8 heta frågor om personlig assistans

Den 1 juli 2013 väntas nya tuffa regler börja gälla för personlig assistans. Beslut fattas inom kort när riksdagen tar ställning till regeringens budgetproposition.

I oktober anordnade Föräldrakraft en debatt om de föreslagna förändringarna, som enligt vissa innebär ett starkt hot mot enskilda personers integritet.

Här går vi igenom de åtta hetaste frågorna kring kampen mot assistansfusk.

 

1. Hur vanligt är det med fusk?

Hur stort är fusket inom personlig assistans? Ingen vet säkert. Regeringens utredare uppskattar att det kan uppgå till 13–18 procent eller 3-4 miljarder. Men färsk statistik från Försäkringskassan tyder på att fusket kan vara mycket mindre. Hittills i år har man bara upptäckt 21 miljoner i felaktiga utbetalningar. Läs mer i separat artikel ”Hur stort är fusket?”.

 

2. Vad ÄR fusk – egentligen?

Fusket är sannolikt mycket mindre än vad skandalartiklarna i pressen antyder. Dessutom är det svårt att säga vad som egentligen ÄR fusk.
Självklart är det fusk om man kvitterar ut ersättning utan att någon assistans har utförts. Men sedan – hur får man utföra assistans utan att det riskerar att räknas som fusk?

– Det är svårt att säga generellt eftersom det handlar om individuella bedömningar, säger Therese Karlberg, Försäkringskassan.
– Det kommer mer information i den nya vägledning för assistansersättning som Försäkringskassan fattar beslut om i december. Då blir det tydligare till en viss del men vi har mycket jobb kvar att göra för att göra det ännu tydligare.
-Vi diskuterar att göra olika informationsinsatser. Exempelvis skulle vi kunna ge tydligare information till enskilda i samband med att man får assistans beviljad.

Många fall av fusk handlar egentligen inte bara om att man har använt assistansen fel – utan lika mycket om att Försäkringskassan har fattat ett felaktigt beslut från början.
– Vi måste säkerställa att besluten är rätt från början med bra utredningar i samband med hembesök och bra medicinska underlag. Besluten ska vara så bra att det blir väldigt ovanligt med indragningar vid omprövningar, om inte brukaren har fått en markant förbättring av tillståndet eller att det har tillkommit hjälpmedel som bidrar till att behovet minskar till exempel, säger Therese Karlberg.

Slutsatsen är att fusk många gånger inte kan skyllas på personen som har en funktionsnedsättning eller dess anhöriga. Det kan lika väl handla om att myndigheten eller en läkare gjort fel.

– Min erfarenhet är att föräldrar lägger otroligt mycket tid och kraft på utredningar. Alla vet att man ska ha läkarintyg och att man måte beskriva allt som barnen INTE kan, säger Karin Porserud, chef för Stockholms habiliteringsenheter.

– När föräldrarna deltar på våra föräldramöten och delar med sig av erfarenheter har man också jättesvårt att förstå att olika formuleringar kan leda till att vissa får många assistanstimmar, andra får ett fåtal timmar.

– När det har varit fusk har det väl också funnits läkarintyg? Men då är det väl läkaren som gjort fel? Hur ska vanliga föräldrar komma åt det? De gör allt de kan och lägger en otrolig energi på det här, säger Karin Porserud.

 

3. Hur stor blir skillnaden med de nya reglerna?

Regeringen anser att förändringarna i lagen inte är så dramatiska. Man betonar att det redan idag är möjligt att vidta den här typen av kontrollåtgärder, även om det inte görs i praktiken.
– Vi kan inte nu på förhand säga att det blir många fler kontroller. För att det det ska bli oanmälda hembesök måste man neka sammanträffanden vid ett flertal tillfällen utan giltig anledning, säger Henrik Kjellberg.

Inte heller Försäkringskassan ser de nya kontrollerna som någon stor förändring.
– Vi gör alltid hembesök när man söker assistans så i praktiken blir det ingen större förändring, säger Therese Karlberg.

Vad är det då som säger att Försäkringskassan kommer att lyckas bättre med den nya lagstiftningen?
– En del handlar om att vi inte varit tillräckligt bra på att tillämpa dagens regler och att vi nu får resursförstärkning. Absolut viktigast är att vi nu kan bygga ut it-stöd. Handläggare sitter idag och gör manuella kontroller men i framtiden kommer datorn att uföra mycket av arbetet så att handläggarna kan fokusera på det personliga mötet.

Trots dessa besked har vare sig regeringen eller Försäkringskassan lyckats minska oron bland brukare:
– Att göra oanmälda hembesök hos den som har assistent som är anhörig innebär ett integritetsproblem som inte skulle accepteras i något annat sammanhang, säger Henrik Petrén, förbundsjurist inom RBU.

Men regeringen hävdar alltså att det inte är någon dramatisk förändring. Ett syfte med lagändringen är att man ska veta att det kan kollas upp, även om så aldrig sker utan konkreta misstankar.

 

4. Hur blir det med de oanmälda kontrollerna i hemmet?

Det som väcker mest oro är hotet om oanmälda hembesök och den nya rapporteringsskyldigheten för anordnarna.
Regeringen säger å ena sidan att syftet med lagen är att skrämma eventuella fuskare – alla ska veta att det finns en risk för överraskande kontroller.
Å andra sidan säger man att det bara handlar om ett fåtal hembesök och dessa kommer bara att genomföras när det föreligger misstanke om fusk.

Behöver brukare och anhöriga känna att integriteten är hotad? Ska jag vara orolig när min man är min assistent? Är det fusk om assistenten stryker min tvätt medan jag använder datorn? Kommer Försäkringskassan att knacka på mitt i natten?

Nej, nattliga razzior kommer inte att förekomma, bedyrar Försäkringskassans Therese Karlberg:
– Det är olyckligt att det finns en så stor rädsla, men jag tycker att den uppiskade stämningen är medias fel. Inom Försäkringskassan arbetar vi med att förtydliga vad som är assistans, vad som ingår och inte ingår. Men det handlar om att man ska kunna leva ett liv som andra, det är det ingen som ifrågasätter.

Trots allt måste Försäkringskassan ändå förtydliga vad som är fusk – och med tanke på att den nya lagen börjar gälla i juli 2013 är det brådskande.

Förtydligas måste även reglerna kring oanmälda hembesök. Det anser i alla fall Socialdemokraternas Lennart Axelsson:
– Om regeringen hade varit tydlig om hur hembesök ska gå till hade man kanske sluppit den oro som kanske är obefogad. Vi inom riksdagens socialutskott ska försöka få ett tillkännagivande om att förtydliga den här punkten.

 

5. Den nya skyldigheten att rapportera – hur kommer den att fungera i praktiken?

Vad innebär den nya uppgiftsskyldigheten för arbetsgivare i praktiken?
I regeringens förslag står det inte mycket mer än att arbetsgivare blir skyldiga att lämna ”de uppgifter som krävs för kontroll”. Försäkringskassan kan begära in uppgifter ”när det behövs för bedömning” av ersättning. Assistansanordnare måste också ”anmäla ändrade förhållanden”.

Så vad innebär detta i praktiken?
– Det är svårt att säga, svarar Therese Karlberg på Försäkringskassan där man ännu inte hunnit fundera över innebörden.
– Jag tror det klarnar ganska snart även om frågan är större och mer komplex än vad vi initialt trodde.

– Vi pratar med organisationer för brukare och arbetsgivare för att få en bild av vilka uppgifter som blir aktuell och hur det ska fungera praktiken. Det handlar bland annat om relationerna mellan anordnare och assistenter, säger Therese Karlberg.

 

6. Är detta ett sätt att spara pengar för staten?

Att nya regler används för att spara pengar förnekas av de allra flesta politiker.
Men det faktum att regeländringarna bakats in i budgetpropositionen  kan tolkas som att ekonomin spelar roll.

Socialdemokraterna är kritiska till att lagändringen inte fått en egen proposition utan ”gömts” i budgeten.
– Det är en så viktig fråga och berör människor så starkt att det borde haft en egen proposition, säger Lennart Axelsson (S).

Riksförbundet FUB:s stora kommunenkät, som presenterades i september, visar också att nästan varannan kommun inte anser sig ha råd att bevilja assistans och andra LSS-insatser.

Henrik Kjellberg, Socialdepartementet, medger att det är vanligt att stat och kommuner bråkar om vem som ska betala.
– Samverkan är ett bekymmer inom all vård och omsorg. Det måste man jobba med, men det är så systemet fungerar, säger Henrik Kjellberg.

 

7. Går det att påverka besluten?

Många upplever det som hopplöst att kämpa mot förändringar som regeringen vill genomföra.
Men mycket av den kritik som utredare Susanne Billum fick har regeringen ändå lyssnat på. Framförallt har man strukit förslaget att förbjuda anhöriga att vara både gode män och assistent.

Så hur gör man för att påverka?
– Det är som med all annan påverkan – ta tag i politiker och framför befogad kritik, säger Lennart Axelsson (S).
– Det finns inget annat sätt att påverka än genom bra argument. Jag tror alla politikers dörrar i socialutskottet står öppna för att ta emot tankar och idéer

Har regeringen då lyssnat på handikapporganisationerna när man utformat förslagen? Meningarna är delade.
– Vi har haft ett antal möten med handikapporganistionerna under resans gång. Organisationer har haft synpunkter men ändå stött inriktningen, säger Henrik Kjellberg.

Inte desto mindre är handikapporganisationerna upprörda över att regeringen pressar igenom förändringarna utan mer debatt. Det som upprör mest är att regeringen har lagt in förändringarna i assistansreglerna i budgetpropositionen.

– Det bakbinder alla möjligheter att kritisera och ändra de enskilda förslagen, eftersom hela budgetpropositionen då faller, anser organisationerna.

 

8. Kommer åtgärderna att lyckas?

Regeringen anser att åtgärderna både är nödvändiga och kommer att fungera. Många andra tvivlar, bland annat Socialdemokraterna i socialutskottet.
Organisationer som RBU tror INTE att det kommer att fungera – de menar att åtgärderna inte stoppar bedragare och kriminella men däremot blir en kollektiv bestraffning av alla som har assistans.

Även Socialdemokraterna anser att det finns risk för kollektiv bestraffning av helt oskyldiga assistansberättigade.
– Visst kan det bli så, säger Lennart Axelsson (S). I och med att vi inte riktigt vet vad regeringen föreslår, så måste man vara noga med att tala om när man går in med kontroll hos den enskilde. 

En grundläggande kritik från handikapporganisationer är att rättsväsendet bör ta itu med kriminaliteten – inte sociala myndigheter.
– Normalt är det justitiedepartementet som tillskjuter resurser om rättsväsendet inte fungerar, men den här gången har det hamnat hos Socialdepartementet som tackat och tagit emot och sagt att nu ska vi göra något åt detta, säger Henrik Petrén, RBU, som anser att många av åtgärderna helt enkelt kommer att missa målet.
Men problemen kan inte enbart hanteras av rättsväsendet, anser regeringen.

Förslagen tar sikte på bättre kontroll och uppföljning. Skärpta krav på tillstånd som även kan återkallas. Försäkringskassan ska kunna kräva att man medverkar i bedömning av behov och deltar i undersökningar. Om man utan giltig anledning nekas sammanträffande får stödet dras in. Bättre samarbete och informationsutbyte mellan myndigheter. Nya krav på uppgiftsskyldighet för anordnare.

Assistansföretagen tvivlar på att åtgärderna får avsedd effekt:
– Det är mycket omfattande regelförändringar som leder till kraftigt ökad byråkratisering, säger Fredric Käll, ordförande för Vårdföretagarnas branschorganisation för personlig assistans.

– Syftet är att komma åt fusk och oegentligheter, men det är inte samma sak som att utreda någons hjälpbehov. Risken är att man använder de nya reglerna för att byråkratisera insatser för de som har hjälpbehov.

Fredric Käll tror att de nya reglerna kan användas för att strama åt bedömningar av den enskildes behov – något som departementet förnekar.

Men oanmälda hembesök bör väl ändå vara ett effektivt sätt att avslöja fusk?
– Nej, säger Henrik Petrén, RBU. Dels utförs assistans ofta inte i hemmet utan var som helst i samhället. Dels redovisas assistans i efterhand och bedragare lär även i framtiden kunna komma runt reglerna.
– För den som vill begå brott finns så starka incitament att Försäkringskassan inte har makt att stå emot och därför bör det bekämpas av Polisen istället.

Trots brukarnas protester är politikerna under hårt tryck att ta i med hårdhandskar.
– Jag får många samtal från medborgare som är upprörda över att det försvinner så mycket pengar, säger Henrik Kjellberg. De ställer frågan hur det har kunnat fortgå. Rätt som det är kan förtroendet för reformen vara utraderat om vi inte tar tag i problemen.

 

Vad händer nu?

En nyckelfråga som inte debatterats är den nya uppgiftsskyldigheten för assistansanordnarna. Anordnarna blir ansvariga för hur enskilda personer använder sin assistans. Vad det kommer att innebära i form av kontroller och intrång är oklart och väcker oro.

Vidare hopar sig frågor om vad som är legitim assistans och vad som är fusk. Hur ska man som brukare och assistent veta var gränsen går?

De oanmälda hembesöken blir en fortsatt het fråga. Här kan det bli strid i riksdagens socialutskott eftersom S anser att det måste ges klara besked om vilka regler som gäller för dessa kontroller.