ADHD-läkemedel väntas plana ut 2021 (efter jätteökning under pandemin)

Publicerat av
Valter Bengtsson
Dela

Under pandemiåret 2020 ökade användningen av narkotikaklassade adhd-läkemedel kraftigt. Men nu tror Socialstyrelsen att användningen planar ut inom kort. Samtidigt varnar man för att andelen barn med adhd-läkemedel kan vara på väg att bli alltför hög. Och statliga SBU varnar för att det finns stora kunskapsluckor om dagens adhd-behandlingar.

Hur utvecklas förskrivningen av läkemedel vid adhd?

Förskrivningen av adhd-läkemedel har ökat kraftigt under pandemin. Fler än 146 000 svenskar hämtade ut sådana läkemedel under 2020, en ökning med hela 12 procent. Det framgår av Socialstyrelsens senaste rapport om adhd-läkemedel.

Ökad kunskap om adhd har under 15 års tid inneburit att fler och fler svenskar fått diagnosen. Kriterierna har också ändrats så att det blivit lättare att få diagnosen.

Annons

Under pandemiåret 2020 tog förskrivningarna av adhd-läkemedel dock extra fart, samtidigt som exempelvis antidepressiva läkemedel minskade.

– Det kan troligen förklaras av att det varit möjligt att beta av långa köer för utredningar med följd att fler har fått diagnos. De som väntat länge på en adhd-utredning avbokar kanske ogärna en tid medan det fanns andra som undvek att söka akut vård inom psykiatrin på grund av oro för smitta eller att man inte velat belasta sjukvården, säger Peter Salmi, utredare på Socialstyrelsen.

Se även: Hur vanligt är det att pojkar och flickor får adhd-medicin i din kommun?

Annons

Kommer adhd att fortsätta öka?

Adhd ökar egentligen inte, utan förekomsten av de typiska egenskaperna för adhd anses vara konstant över tid, enligt den forskning som Socialstyrelsen utgår från.

Däremot kan förändringar i skola och samhälle göra det möjligt för fler att söka hjälp.

Ökningen av utredda diagnoser har pågått under många år, men Socialstyrelsen räknar med att utvecklingen planar ut, så att antalet diagnoser varken ökar eller minskar. Kanske kan denna utplaning äga rum inom kort.

Annons

Vad gör Socialstyrelsen för att styra upp användningen av adhd-läkemedel?

Socialstyrelsen räknar alltså med en stabilisering så att diagnoser och läkemedel inte längre fortsätter öka.

Samtidig varnar man för att det finns en trend att andelen barn med adhd-läkemedel fortsätter öka, och flaggar för att man måste utreda detta mer noggrant.

Socialstyrelsen utarbetar just nu nationella riktlinjer för adhd och autism. Syftet är att vägleda vårdens olika behandlingar av adhd. Man tittar också närmare på kötider till BUP, barn- och ungdomspsykiatrin.

Annons

Hur fungerar adhd-läkemedel?

Det finns flera olika läkemedel, och de vanligaste tillhör gruppen centralstimulantia och är narkotikaklassade. Läkemedlen ökar halterna av noradrenalin och dopamin, och därigenom förbättras uppmärksamhet och koncentrationsförmåga. Samtidigt minskar impulsivitet och hyperaktivitet.

De narkotikaklassade läkemedlen får bara skrivas ut av läkare med specialistbehörighet i barn- och ungdomspsykiatri, psykiatri, rättspsykiatri eller barn- och ungdomsneurologi med habilitering.

Det finns även läkemedel som inte är centralstimulerande eller narkotikaklassade, nämligen atomoxetin och guanfacin.

Annons

Socialstyrelsen varnar för att det finns en trend att andelen barn med adhd-läkemedel fortsätter öka, och flaggar för att man måste utreda detta mer noggrant.

Varför är det stora skillnader över landet?

Användningen av adhd-läkemedel varierar kraftigt över landet. Vanligast är det i Region Gotland som har flest förskrivningar av alla regioner. Nästan 10 procent av pojkarna och nästan 6 procent av flickorna (i åldern 10–17 år) fick adhd-läkemedel under 2020 på Gotland.

Minst vanligt är det i Region Jönköping där läkemedel hämtades ut för 4,5 procent av pojkarna och 1,7 procent av flickorna.

Annons

Enligt Socialstyrelsens expert Peter Salmi kan de stora skillnaderna bero på att det är lättare att få utredning av adhd i vissa regioner.

Varför får fler pojkar än flickor diagnosen adhd?

Det är nästan dubbelt så många pojkar som får adhd-diagnos jämfört med flickor. Andelen unga under 18 år med adhd är 9 procent för pojkar och 4,5 procent för flickor, enligt Socialstyrelsens uppskattning. I snitt hämtas adhd-medicin ut för 75 procent av de som får diagnosen.

Flera studier har visat att flickor med adhd kan ha en annan symptombild än pojkar och därför uppmärksammas i mindre utsträckning, betonar Socialstyrelsen.

Annons

– Flickor med adhd diagnostiseras också senare än pojkar, vilket leder till att flickor eller kvinnor förskrivs läkemedel senare i åldrarna än pojkar, säger Peter Salmi.

Varför avstår många från adhd-medicin, trots diagnos?

– Generellt påbörjar inte omkring 25 procent i åldersgruppen någon läkemedelsbehandling efter adhd-diagnos. Det kan till exempel finnas en samsjuklighet som gör det rimligt att avstå, säger Peter Salmi.

Samsjuklighet innebär att man har flera olika diagnoser.

Annons

Hur säkert är det att använda adhd-läkemedel?

Läkemedel vid adhd är omdiskuterat, eftersom det finns stora kunskapsluckor om effekterna och många föräldrar känner oro. Det finns för lite forskning för att ge klart besvara vilka behandlingar vid adhd som fungerar.

SBU, Statens beredning för medicinsk och social utvärdering, anser att det behövs många fler studier. Bland annat efterlyser SBU forskning om risken för att utveckla framtida missbruk vid behandling med metylfenidat som barn. Metylfenidat är ett adhd-läkemedel för barn från sex år.

Risken för att utveckla framtida beroende rankades nyligen som den allvarligaste kunskapsluckan i ett projekt hos SBU.

Annons

Oron över långsiktiga biverkningar är inte ny. Redan 2012, för snart ett decennium sedan, varnade SBU för centralstimulerande ADHD-läkemedel kan skapa problem på lång sikt.

SBU anser att det finns många olika kunskapsluckor vid behandling av adhd och har nyligen tagit fram en lista över de luckor som är viktigast att fylla. Näst viktigast ansågs det vara att ta reda på vilken effekt lärarstöd har eftersom skolan har stor påverkan på barnens framtid.

Vilka är de största kunskapsluckorna om adhd-behandling?

Här är de 10 allvarligaste kunskapsluckorna enligt SBU:
1. Finns det en risk för att utveckla beroende senare i livet om man behandlas med metylfenidat som barn?
2. Vilka positiva och negativa effekter har lärarstöd?
3. Vilka positiva och negativa effekter har multimodal behandlingsinsats?
4. Vilket läkemedel ger bäst effekt och minst biverkningar, atomoxetin eller metylfenidat?
5. Vilka positiva och negativa effekter har metylfenidat vid samtidigt substansmissbruk?
6. Vilka positiva och negativa effekter har föräldrastödsprogram?
7. Vilka positiva och negativa effekter har stödsamtal?
8. Vilka positiva och negativa effekter har datorstödd arbetsminnesträning?
9. Vilka positiva och negativa effekter har psykoedukativ behandling?
10. Vilka positiva och negativa effekter har melatonin vid sömnbesvär?

Annons

Artikeln publicerades 2021-08-06