26 500 unga ska omprövas mot hela arbetsmarknaden
De flesta av de 26 500 unga som idag har aktivitetsersättning kommer att få stödet omprövat med nya, tuffare regler. Alla ansökningar ska prövas mot ”hela arbetsmarknaden”. Det är oklart hur många som riskerar att mista stödet.
– De unga ska prövas mot en fiktiv arbetsmarknad, jobb som inte finns i verkligheten, säger Ingrid Burman, Handikappförbunden.
Tidigare har det varit enkelt att få aktivitetsersättning om man har insatser enligt LSS eller har gått i särskola.
I juli 2008 infördes nya regler. Nu måste man bedömas mot hela arbetsmarknaden innan man kan få aktivitetsersättning.
Detta är förklaringen till att fler unga får avslag, enligt Johanna Hjalmarsson verksamhetsansvarig för sjuk- och aktivitetsersättning inom Försäkringskassan.
Många av de drygt 26 500 unga vuxna som idag har aktivitetsersättning har fått det beviljat enligt de gamla reglerna eller enligt övergångsbestämmelser.
– Det finns en eftersläpning i besluten, säger Johanna Hjalmarsson.
Hon menar att denna eftersläpning kan förklara varför de nya reglerna är så okända.
Övergångsbestämmelserna upphör med utgången av år 2012. Därefter kommer alla som söker aktivitetsersättning att bedömas mot hela arbetsmarknaden.
– Tidigare skulle man bedömas mot ”normalt förekommande arbeten” med ringa eller ingen anpassning. Sedan juli 2008 ska man bedömas mot hela arbetsmarknaden, vilket är mycket bredare och även omfattar mer anpassade arbeten, till exempel inom Samhall, säger Johanna Hjalmarsson.
Hon påpekar att det aldrig varit så att aktivitetsersättning mer eller mindre automatiskt har beviljats om man kommer från särskolan eller tillhör LSS personkrets.
Hon påpekar vidare att de nya reglerna inte har att göra med utredningen ”Brist på brådska”, som aldrig lett till några politisk beslut.
FUB har kritiserat att allt fler unga med utvecklingsstörning fått avslag på aktivitetsersättning.
Varför är det bättre att bli bedömd mot hela arbetsmarknaden än, som tidigare, mot normalt förekommande arbeten?
– Bakgrunden till förändringen är en politisk tanke om att ta tillvara på allas möjligheter, men jag vill inte recensera lagen, det får någon annan göra, säger Johanna Hjalmarsson.
Om avslagen leder till att personerna ifråga måste söka socialbidrag är det väl ingen bra utveckling?
– Det viktiga för oss på Försäkringskassan är att följa regelverken, säger Johanna Hjalmarsson.
Vad innebär det i praktiken att bedömas mot hela arbetsmarknaden?
– Man måste inte söka jobb överallt, utan det är själva arbetsförmågan som ska bedömas. När vi gör bedömningen får vi dock enligt lag INTE ta hänsyn till var man bor eller var jobben finns, säger Johanna Hjalmarsson.
Ingrid Burman, ordförande för Handikappförbunden, är kritisk till det nya systemet:
– Det stora problemet är att de unga inte prövas mot arbetsmarknaden som den ser ut idag, utan mot en fiktiv arbetsmarknad, jobb som inte finns i verkligheten. Det betyder att många kan ställa helt utan försörjning eller hänvisas till socialbidrag, säger Ingrid Burman.
Hon menar att det är bra att unga inte automatiskt får sjuk- eller aktivitetsersättning. Förutsättningen är att de unga kan få en verklig chans på arbetsmarknaden och inte bara hänvisas till arbeten som inte existerar.
– Nu fungerar systemet som så att de som har någon form av arbetsförmåga ska stå till arbetsmarknadens förfogande, trots att det kanske inte finns arbeten som motsvarar arbetsförmågan, säger Ingrid Burman.
– Tidigare fanns det en trygghet i systemet, men idag kan man bli utan försörjning. Man möts mot en arbetsmarknad som inte finns, och vad ska man göra då? Vi har redan sett att kommunerna fått ökade utgifter för socialbidrag. Allt fler långtidsparkeras på en lägre ekonomisk nivå hos kommunerna. Det är de enskilda individerna som får betala priset för ett gigantiskt politiskt misslyckande, säger Ingrid Burman.
