4 av 10 utan pengar till mat efter avslag
Hur går det för de allt fler unga vuxna som får avslag på aktivitetsersättning? Idag blev Inspektionen för socialförsäkringen, ISF, klar med sin analys.
Resultatet visar att de kraftigt ökade avslagen hos Försäkringskassan snabbt skapar allvarliga problem för tusentals ungdomar med funktionsnedsättning.
4 av 10 i gruppen behöver vända sig till socialtjänsten för sin försörjning. Var femte hamnar med skulder hos kronofogden.
LÄS MER: Tusentals fler kan få sjuk- och aktivitetsersättning redan 2022
Vad anser ISF om situationen för de som nekats aktivitetsersättning?
Många av dessa unga startar alltså sitt vuxenliv i en ekonomiskt utsatt situation, skriver ISF i dagens rapport.
Inspektionen beskriver en hopplös situation för dessa unga:
”De unga personer som söker aktivitetsersättning har vanligtvis funktionsnedsättningar eller sjukdomar som påverkar den fysiska eller psykiska prestationsförmågan. Året efter avslagsbeslutet saknar många inkomst av arbete – 7 av 10 har låga eller inga inkomster och få studerar.
Undersökningen tyder på att det är en situation som för många kvarstår i flera år. Hälften har inte gått ut gymnasiet när de får avslagsbeslutet, vilket försvårar deras möjligheter att komma in på arbetsmarknaden.”
Hur har funktionsrättsrörelsen reagerat på ISF:s rapport?
Bland de första att kommentera ISF:s analys finns Christina Heilborn, förbundssekreterare på Riksförbundet FUB.
– Det är oacceptabelt att samhället inte ger dem bättre stöd, säger hon.
FUB bevakar löpande den ekonomiska tryggheten för personer med intellektuell funktionsnedsättning. På måndag släpper man en ny version av förbundets årliga rapport ”Fångad i fattigdom”.
– Regeringen har det yttersta ansvaret att se till att inga personer med funktionsnedsättning lever i fattigdom. FUB kräver konkreta åtgärder från regeringen och Försäkringskassan. De som inte kan lönearbeta ska ha en säker ersättning från staten, på en nivå som går att leva på, säger Christina Heilborn.
Vad tycker kommunerna om att Försäkringskassan nekar allt fler aktivitetsersättning?
Jan Jönsson, socialborgarråd (L) i Stockholms stad, anser att Försäkringskassan är ansvarig för problemen.
– Om Försäkringskassan inte bedömer att aktivitetsersättning är rätt insats för en person, kan inte myndigheten bara ta sin hand ifrån dem. Det behövs en nära samverkan på individnivå mellan Försäkringskassan och Arbetsförmedlingen, där de tillsammans tar ansvar för dessa individer, inte skjuter dem mellan sig, säger Jan Jönsson.
– Unga vuxna med funktionsnedsättning som får avslag på sin ansökan om aktivitetsersättning från Försäkringskassan, måste få stöd till arbete eller annan sysselsättning.
– Kommunerna ska inte behöva ta ansvar för dessa ungas försörjning för att myndigheterna inte klarar av att samarbeta. Att en av fem unga vuxna med funktionsnedsättning som inte har ett arbete hamnar hos Kronofogden är förfärligt. Socialtjänstens försörjningsstöd ska vara ett yttersta skyddsnät, dit ska man inte behöva vända sig för att man har en funktionsnedsättning.
Vad säger andra opinonsbildare om avslagen och ”arbetslinjen”?
”Om det politiska målet är att människor ska få hjälp att hitta en egen försörjning och en plats på arbetsmarknaden visar siffrorna upp ett fullständigt fiasko”, skriver Ingvar Persson på Aftonbladets ledarredaktion.
”Rapporten säger att bara två av tio som fått avslag på sin ansökan faktiskt har något slags arbete ett år efteråt. Och då har gränsen ändå satts så lågt som en inkomst på drygt 130 000 kronor. En av tio studerar och får studiemedel. Resten, sju av tio, är antingen arbetslösa och står längst bak i Arbetsförmedlingens kö eller saknar helt någon känd sysselsättning. I klartext, de som trots funktionshinder eller andra problem nekas aktivitetsersättning får inte hjälp att komma i arbete. För de flesta är det enda som händer att de blir fattiga,” skriver Ingvar Persson.
Har ISF några egna förslag på åtgärder?
I rapporten skriver ISF att tre områden är särskilt viktiga för att stödja dessa unga vuxna:
1. Det behövs verkningsfulla insatser för att stödja de unga att komma i sysselsättning – studier eller arbete.
2. Det behövs ett tidigt stöd och tidiga insatser från Arbetsförmedlingen för att de unga ska komma i sysselsättning.
3. Det behövs åtgärder för att minska risken för att de unga hamnar i en ekonomiskt utsatt situation.
Varför har ISF undersökt hur det går för de unga just nu?
ISF har släppt flera andra alarmerande rapporter om brister i aktivitetsersättningen. Man har bland annat pekat på att det är dåligt med aktiviteter kopplat till aktivitetsersättningen.
ISF har också anmärkt på stora brister i samband med att avslagen hos Försäkringskassan ökat kraftigt.
Detta är dock första gången som det görs en ordentlig analys av vad som händer med alla de unga som drabbas av avslag på ersättningen – samtidigt som de tar klivet in i vuxenvärlden, många gånger utan en rimlig chans att etableras sig på arbetsmarknaden.
Allt fler unga hamnar i denna kritiska situation, som en följd av Försäkringskassans hårda avslagslinje. 2016 hade mer än 32 000 unga aktivitetsersättning, och 2019 hade antalet minskat till 24 000 unga.
Vilka förändringar är på gång?
Regeringen har gett Försäkringskassan och Arbetsförmedlingen nya uppdrag att hjälpa unga med aktivitetsersättning att få arbete. Senast 9 maj 2021 ska uppdragen redovisas. Det framgår av regleringsbrevet till Försäkringskassan i december 2020.
Regleringsbrevet säger dock inget om hur ekonomin ska kunna tryggas för unga som inte kan ha lönearbete och som nekas aktivitetsersättning. Istället betonas att det är låg sjukfrånvaro som är viktigt.
De två uppdragen beskrivs så här i regleringsbrevet:
1. Försäkringskassan och Arbetsförmedlingen ska i samverkan se till att fler kvinnor och män som är i behov av det, så tidigt som möjligt, får tillgång till gemensam kartläggning och förstärkta insatser. Syftet är att den som är sjukskriven eller har aktivitetsersättning utvecklar eller återfår arbetsförmågan och därmed kan återgå i, eller få, arbete. Genom samverkan ska myndigheterna bidra till en långsiktigt stabil och låg sjukfrånvaro. Myndigheterna ska vidareutveckla sitt arbete med att säkerställa att kvinnor och män ges goda och individuellt anpassade förutsättningar i övergången från Försäkringskassan till Arbetsförmedlingen. Syftet är att kvinnor och mäns behov av insatser identifieras och möts så tidigt som möjligt för att underlätta omställning till arbete. Myndigheterna ska även vidareutveckla sin samverkan i syfte att förhindra att individer förlorar sin sjukpenninggrundande inkomst i anslutning till övergången mellan myndigheterna.
2. Försäkringskassan och Arbetsförmedlingen ska arbeta för att samordningsförbunden prioriterar att finansiera insatser för långtidssjukskrivna, unga med funktionsnedsättning och unga som har aktivitetsersättning i syfte att stärka kvinnors och mäns förmåga till förvärvsarbete. Arbetsförmedlingen och Försäkringskassan ska bidra till att alla parter i samverkan tar ansvar för samordningsförbundens insatser.
Vem kan få aktivitetsersättning, och hur mycket?
Ersättningen kan ges till personer i åldern 19–30 år som har ”nedsatt arbetsförmåga” eller behöver gå i skolan extra länge på grund av funktionsnedsättning (aktivitetsersättning vid förlängd skolgång).
Aktivitetsersättning kan beviljas för tre år i taget. För att den försäkrade personen ska ha rätt till aktivitetsersättning krävs även att nedsättningen av arbetsförmågan kan antas bestå under minst ett år.
För de som beviljas hel ersättning ligger beloppet på mellan 8 846 kronor och 9 837 kronor per månad, före skatt. Om man tidigare haft arbete så kan man beviljas 64,7 procent av ett genomsnitt av tidigare års inkomster.