god kunskap om hur det är att leva med grava funktionshinder. Rådgivningen ska inte vara en ersättning för andra insatser som habilitering, rehabilitering och socialtjänst.

2. Personlig assistans
Personlig assistans erbjuds den som på grund av sitt funktionshinder inte klarar av vardagslivet utan stöd och hjälp. Hur mycket assistans man får beror på hur mycket hjälp man behöver i vardagen.
För den som behöver mindre än 20 timmar assistans i veckan har kommunen hela det ekonomiska ansvaret. För den som har behov av assistans mer än 20 timmar per vecka, har kommunen ekonomiskt ansvar för de första 20 timmarna och sedan får man söka assistansersättning från Försäkringskassan.
Beroende på åldern på ditt barn ändras ditt föräldraansvar. En tonåring kan få fler assistanstimmar än ett sexårigt barn, trots att de har samma hjälpbehov. Assistansen kan ges av kommunen eller av en privat assistansfirma.

3. Ledsagarservice
Den som inte har rätt till personlig assistans (för att hjälpbehovet är för litet) kan ha rätt till ledsagarservice. Ledsaga­ren möter upp den funktionshindrade vid en viss tidpunkt och följer med personen till bestämd aktivitet. När aktiviteten är slut följer ledsagaren med hem.

4. Kontaktperson
Kontaktpersonen ska hjälpa den enskilde att leva ett självständigt liv genom att minska den sociala isoleringen. En kontaktperson kan hjälpa personen att delta i fritidsaktiviteter och ge råd i vardagssituationer. Stödet kan även ges av en familj, en så kallad kontaktfamilj.

5. Korttidsvistelse utanför hemmet
Korttidsvistelse, eller ”kortis” som det ofta kallas, är till för att den enskilde ska få miljöombyte och tillfälle till rekreation. Stödet ges även för att anhöriga ska få möjlighet till avlösning. Vistelsen kan anordnas i speciella korttidshem, i en annan familj eller på en läger- eller kolonivistelse.

6. Korttidstillsyn för skolungdom över 12 år
Skolungdom över 12 år har särskild rätt till extra tillsyn före och efter skoldagen samt under skolloven. Detta har ungdomar rätt till när fritids inte längre tar ansvar för fritiden efter skolan.

7. Boende i familjehem eller i bostad med särskild service för barn och ungdom
De barn och ungdomar som inte kan bo hos sina föräldrar kan få bo hos en annan familj eller i en bostad med särskild service. Det ska först och främst vara ett komplement till föräldrahemmet både för barn som kan bo hos föräldrarna en del av tiden och de som inte alls kan bo hos föräldrarna.

8. Boende med särskild service för vuxna eller annan särskild anpassad bostad
Den som behöver extra stöd i sin bostad kan ha rätt till att bo i en gruppbostad eller servicebostad. Man kan även ha rätt till en särskild anpassad bostad.

9. Daglig verksamhet
Personer i yrkesverksam ålder som ingår i personkrets 1 och 2 enligt LSS har rätt till daglig verksamhet, som ett alternativ till den ordinarie arbetsmarknaden. Detta endast om personen inte har ett förvärvsarbete eller studerar.

10. Omvårdnad – fritid – kultur
När man får avlösarservice, korttidstillsyn, korttidsvistelse, bostad i familjehem eller bostad med särskild service ska man också få omvårdnad. Man har alltså rätt att få det stöd och den hjälp man behöver för att klara vardagen. Självklart ska man också få känna sig trygg och säker.
Om man bor i bostad med särskild service för barn, ungdom eller vuxna har man även rätt till fritidsverksamhet och kulturella aktiviteter.