17 frågor och svar om vänner

Lena Sorcini och Marina af Schultén är psykologer på habilitering för barn upp till 16 år i Stockholm. Så här svarar de på Föräldrakrafts frågor om sociala relationer.

Varför är det så viktigt med sociala relationer?

Det är ett grundläggande behov hos oss människor. De sociala relationerna är viktiga för vårt välbefinnande.

Vad händer om vi inte har några sociala relationer?

För det första blir man ju väldigt ensam. Är man ensam är man sällan en glad människa. Man kan få sämre självförtroende och sämre självkänsla. Avsaknaden av sociala relationer kan leda till ett utanförskap som kan resultera i en negativ spiral.

Det är extra viktigt att man under uppväxten får hjälp med att skapa sociala relationer eftersom att det påverkar individen positivt längre fram i tiden.

Kan man träna upp sig?

Ja, det går att träna sig i att skapa och behålla goda sociala relationer. Barn och ungdomar behöver ofta hjälp med detta. Tänk på att det är ett livslångt arbete, man måste jobba med sina relationer hela tiden.

På vilket sätt kan man hjälpa barn?

Alla barn vet inte hur man gör när man tar kontakt med andra. Då kan de vuxna fungera som stöd och visa barnet vilka möjliga tillvägagångssätt det finns att skapa relationer. Man kan ge barnet olika strategier för hur det ska göra, till exempel gå till nästa barn och fråga om det vill leka om den första man frågar inte vill.

Ju fler tillfällen barnet får att ta kontakter, desto mer får det möjlighet att träna. Äldre barn kan man till exempel uppmuntra att prova och delta i ordnade fritidsaktiviteter, så att de ingår i ett sammanhang. Vill de sluta med en aktivitet, kan man stötta dem i att fortsätta med aktiviteten.

På vilket sätt kan föräldrar och lärare bidra till att skapa goda relationer?

Som förälder kan man uppmuntra barnen att prova på olika aktiviteter och finnas där för dem. Som lärare måste man alltid jobba för att det ska råda ett bra gruppklimat.

Det är också viktigt att se tidiga signaler på om någon är utanför gruppen. Är man förälder till ett barn med en funktionsnedsättning krävs det ofta att man är ännu mer aktiv. Barnet kanske går i en specialskola, vilket ofta innebär att kompisarna inte bor i närheten Då krävs det mer planering när barnet ska träffa sina klasskamrater efter skoltiden.

Vad ska man göra om man märker att ens barn är ledset för att det saknar vänner?

Det är jätteviktigt att kunna stå ut med att barnet är ledset och inte genast försöka hitta på en enkel lösning. Börja istället med att bara lyssna och bekräfta barnets känslor. Som förälder vill man ju alltid sitt barns bästa och i den andan är det lätt att gå in och börja ställa till rätta.

Det är ju inte alltid det finns en enkel lösning eller någon lösning alls på problemet. Ibland kan det också vara så att ett barn med funktionshinder har syskon som har lätt att få kamrater.

Det är viktigt att ha en dialog med barnet. Om barnet har svårt att ta initiativ eller ofta avbryter sina kontakter kan man införa ett belöningssystem för att motivera och stimulera.

Vad ska man akta sig för att göra i en sådan situation?

Störta huvudstupa in i olika lösningar och komma med käcka ord om ”att det löser sig säkert”.

Vad ska man säga till sitt barn?

Förklara att bristen på vänner inte handlar om barnet som person, utan att det är något annat som gör att det blir svårt, till exempel en funktionsnedsättning eller blygheten. Man kan läsa böcker som tar upp ämnet och prata med barnet om vad som står i boken.

Viktigt är att direkt fånga upp det som barnet har att prata om när det dyker upp. Tala om det som är aktuellt här och nu.

Ska man lägga sig i om en tonåring har problem?

Man ska alltid lägga sig i om man ser att barnet mår dåligt, till exempel att barnet drar sig undan, stänger in sig, vill vara för sig själv eller verkar ledsen eller deprimerad. Man ska också alltid agera om barnet skolkar eller slutar med sina fritidsaktiviteter. Om barnet inte vill gå till skolan är det viktigt att man har en kontakt med skolan.

Om man tror att barnet mår dåligt gäller det att stå på sig, även om barnet säger att man inte ska lägga sig i. Det är viktigt att visa att man bryr sig.

Vistas barnet på ett korttidshem, är det viktigt att föräldrarna är uppmärksamma på hur barnet trivs där.

Vad bör man undvika?

Har man en tonåring kan det vara känsligt om man som förälder kontaktar kompisarna eller deras föräldrar. Om man ska göra det bör det vara i samråd med barnet. Undantag kan vara situationer där det hänt något mer allvarligt, som kräver kontakt mellan de vuxna.

Vilka framgångs­faktorer är viktigast?

Att man som förälder engagerar sig för att hjälpa sitt barn att skapa goda relationer. Att förskola och skola arbetar för att inkludera barnet. Det är viktigt att barnet inte är en liten ö, utan en naturlig del av gruppen.

Det bästa är absolut att arbeta förebyggande.Personligheten är alltid viktig. Har man lätt för att knyta kontakter, så kanske en funktionsnedsättning inte spelar så stor roll.

Vilka svårigheter är vanligast?

Här handlar det ofta om personlighet, om man är frimodig eller blyg. För barn med funktionsnedsättning kan den innebära att barnet har sämre initiativförmåga, svårt att hänga med om man sitter i rullstol eller svårt att prata om man har en språkstörning.

Att ha geografiskt långt till sina vänner är också något som försvårar.

Finns det någon skillnad mellan pojkars och flickors förmåga?

Det finns ingen jättestor skillnad, möjligen vill flickorna oftare ha en bästis.

Hur många kompisar behöver man?

Det är helt individuellt. Vissa klarar sig med en, medan andra behöver flera. Om man som förälder är väldigt social, är det viktigt att inte överföra sina behov av många vänner till barnet. Det är inte säkert att barnet har samma behov.

Har man en funktionsnedsättning kan denna dessutom vara ansträngande i sig och man kanske lättare blir trött och behöver vila.

Var kan man få stöd och tips?

Som förälder kan man kontakta den närmaste habiliteringen. Man kan också prata med skolans elevhälsoteam, skol­sköterskan, BVC eller BUP. Det finns även privata psykologmottagningar där man kan få hjälp, men då får man betala för besöket.

Hur arbetar habiliteringar med kamratrelationer?

På habiliteringen i Stockholm finns olika grupper där barnen får träffas. Till exempel finns en ”Hitta en kompisgrupp” för flickor med utvecklingsstörning och ”wii-grupper” för barn med rörelsehinder. Föräldragrupper finns också.

Hör med närmaste habilitering vilka grupper som finns. Det finns också olika intresseföreningar som ordnar olika aktiviteter.

Vilka är de viktigaste råden?
Tänk på att hjälpa och stötta barnet för att skapa och behålla sina kamrater. Var inte rädd för att söka hjälp om man tycker det är svårt. Det finns många goda exempel på att personer med stora svårigheter lever ett bra liv och är nöjda med sina sociala relationer.