24 frågor och svar om alternativ kommunikation
Alternativ kommunikation omfattar flera saker: personen som har kommunikationssvårigheter, sättet att kommunicera, samspelspartnern och miljön runt omkring. Kan alla kommunicera? Vilka hjälpmedel finns? Finns det olika teckenspråk? Var kan jag få hjälp? Här har Föräldrakraft sammanställt frågor och svar kring hur man kan hjälpa sitt barn att hitta en fungerande kommunikation. Anna Carlstrand, DART kommunikations- och data-resurscenter, samt Håkan Ernklev, Tecknologen, har bidragit till guiden.
1 Vad består kommunikation av?
När vi kommunicerar använder vi förutom talet även rösten, gester, ansiktsuttryck, blick, kroppsspråk, ordval, dialekt, tonfall, placering i rummet och mycket mer för att få fram vad vi vill säga.
2 Vad är Alternativ och Kompletterande Kommunikation, AKK?
AKK kompletterar ljud, talat språk och kroppskommunikation med till exempel bilder och manuella tecken. AKK omfattar både personen som har kommunikationssvårigheterna, det alternativa kommunikationssättet och hjälpmedlen, samt samspelspartnern och miljön runt omkring.
3 Vilka typer av hjälpmedel finns?
AKK består ofta av en blandning av hjälpmedel och metoder. Några av de vanligaste hjälpmedlen är kommunikationskartor, teckenkommunikation, introduktionskort, kommunikationspass, samtalsmatta, samtalshjälpmedel, datorer, ögonpekningsramar och ögonstyrning till dator.
4 Vilken utveckling sker på området?
Utveckling sker inom flera områden både när det gäller teknik och metoder och just nu sker en snabb utveckling när det gäller så kallade appar (applikationer) till Iphone och andra smarta telefoner. På DARTs hemsida finns en sammanställning: www.dart-gbg.org
5 Vem använder AKK?
Personer som behöver stöd eller ett alternativ för att både uttrycka sig och/eller förstå kan ha stor nytta av AKK.
6 Hur kan man hjälpa barnet att kommunicera med anhöriga, vänner och andra?
Ha alla hjälpmedel tillgängliga och tillverka ett kommunikationspass (finns mallar på nätet), ett dokument i form av en liten bok som på ett personligt sätt tillhandahåller information om hans eller hennes kommunikation.
7 Var kan jag som anhörig eller professionell lära mig mer om alternativ kommunikation?
Som förälder eller anhörig kan du vända dig till barnets habiliteringscenter, Hjälpmedelsinstitutet eller kommunikations- och dataresurscenter på din ort, för att få svar på frågor och be om information om AKK. På riksnivå finns ISAAC Sverige, en förening för dig som använder eller jobbar med AKK, se www.isaac-sverige.se, samt SPSM på spsm.se
8 Kan alla kommunicera?
Alla spädbarn oavsett grad av funktionsnedsättning samspelar med sina föräldrar, om än mycket subtilt, och den viktigaste förutsättningen för att lyckas är tron på att barnet kan lära sig att kommunicera.
9 Vilka är de första tecknen på samspel?
Små, små signaler som ansiktsuttryck, kroppsspråk, olika ljud eller temperament är de första tecknen att ta fasta på och bekräfta som förälder. Att tydligt och konsekvent bekräfta att man ser att barnet vill något, till exempel fortsätta bli klappad på huvudet, är första steget i kommunikationen.
10 Vad ska jag som förälder tänka på om mitt barn också har en synskada?
Det kan vara bra att förbereda barnet genom att tala om vem du är när du kommer, tala om i förväg vad du tänker göra, undvika överraskande beröring och begränsa störande ljud.
11 Varför är du som förälder så viktig?
Som förälder är du nära barnet nästan hela tiden, följsam och motiverad och läser medvetet ditt barns signaler utan att du märker det. Genom att aktivt spegla och läsa av ditt barn så hjälper du ditt barn att uttrycka sig ännu tydligare.
12 Varför är det så viktigt att börja tidigt?
Barn som inte har en normal kommunikationsutveckling behöver mer stimulans och bekräftelse än andra för att fortsätta samspela med sin omgivning.
13 Var får man hjälp?
Be barnets habiliteringscenter om en utredning, antingen av dem själva eller via remiss till en specialmottagning. Tillsammans med experter försöker man ta reda på vilken signal som är bäst för barnet. Man tittar på syn och visuell perception, hörsel och auditiv perception, motorik och sensorik. Det är barnets behov och förutsättningar som ska styra val av kommunikationssätt.
14 Hur kan kommunikationsträning gå till?
Man tränar kommunikation genom att kommunicera! Börja med en aktivitet som barnet gillar, exempelvis att gunga. När barnet har gungat ett tag stannar man och frågar ”Vill du gunga mer?”. Om barnet visar sin signal, så bekräftar man att man ser detta och sen får barnet fortsätta gunga. Efter ett tag kan man prova fler och fler aktiviteter.
15 Vad är viktigt att tänka på?
Alla måste tolka barnets signal likadant så att det blir tydligt för barnet. Tänk på att vissa barn har en fördröjning, en latens, innan de svarar.
Uteblivet svar tolkas alltid som nej eller att barnet inte har förstått. Det är också viktigt att visa var aktiviteten börjar och slutar, genom kodord, tecken eller ljudsignaler.
16 Varför är det så viktigt att omgivningen tolkar signalerna konsekvent?
För att barnet ska fortsätta använda samma signal och kunna utveckla sin kommunikation. Om det finns osäkerhet kan det vara till stor hjälp att alla som gör aktiviteterna för anteckningar och sedan diskuterar och utvärderar tillsammans.
17 Hur kan omgivningen involveras?
Genom att involvera alla runt omkring barnet, assistenter, förskole- eller skolpersonal och anhöriga, så kan alla runt barnet dela med sig av sina erfarenheter, prata om vad som är svårt och lära av varandra samt bestämma vem som ansvarar för vad.
18 Vad kan förskolan/skolan göra?
Förskolan eller skolan kan schemalägga individuell kommunikationsträning. Ni kan tillsammans boka regelbundna möten där ni följer upp hur det går. Be dem filma ert barn så blir det lättare att diskutera. Be förskolan eller skolan ordna en workshop för er, assistenter och anhöriga.
19 Finns det olika teckenspråk?
Teckenspråk är dövas modersmål och är ett eget språk, med egen grammatik. Teckenspråket ”lånar ut” sina tecken och en del ”bildspråkstankar” till användning för kommunikation för hörande personer med någon typ av utvecklingsstörning, tal- eller språkstörning, eller liknande, och kallas då teckenkommunikation, TAKK. Tecknen är alltså de samma, men användandet skiljer sig från dövas teckenspråk. Tecken som stöd för tal eller avläsning kallas TSS och är en annan form av teckenanvändning. Det används av vuxendöva och hörselskadade som stöd för läppavläsning vid en annars språkutveckling. En döv person med en utvecklingsstörning har teckenspråk, inte teckenkommunikation, som sitt första språk.
20 Hur fungerar teckenkommunikation, TAKK?
Teckenkommunikation används av personer med språkstörning eller utvecklingsstörning. Syftet är att ge barnet ett kommunikationssätt i det dagliga livet, att utveckla förståelse för kommunikation och att om möjligt stimulera talet. En av de största skillnaderna mellan teckenspråk och teckenkommunikation är att man i teckenkommunikation talar och tecknar samtidigt, medan man i teckenspråk endast använder munrörelser, utan tal.
21 Varför är tecken i kombination med tal bra för barn med språkstörning eller utvecklingsstörning?
Tecken är mer grovmotoriska än tal och är lättare att uttrycka sig med. Tecken i kombination med tal gör uttrycken mer levande och nyanserade.
Den som tecknar till barnet använder enklare ord när hon eller han talar eftersom tecknen styr det talade ordet.
Man talar också långsammare om man samtidigt tecknar, och de talade orden får tydligare avgränsning (start och slut) om man använder tecken.
22 Är tecknen internationella?
Teckenspråk används av döva i hela världen. Dock är språket inte internationellt i sig, utan varje land har sitt eget teckenspråk. Även teckenspråk i länder som har samma talspråk har olika teckenspråk.
Det teckenspråk som används i USA (ASL, American Sign Language) är det teckenspråk som kan anses vara motsvarigheten till vår globalt talade engelska. Teckenkommunikation lånar tecknen från det svenska teckenspråket, men har oftast inte samma grammatik.
23 Hur vanligt är det att man tecknar och vilka använder det mest?
Alla personer, unga som gamla, som har problem med talet eller med språket kan kommunicera med hjälp av tecken. Förutsättningen är naturligtvis att mottagarna av budskapet förstår tecken. Det finns inga motsättningar mellan att teckna och att samtidigt eller parallellt använda andra kommunikationssätt.
Fördelen med tecken är att man alltid har dem med sig och att många tecken är bildlika. Eftersom teckenspråk är ett ”riktigt” språk, kan en användare dessutom uttrycka allt som går att uttrycka med ett talat språk, oavsett om det ackompanjeras av tal eller inte.
24 När kan man börja med tecken?
Så tidigt som möjligt! Det är mycket viktigt att man tecknar så mycket som möjligt i ett barns omgivning och ger barnet ett så kallat ”språkbad”. Tecken hämmar inte en eventuell talutveckling, utan stimulerar all kommunikation inklusive tal. Att teckna med små barn med så kallade ”babytecken” är ett annat sätt att använda tecken och
detta har visat sig påverka barnets språk- och talutveckling mycket positivt.
Anna Pella