Nyheter

”Albin är halva framgången”


Denna artikel handlar om


Innehåll från NKA
Att vara anhörig

NYTT: Enkät om att vara anhörig under covid-19
Nya webbinarier om anhörigfrågor
Leva Livet – medan det pågår
Föräldrastöd: från kaos till struktur
Fler tips på NKA:s egen temasida




Albin Ackeroth gav upp sin egen tävlingskarriär.

 

Vid varje träning och vid varje täv­ling finns han där, Albin Ackerot – Zebastians ledsagare och träningskamrat. 

Vid varje träning och vid varje täv­ling finns han där, Albin Ackerot – Zebastians ledsagare och träningskamrat.  

För en skidåkare med nedsatt synförmåga är en av förutsättningarna för att lyckas att ha en bra ledsagare. Det har Zebastian. Eller som förbundskapten Niclas Grön säger: Albin är 50 procent av framgången.

Albin Ackerot är 23 år och flyttade för några år sedan från Göteborg till Jämtland för att satsa på skidåkningen.

När Albin själv gick på skidgymnasiet var den egna skidåkningen målet, men just nu kommer ledsagandet i första rummet.
– Mitt mål var att bli så bra som möjligt, att satsa fullt ut. Nu har jag lagt ned min egen karriär och tränar enbart med Zebastian. Men jag har inte sagt definitivt att jag inte kommer att tävla någon gång i framtiden, säger Albin.

Ut ur svackan
Just när Albin upplevde en svacka i sin egen motivation, fick han veta att Zebastian behövde en ledsagare. Då gick Zebastian ännu i grundskolan, och träningen med honom var begränsad till ett par pass i veckan.

– De sökte folk, jag nappade på det. Det blev en motivationshöjare för min egen del. I och med att han bara gick i sjuan när det här började tränade han inte så mycket, bara ett par gånger i veckan. Nu tränar vi dagligen och jag umgås nog mer med Zebastian än vad hans familj gör, säger Albin.

Och han ångrar inte att han tog på sig rollen som ledsagare.
– Nej, verkligen inte, jag tycker att det här är jättekul.

Och man kommer till platser man inte skulle varit på annars, säger han och syftar på de många tävlingsresor som ledsagarrollen för med sig.

När Albin och Zebastian är ute i spåret, måste Albin hela tiden tala, eller på annat sätt göra ljud ifrån sig. För att underlätta har han en mikrofon nära munnen och små högtalare på ryggen, som Zebastian lätt kan höra.

– När vi åker rullskidor och skidor måste jag prata hela tiden. När jag inte har något intressantare att tala om beskriver jag naturen. Ordet bra använder jag mycket, det går att uttala både vid ut- och inandning. Andra vanliga uttryck är rakt fram, lång höger eller nu börjar högersväng. Men har jag inte annat att säga så säger jag bra.

Umgås ni även mellan träningspassen?
– Jag jobbar med Zebastian i skolan, dessutom reser vi tillsammans. Så när det inte är träning, skola eller resa så försöker vi hålla oss ifrån varandra. Det är sex år emellan oss, och han har sina egna kompisar, säger Albin. +

 

ANNONSER
  • Annons för Humanas föreläsningar om LSS
  • Annons för Valjevikens folkhögskola
  • Annons för Mo Gård
ANNONSER
  • Annons för CJ Advokatbyrå
  • Annons för Fremia
  • Annons för HD Motion
  • Annons för HEA Medical
  • Annons för JAG
  • Annons för Tobii Dynavox
  • Annons för Made for Movement
  • Annons för Mini Crosser X
  • Annons för Unik Försäkring
  • Annons för Särnmark
  • Annons för Tidvis
  • Annons för Primass
  • Etac R82 Caribou tippbräda
  • Annons för STIL