Nyheter

Aktiva rörelsehindrade sparar miljontals kronor

Denna artikel handlar om

 

En rörelsehindrad person med en aktiv livsstil kostar samhället en miljon kronor mindre under en femårsperiod än en rörelsehindrad person med en inaktiv livsstil, visar en studie från Regionalt utvecklingscentrum. ”Det här visar hur viktigt det är att alla får tillgång till idrott”, säger författaren Åsa Llinares Norlin.

Studien ”Aktivt liv – En lönsam investering för individ och samhälle!” har gjorts i samverkan mellan Regionalt utvecklingscentrum, handikappidrott Mälardalens Högskola och Nyckelinstitutet. Syftet har varit att studera skillnaderna mellan funktionshindrade personer med fysisk aktiv livsstil och de med en fysisk inaktiv livsstil, samt ge exempel på ekonomiska effekter.

Den aktiva gruppen är i högre grad yrkesverksam eller studerande, upplever mindre daglig smärta, tar mindre smärtstillande medel, har i mindre utsträckning assistans och värderar sin livskvalitet högre.

Författaren Åsa Llinares Norlin är inte förvånad. – Vi hade på känn att det skulle finnas en skillnad. Skadegrupperna är relativt lika, så man kan inte föra fram som förklaring att den ena gruppen hade lindrigare rörelsehinder, säger hon. Den aktiva gruppen skattade sin livskvalitet till 85 procent. Siffran för den andra gruppen är 66 procent.

– Förvårande att de som inte är idrottsaktiva ändå skattar livskvalitet så högt, säger Åsa Llinares Norlin.

Hur kommer studien att användas? Vad kommer den att ligga till grund för?

– Nu försöker vi sprida det ekonomiska incitamentet. Får man bara tillgång till idrott så blir man mindre kostsam för samhället, säger Åsa Llinares Norlin. 

Ett räkneexempel i studien visar att en person med aktiv livsstil kostar samhället en miljon kronor mindre under en fyraårsperiod jämfört med en person med inaktiv livsstil, detta tack vare ”uteblivna sjukvårdsbesök”, minskat assistansbehov och högre yrkesverksamhet.

– Om politiker visste hur mycket varje krona som investeras i aktiv livsstil genererar skulle de satsa mycket mer, säger Åsa Llinares Norlin.

Åsa Llinares Norlin anser att stora brister finns bland annat inom skolidrotten, där lärare ofta saknar kunskap om hur de ska anpassa lektionerna för elever med funktionsnedsättning.

– Även om man kommer in i gymnastiksalen med sin rullstol så är det inte så lätt att vara med om alla håller på med Hela havet stormar. Det som ofta händer är att de istället får rulla några varv på skolgården, men hur kul är det? säger Åsa Llinares Norlin.

Åsa Llinares Norlin menar att kraven för assistans och annan anpassning emellanåt är snedvridna.

– Assistans är bra, men ibland kan det bli för mycket och då tappar den sin funktion. Ta bostadsanpassningen som exempel, jag har kamrater som måste överdriva sin funktionsnedsätting och vad de inte klarar av för att få anpassning, då är det ngt som är fel, säger hon.

Det talas för lite om att personer med funktionsnedsättning inte bara har rättigheter, utan även skyldigheter, anser Åsa Llinares Norlin.

– Lika väl som vi har en massa rättigheter så har vi även en del skyldigheter, det pratas inte lika ofta om dem. En skyldighet som jag har med min funktionsnedsättning är att se till att min kropp håller så länge som möjligt. Det handlar om motion, men lika mycket om vila och god och hälsosam mat, säger hon.

 

Annons
Annons för Humana
Annons
Annons för HEA Medical
Annons
Annons för Tobii Dynavox
Annons
Annons för JAG
Annons
Annons för Move & Walk
Annons
Annons för Etac
Annons
Annons för Primass
Annons
Annons för Tidvis
Annons
Annons för Etac
Annons