21 000 beslut om vårdbidrag under förra året

Så slår du vakt om din rätt till värdbidrag och ersättning för merkostnader.

ANNONS

Annons för LSS-skolan

ANNONS

Annons för Särnmark

ANNONS

Annons för Egen assisans

ANNONS

Annons för durewall.se

ANNONS

Annons för Humana

ANNONS

Annons för Etac

950 fick avslag – Föräldrakrafts guide hjälper dig att få din ansökan beviljad.

950 fick avslag – Föräldrakrafts guide hjälper dig att få din ansökan beviljad.

”Jag tror ändå att många fler föräldrar skulle få ett fjärdedels vårdbidrag m de sökte, med tankte på hur mycket exra arbete de måste utföra”.

Beskriv en vanlig dag med ditt barn. Det är ofta den bästa utgångspunkten när det gäller att skriva en ansökan om vårdbidrag.
Det är viktigt att vara både detaljerad och lyfta fram de faktorer som gör att det krävs mer arbete och hjälp för att just ditt barn ska klara vardagen.
– Men ibland är man så inne i arbetet med att hjälpa sitt barn att man inte tänker på vad som är normalt eller inte. Om man har fler barn, som inte har funktionshinder, är det enklare att jämföra, säger Eva-Maria Dufva, försäkringsexpert på Astma- och allergiförbundet.
Vårdbidragen är ett gammalt system som socialminister Berit Andnor nu har lovat att se över.
I en intervju med Föräldrakraft i våras sa ministern att hon vill veta om vårdbidragen verkligen fungerar som ett tillräckligt stöd för familjer med barn med funktionshinder.
Många föräldrar kan förstås besvara frågan på direkten – vårdbidragen är snålt tilltagna, krångligt att söka, det är lätt att göra fel och det finns gott om bromsklossar att runda.
– Vi har fått i uppdrag att kartlägga vilka problem som finns med vårdbidrag, handikappersättning och tillfällig föräldrapenning, säger Mats Mattsson, ansvarig för vårdbidrag på Försäkrings­kassans huvudkontor.
Kartläggning ska vara klar under våren 2007. Därefter kommer troligen regeringen att föreslå en utredning.

Vilka problem känner ni till?
– Ett problem är att lagstiftningen vad gäller vårdbidraget och tillfälliga föräldrapenningen inte harmoniserar. De som har vårdbidrag kan tjäna på att inte ha det om de är berättigade för obegränsad tillfällig föräldrapenning, säger Mats Mattsson.
Cirka 40 000 familjer har vård­bidrag idag, men på Astma- och Allergiför­bun­det tror Eva-Maria Dufva att många fler föräldrar egentligen är berättigade till stödet.
– Det har visserligen varit ganska svårt att få vårdbidrag för astma och allergi, men jag tror ändå att många fler föräldrar skulle få ett fjärdedels vårdbidrag om de sökte, med tanke på hur mycket extra arbete de måste utföra.

En förklaring till att många avstår från att söka är att det är ganska krångliga regler som man måste sätta sig in i. Blan­ket­terna är svårbegripliga och dessutom får man kanske ett avvisande besked vid en första kontakt med Försäkrings­kassan.
– Många får tyvärr intrycket att det inte är någon idé att söka redan när de ringer och frågar om bidraget, säger Eva-Maria Dufva.
Därför är det viktigt att skriva en utförlig och väl formulerad ansökan. När blanketten väl är ifylld kan man diskutera den med en handläggare på För­säk­ringskassan. I nästa skede får man se ett förslag till beslut och har då möjlighet att tycka till hos handläggaren. Då ser man vartåt det lutar och kan komplettera beskrivningen.
– Det bästa tillfället att påverka är när det finns ett förslag till beslut och innan socialförsäkringsnämnden har sammanträtt, säger Eva-Maria Dufva.

Den som formulerar sig väl har alltså en stor fördel när det gäller att ansöka om vårdbidrag. En allvarlig orättvisa, anser Peter Nordqvist, marknadsföringschef på Hjärtebarnsföreningen.
– Vi ser att personer med i stort sett samma diagnos och likadana läkarintyg får olika stora vårdbidrag. Besluten är väldigt godtyckliga, säger han. Den som är verbalt kunnig och van att uttrycka sig får bättre gehör. Det är ett stort problem att familjer som inte har så mycket egen kapacitet inte får tillräcklig hjälp av handläggaren på försäkringskassan.
– När man ska beräkna merkostnaderna handlar det både om att vara ärlig och kreativ. Läkarna behöver nästan vara specialutbildade för att skriva intyg och man kan tycka att de har viktigare saker att göra än att skriva intyg, säger Peter Nordqvist.

Mats Mattsson, ansvarig för vårdbidrag på Försäkringskassans huvudkontor, håller med om att det inte är lätt för föräldrar att veta hur ansökan ska formuleras och vad kostnadsberäkningarna ska innehålla för att innehållet ska godkännas.
– De flesta föräldrar vet inte vad man kan få ersättning för. Exempelvis kan man få ersättning för extra slitage av kläder utöver det som är normalt. För att få veta vad extra slitage innebär kanske man måste kontakta konsumentverket, säger Mats Mattsson som menar att föräldrarna måste prata med sina handläggare på Försäkringskassan för att få råd och hjälp med detta.
På dessa sidor försöker vi ge svar på de viktigaste frågorna om vårdbidrag, men även om man är påläst och tar expertråd kan det hända att ansökan inte får gehör.

Huvudrådet blir då:
Ta ett steg tillbaka, kolla vad som gick snett och ta fram en ny ansökan (eller överklagande) som bättre förklarar och förtydligar. Ofta kan lösningen ligga i att man får fram ett nytt, bättre intyg från en läkare eller specialist.
Samtidigt ska man komma ihåg att det inte finns helt klara gränser för vad som ger vårdbidrag eller inte – och inte ens socialförsäkringsnämnderna är alltid ense om vem som ska ha vårdbidrag eller inte.
Man kan tycka att den föräldersom måste hjälpa sitt barn med läxläsning en timme varje dag, på grund av ett funktionshinder, borde ha klara skäl till vårdbidrag – men här måste man nog ha lite tur med att hamna hos ”rätt” socialförsäkringsnämnd.

En ansökan med massor av detaljer kan också bli en fälla! Det bör inte stå ”alltför mycket” i vårdbidragsbeslutet eftersom andra ersättningar då kan brinna inne.
– Om det i beslutet om vårdbidrag står att det gäller stöd i skolarbetet innebär det att föräldrarna inte kan få några kontaktdagar för att gå till skolan, säger Pe­ter Nordqvist.
På motsvarande sätt kan ett beslut om vårdbidrag innebära att en eventuell möjlighet till obegränsad tillfällig föräldrapenning (som utvidgades i somras) stoppas. Det kan bli en rejäl ekonomisk smäll med tanke på att helt vårdbidrag bara är drygt 8 000 kronor per månad medan föräldrapenningen är lika hög som en sjukpenning och kan beviljas båda föräldrarna.

 

Frågor och Svar
Vad är vårdbidrag?
Föräldrar som tar hand om barn (upp till 19 år) som är sjuka eller har funktionshinder kan få vårdbidrag. Bidraget ska vara en ersättning för merarbetet med den extra tillsyn och vård som behövs. Vårdbidraget är en skattepliktig inkomst och ger pensionsrätt men är inte sjukpenninggrundande.

En del av vårdbidraget kan utgöras av merkostnader – utgifter för sådant som behövs extra på grund av funktionshindret, till exempel kläder som är utsatta för extra hårt slitage eller specialmat. Ersättningen för merkostnader är skattefri.

Hur mycket pengar kan man få?
Föräldrar kan få helt, tre fjärdedels, halvt eller en fjärdedels vårdbidrag – men låt dig inte luras att tro att bidraget kompenserar utebliven lön. Ett halvt vårdbidrag kanske låter bra men den förälder som tror att det gör det möjligt att gå ned i arbetstid och kanske jobba halvtid blir besviken. Ett halvt vårdbidrag är bara 4136 kronor just nu – före skatt! Det innebär att en typisk förälder med halvt vårdbidrag teoretiskt kan minska sin arbetstid med några få timmar per vecka.
Beloppet beräknas utifrån prisbasbeloppet som för närvarande är 39 700 kronor. Ett helt vårdbidrag är 250 procent av basbeloppet, vilket ger 8 271 kronor per månad. Ett halvt vårdbidrag är 125 procent av basbeloppet, vilket ger 4 135 kronor per månad. Ett fjärdedels vårdbidrag ger 2 068 kronor per månad.

När kan man få extra ersättning för mer-kostnader?
Man måste ha extra utlägg på minst 7 146 kronor per år för att det ska bli aktuellt med ersättning för merkostnader. Merkostnaderna beräknas i olika steg. Tyvärr krånglas det till genom att Försäkringskassan inte uppger beloppen i klartext, utan anger andelar av det så kallade prisbasbeloppet, vilket är 39 700 kronor för år 2006.
– Om merkostnaderna är 18–35 procent av prisbasbeloppet kan man få 18 procent i ersättning.
– Om kostnaderna är mellan 36–52 procent kan 36 procent ersättas.
– Om kostnaderna är 53–68 procent kan 53 procent ersättas.
– Om ersättningen är minst 69 procent kan 69 procent ersättas.
Man kan även få ett vårdbidrag som enbart gäller merkostnader och som är skattefritt. Då utbetalas antingen 62,5 eller 36 procent av prisbasbeloppet.
Var noga med att få med alla merkostnader – en enda liten utgift kan avgöra om du kommer över minimibeloppet på drygt 7 000 kronor.

Hur ansöker man?
Rätt blankett för att ansöka finns hos försäkringskassan och man kan även ladda ned blanketten från webben.
Det är viktigt att sända med intyg från läkare och kanske även från andra specialister inom vården, exempelvis terapeut och psykolog.
Fråga om råd och diskutera gärna ansökan med handläggare på Försäkringskassan – men låt dig inte nedslås av negativa besked om att det nog inte lönar sig.

Vad ska man tänka på när man ansöker?
Det är viktigt att lyfta fram de behov som är tydligt kopplade till funktionshindret eller sjukdomen. Var noga med att beskriva just de insatser som krävs utöver normalt föräldraansvar för barn i den aktuella åldern.
Beskriv en vanlig dag utförligt så att det tydligt framgår hur mycket arbete som måste utföras mer än normalt, och de extra kostnader som uppstår.
Det kan vara svårare att få bidrag för vård av riktigt små barn eftersom dessa ändå kräver mycket vård oavsett om de har funktionshinder eller inte. Ju större barnet är desto mindre vård och tillsyn ingår i ”normalt föräldraansvar” och om vårdbehovet då är stort ska bidraget också vara rejält tilltaget. Från och med 12-årsåldern anses vård och tillsyn inte tillhöra normalt föräldraansvar, enligt en dom i regeringsrätten 1997.
Glöm inte att betona att barn med funktionshinder ofta behöver extra mycket träning och stimulans för att utvecklas på bästa möjliga sätt. Handikappförbunden påpekar i sin lathund för vårdbidrag att det inte räcker med träning i skolan eller av specialister utan föräldrarna måste också träna sina barn dagligen, för att minska konsekvenserna av funktionshindret.
Med andra ord är det viktigt att ansökan är välformulerad och genomarbetad. Om man behöver lägga extra kraft bakom orden kan man hänvisa till en handikapporganisation som kan ge Försäkringskassan mer information. Organisationen kan oftast förtydliga och förklara problemen på ett bättre sätt.

Hur lång tid tar det?
Vänta inte med att lämna in ansökan om vårdbidrag. Om du tvekar och drar ut på det hela, för att du kanske är osäker på hur blanketten ska vara ifylld, kan du gå miste om värdefull ersättning, eftersom bidrag kan beviljas tidigast från den månad som ansökan lämnas in. Det kan alltså vara smart att skicka in en ofullständig ansökan som du kompletterar i efterhand.
När ansökan kommit in tas den om hand av en handläggare och då kan det vara en god idé att boka ett möte med denne för att diskutera ansökan och räta ut frågetecken.

Om man har bråttom med ersättningen kan man begära att försäkringskassan fattar ett provisoriskt beslut i väntan på det slutliga beslutet.
Innan det slutliga beslutet tas får föräldern titta på ett förslag till beslut och kan lämna in synpunkter och kompletteringar. Det behöver alltså inte vara kört om det första beskedet är negativt. Det kanske bara behövs fler detaljer och bättre intyg till ansökan.
Det slutliga beslutet brukar komma inom 166 dagar, enligt uppgift från försäkringskassan. Tidigare har det ofta tagit ännu längre tid att få en ansökan behandlad på vissa håll i landet. Försäkringskassan har fått hård kritik för detta men säger sig nu ha snabbat upp handläggningen.
Handläggningstiden varierar fortfarande från län till län men enligt försäkringskassans eget mål ska alla ärenden klaras av inom 160 dagar.

Vad betyder det att beslutet ska omprövas under beviljad tid?
Beslutet om vårdbidrag kan variera från sex månader till flera år beroende på vad det är för sjukdom eller funktionshinder. Även om beslutet gäller under många år omprövas det alltid efter två år. Omprövning behöver inte betyda att man riskerar att bli av med bidraget, utan kan lika gärna innebära att bidraget höjs eftersom vårdbehovet ofta ökar med barnets ålder, om man jämför med barn som inte har funktionshinder.

Kan man bli återbetalningsskyldig om barnet blir friskt under den tid man fått bidrag?
I princip kan det bli så. Föräldrarna är skyldiga att anmäla förändringar som har betydelse för vårdbidraget, men troligen har det aldrig förekommit att föräldrar blivit skyldiga att betala tillbaka bidraget. Och bidragsfusk är inget man brukar misstänka när det gäller vårdbidrag, eftersom behovet alltid är så noga utrett.

Vem bestämmer och hur kan man påverka?
Det är socialförsäkringsnämnden hos Försäkringskassan som beslutar om vårdbidrag. Nämden består av förtroendevalda samt representanter för fackliga organisationer.

Redan när det första förslaget till beslut kommer finns möjlighet att påverka genom att lämna in kompletteringar till ansökan och kanske rätta till felaktigheter. Då ligger ansökan fortfarande kvar hos handläggaren och har ännu inte kommit upp hos nämnden.

Om jag får avslag?
Det kan löna sig att överklaga Försäk­ringskassans beslut, men i så fall bör man ha tagit fram ny information eller nya intyg för att få ett annorlunda beslut. Kanske var det första läkarintyget inte tillräckligt tydligt och förklarande. Be i så fall läkaren skriva ett nytt intyg som bättre lyfter fram konsekvenserna av funktionshindret. Eller vänd dig till en annan läkare eller specialist som har större kunskap och kan förtydliga bättre.

Kan man få juridisk hjälp?
Någon juridisk hjälp finns inte att få om man inte är beredd att själv bekosta en jurist. Tidigare hade Handikappför­bunden HSO och vissa riksförbund för handikappade egna jurister som kunde rycka in, men dessa har i stort sett för­svunnit på grund av minskade resurser. Tjänstemännen på handikappförbundens kanslier kan ofta hjälpa till med allmänna råd och tips, men kan inte biträda juridiskt.

Hur avgörs om man har rätt till helt eller halvt vårdbidrag?
Det är det inte helt lätt att få svar på. I ansökan bör man förstås vara så exakt som möjligt vad gäller nedlagd tid och utgifter, och detaljerade dagböcker underlättar både för föräldern som ansöker och för de som beslutar.
En fingervisning får man av Riksför­säkringsverket som rekommenderar att vårdinsatser på tio timmar per vecka ska berättiga till en fjärdedels vårdbidrag. Samma bidrag kan man få om vårdinsatsen uppgår till minst sju timmar per vecka samtidigt som det finns ett uttalat tillsynsbehov eller merkostnader om minst 25 procent av gällande basbelopp.

Kan man få ersättning för att man tvingas gå ned i arbetstid och förlorar inkomster?
Nej, vårdbidraget ska visserligen kom­pensera för inkomstbortfall men i praktiken får man aldrig någon rimlig kompensation för detta.

Vilka extra kostnader får man ersättning för?
Handikappförbunden har tagit fram en lathund med exempel. Den kan studeras på bland annat HSO:s webbsida, www.hso.se.

Var finns mer information?
Regler om vårdbidrag finns i Lagen (1998:703) om handikappersättning och vårdbidrag.
En lathund om vårdbidrag har tagits fram av FUB, RFA (Riksförbundet för autism), RBU och HSO. Lathunden finns att läsa på dessa organisationers webbsidor. Försäkringskassan har också speciella sidor om vårdbidrag. Från deras webb kan man även ladda ned blanketter för ansökan om vårdbidrag.

Publicerad:
2006-10-01

Av: Redaktionen

Nyckelord:
Guider, föräldrastöd, tips & råd, vårdbidrag


ANNONS

Annons för LSS-skolan

ANNONS

Annons för Humana

ANNONS

Annons för Etac

ANNONS

Annons för Särnmark

ANNONS

Annons för durewall.se

ANNONS

Annons för Egen assisans