43 handikappförbund enas för en bättre skola
Skolan fungerar inte för alla barn. Därför går nu 43 handikappförbund ihop och samlar sina hjärtefrågor till en gemensam och stark plattform för skol- och utbildningsfrågor. En viktig tillgång för föräldrar, menar Handikappförbunden HSO.
– Det är unikt att alla 43 medlemsförbund inom HSO samlat sig
till en gemensam ståndpunkt. Man ska inte underskatta innehållet i
dokumentet, men det viktigaste för oss är nog ändå att vi för första
gången samlat oss till gemensamma krafter, säger Annika Nyström
Karlsson, ansvarig för skol- och utbildningsfrågor på
Handikappförbunden.
Hon har suttit med i den arbetsgrupp som tillsammans arbetat
fram den nya plattformen för skol- och utbildningsfrågor. Plattformen
är en del i HSO:s nya arbete.
– Nu ska en annan grupp titta på LSS-frågor och ta fram en plattform för vår politik på det området, säger hon.
Skolplattformen är ett avstamp för förbunden inom HSO. Alla
förbunden har olika ståndpunkter och olika hjärtefrågor inom
skolpolitiken som gäller för just deras barn och deras behov. Nu har
man insett att det är viktigt att alla förbund tillsammans har ett
dokument som beskriver de viktigaste ståndpunkterna.
– Vår politik blir mer konkret och tydligare utåt. På det här
sättet blir det enklare att beskriva för politiker och kommuner vad som
görs fel och hur man ska ändra på det, säger Annika Nyström Karlsson.
Tanken är inte att de enskilda organisationerna ska säga adjö
till sina egna skolpolicys, utan att den gemensamma plattformen ska
vara ett bra komplement och göra organisationerna starkare.
– Det kan vara mycket positivt att kunna visa upp ett dokument
med krav från hela HSO. Tillsammans kan vi påverka så mycket mer, säger
Annika Nyström Karlsson.
I arbetet med att sammanställa plattformen tittade man på alla
förbunds spetsfrågor och försökte sammanställa ståndpunkter som gäller
för alla. Annika Nyström Karlsson tror att föräldrar kan ha stor nytta
av dokumentet.
– Det kan vara ett bra stöd för föräldrar när man kräver rätt
stöd i skolan. Att ha 43 handikappförbund bakom sig är mycket bättre än
att komma helt tomhänt. Men det är egentligen bara självklarheter i
plattformen, att alla ska få rätt undervisning, att skolan ska vara
tillgänglig och att man ska få rätt hjälpmedel för att klara sin
utbildning. Därför tror vi snarare att det bästa är att man vänder sig
till sin lokala organisation, på det sättet stärker man det
påverkansarbete som pågår hos alla organisationer, säger Annika Nyström
Karlsson.
Hon tror också att den nya plattformen kan ge både organisationer och privatpersoner en ny kick.
– Vi vill få igång en starkare kommunikation mellan människor
och hoppas även att vi ska få mycket synpunkter från privatpersoner,
organisationer och politiker. Tanken är att vi hela tiden ska förnya
plattformen så att den är helt rätt i tiden. Det finns ju alltid
punkter man kan förtydliga, säger Annika Nyström Karlsson.
Handikappförbunden utgår från fyra punkter i sin plattform:
Nationella mål för handikappolitiken. Alla ska vara delaktiga i
en samhällsgemenskap, samhället ska utformas så att alla kan ta del av
samhällslivet och att det ska finnas en jämlikhet mellan flickor och
pojkar, kvinnor och män.
FN:s standardregler. Varje individ har lika värde. Alla resurser ska användas för att ge alla individer samma möjligheter att delta i samhället.
FN:s konvention om barnets rättigheter. Varje land som godkänt konventionen ska undantagslöst respektera och fullfölja de rättigheter som satts upp för alla barn.
1994 års läroplan för det obligatoriska skolväsendet, förskoleklassen och fritidshemmet.
Människolivets okränkbarhet, frihet och integritet för individen,
människors lika värde, jämställdhet och solidaritet för de svaga och
utsatta.
Några krav från Handikappförbunden:
- Tillgänglighet – Skolan ska göra fysiska och organisatoriska
anpassningar för individens behov. Skolan ska erbjuda alternativa
kommunikationsformer, gynna hörselskadades tvåspråkiga utveckling
(svenska och teckenspråk) och tillgodose att elever som är i behov av
det får tillgång till inläst läromedel eller andra passande hjälpmedel. - Individen i centrum – Det ska finnas ett åtgärdsprogram där det
tydligt framgår vilka lösningar den enskilde eleven behöver. Det ska
framgå vem som ansvarar för olika stöd. Eleverna ska ha tillgång till
elevhälsan utan kontakt med personal eller föräldrar och skolskjuts ska
även ges till elever som väljer annan skola än anvisad. - Skolans ansvar – Skolledare och lärare ska känna till de delar i
skolans styrdokument som handlar om anpassning undervisningen. Lärare
ska skaffa sig kunskap om de funktionshinder de möter för att kunna
möta individerna och eleverna ska alltid ha rätt att få sitt behov
utrett. Skolan ansvarar för att finansiera de anpassningar och
hjälpmedel som behövs. Man ska även erbjuda skolans personal
kompetensutveckling inom området. - Kommunens ansvar – Varje kommun ska ha färdiga rutiner för hantering
och utredning av klagomål på skolan. Det ska vara möjligt att överklaga
elevens åtgärdsprogram i förvaltningsdomstol och inte åtgärderna som
bestämts genomförs. Kommunen ska även kunna presentera
kvalitetsredovisningar över hur resurser kommit eleverna till del. - Statens ansvar – Statens stöd och insatser borde synliggöras tydligt
i skolans styrdokument och staten ska alltid sanktionera den
kommun/skola som inte följer regelverk för skolan. Man borde se över
kursplanernas mål så att elever med funktionshinder kan få betyg som är
jämförbara med andra elevers i alla ämnen. Staten behöver även se över
skollagen, för att se till att elever inte kan nekas skola på grund av
ekonomiska eller organisatoriska skäl. Ingen elev ska vara för dyr.
Alla elever ska även få rättigheten att själv välja skola och
inriktning. Stöd och resurser ska följa eleven, inte tvärtom.