Alfreds pass öppnar gränser
Med en mamma som är expert på kommunikation fick Alfred sitt första personliga kommunikationspass redan som liten. Idag använder han och personalen på hans dagliga verksamhet kommunikationspass som ett aktivt verktyg för att kunna förstå och möta varandra.
– Kommunikationspasset är faktiskt bra tycker jag. För att andra ska förstå mig. Ja, så är det faktiskt!
Alfred Thunberg, 22, ler och öppnar en liten blå bok med utbytbara plastfickor, hans eget personliga kommunikationspass. Så läser han högt: ”Jag har autism. Då har man svårt med kommunikation och socialt samspel och beteende. Jag har också lätt utvecklingsstörning och epilepsi. Eftersom jag inte kan förstå hur andra tänker och upplever så blir det att jag talar om det som jag själv gillar och tror då att du förstår hur jag menar.”
När han läst stannar han upp en stund.
– Ja, så är det faktiskt! utbrister han innan han fortsätter läsa: ”Jag gillar historiska personer, framförallt amerikanska presidenter som jag kan allt om.”
Så tittar han upp igen.
– Nej, det stämmer inte, det håller jag inte på med nu. Jag har slutat med det.
Han tittar uppfordrande på sina handledare Frida Schlyter och Lotta Larsson som sitter vid bordet på Bräcke diakonis dagliga verksamhet i Lerum utanför Göteborg. Frida frågar om han vill ta bort det där om presidenterna. Det vill han.
Alfreds kommunikationspass har varit ett viktigt verktyg för både honom och personalen ända sedan han började här. Passet visas för all ny personal men också när Alfred är ute och arbetstränar på olika företag. Lotta minns tydligt hur en kollega räckte henne Alfreds kommunikationspass hennes första dag på jobbet och uppmanade henne att läsa. Hon blev glatt överraskad.
– Alfred är den enda deltagare som jag träffat som kommit hit med ett kommunikationspass. Det kändes som att jag kände Alfred när jag hade läst. Om alla deltagare hade ett skulle det vara så mycket lättare för oss att göra rätt från början, då skulle vi inte behöva uppfinna hjulet igen.
Inom alla Bräcke diakonis dagliga verksamheter ska en kommunikativ tillgänglighetsanalys göras under året, där alla medarbetare bland annat kommer att bli inbjudna till föreläsningar om hur man kan använda kommunikationspass i verksamheten.
– Alla medarbetare på daglig verksamhet kommer att få göra sitt eget kommunikationspass samt göra pass tillsammans med deltagarna, säger Lotta, och visar hennes och Fridas kommunikationspass som de gjort dagen till ära.
Alfred fick sitt första kommunikationspass redan som liten. Mamma Gunilla Thunberg är logoped och jobbade med barn som hade kommunikationssvårigheter på kommunikations- och dataresurscentret DART redan innan Alfred föddes. Redan vid drygt ett års ålder började hon och Alfreds pappa misstänka att något var annorlunda, men det dröjde till Alfred var tre och ett halvt innan han fick sin diagnos. Trots hennes yrkesbakgrund var det svårt att sätta igång med specifika kommunikationsinsatser innan Alfred fått sin diagnos.
– Diagnosen blev en vändpunkt. Plötsligt såg vi hur mycket Alfred ändå kunde. Innan hade allt bara känts fel och jobbigt. Nu kunde vi sätta spaden i jorden och starta upp något nytt.
Därför blir Gunilla fortfarande upprörd när folk säger att en diagnos är stämplande, hon ser den i första hand som ett sätt att skaffa kunskap för att kunna gå vidare.
De första åren på förskolan hade Alfred i första hand talande hjälpmedel, han tyckte mycket om att trycka och lyssna på sin talapparat. Datorn var en annan favorit. Mamma och pappa pratade dessutom mycket till olika bilder, och på det sättet lärde sig Alfred att koppla ihop bildsynonymer, säger Gunilla.
Så småningom, vid fyra, fem års ålder, började han prata. Ungefär samtidigt började personal bytas ut i hans förskolegrupp, och Gunilla såg behovet av att kortfattat kunna sammanfatta Alfreds kommunikation i ett dokument, för att den nya personalen skulle lära känna honom. Hon och Alfreds pappa Klas satte sig därför ner en fredagskväll med varsin öl och skissade på det första utkastet till kommunikationspass tillsammans. Sedan valde de bilder och gjorde i ordning det i programvaran PowerPoint.
Några år tidigare hade Gunilla och hennes kollegor på DART träffat den skotska logopeden Sally Millar som uppfunnit det personliga kommunikationspasset och redan vid första anblicken kände de att det skulle kunna vara till stor nytta för människor med kommunikationssvårigheter även i Sverige. Tillsammans med dåvarande hjälpmedelsinstitutet och Skånes kommunikationscenter fick DART hjälp att översätta och sprida det i Sverige.
Idag är metoden mer eller mindre känd över hela landet men användningen skiljer sig mycket och många familjer vittnar om att det lätt blir en skrivbordsprodukt, som tas fram med stort engagemang men sedan glöms bort. Därför är det viktigt att alla i personens nätverk, och gärna personen själv, är involverad i framtagandet och förstår syftet med det.
– Ett kommunikationspass är en personlig handling som måste utfärdas och förnyas regelbundet. Genom att skriva det i jag-form, ger vi personen en egen röst, och även om den är indirekt, så gör det att vi ser och bemöter personen som en talande individ. Det påverkar oss och skapar intresse och nyfikenhet.
Gunilla säger att man kan se kommunikationspasset som en isbrytare, som gör att man vågar ta initiativet och börja prata med en person man inte känner.
– Kommunikation är något som uppstår mellan två människor. När svårigheter finns hos den ena, ligger mer ansvar automatiskt på den andra för att ett samspel ska komma till stånd och för att personen med svårigheter ska kunna komma till tals. Kommunikationspasset blir som en lathund, som ger vägledning till hur personen kommunicerar.
Det handlar om att ge kunskap för att skapa trygghet. Gunilla tar ett exempel:
– Vi människor behöver trygghet för att våga kommunicera. Om jag känner mig osäker på min förmåga, som när jag är utomlands och kanske bara kan några ord på språket som pratas där, blir jag blyg och undviker kanske att kommunicera. Kommunikationspasset gör att vi ser människan istället för svårigheterna. Det gör att vi vågar påbörja ett samspel.
Gunilla säger att Alfred har haft stor nytta av sitt pass genom åren, för trots att han talar så kan han inte redogöra för vilket stöd han behöver. När passet introducerades för Alfred gjorde Gunilla en så kallad social berättelse för att Alfred skulle förstå vad passet var och varför andra tycker det är bra. Denna användes under en tid.
– Passet har stärkt honom på många olika sätt. Under hans sista tid på gymnasiet arbetade han under en period tillsammans med sin lärare med att uppdatera delar av sitt pass själv. Detta var mycket viktigt i en tid då han började förstå att han var annorlunda. Passet blev en möjlighet för honom att förstå sig själv.
Vid olika skiften i livet, vid till exempel övergången från gymnasiet till den dagliga verksamheten, har Alfreds kommunikationspass gjort extra stor nytta.
– Gissa om jag blev glad när Alfreds dagliga verksamhet i samband med starten efter sommarledigheten hörde av sig för att de önskade göra uppdateringar i passet eftersom det hänt en del saker och för att de tyckte att de haft fantastisk nytta av det.
Årets kommunikationskarneval ska handla om just skiften i livet och hur kommunikationspass kan vara ett sätt som underlättar övergången mellan dessa. Genom att öka kunskapen om personliga kommunikationspass hoppas Gunilla att fler verksamheter förstår nyttan med det, så att det inte bara hänger på engagerade föräldrar att se till att deras barn får tillgång till detta verktyg.
För att lyckas allra bäst tycker Gunilla att det är något alla i nätverket ska göra tillsammans för att skapa samsyn och känna gemensamt ansvar, till exempel som en stående punkt i habiliteringsplanen. I framtiden hoppas hon på digitala kommunikationspass som är lätta att ha med sig överallt. Då skulle de kunna öppna ännu fler gränser för personer med kommunikationssvårigheter.
ALFRED THUNBERG
Ålder: 22
Familj: Mamma, pappa, storasyster
Bor: Lerum utanför Göteborg
Gör: Jobbar på Bräcke diakonis dagliga verksamhet Kvarnen
Aktuell med: Använder kommunikationspass för att andra ska förstå mig
OM KOMMUNIKATIONSPASS
Vad är det?
Ett personligt kommunikationspass är dokument som på enkelt och personligt sätt förmedlar viktig information om en person och hans eller hennes kommunikation. Den nära omgivningens kunskap tas tillvara och om det är möjligt deltar personen själv i att utforma sitt pass.
Mallar att ladda ned: dart-gbg.org/tips_material/tm_kommunikationspass
Hur gör man?
Exempel på rubriker
• Om mig
• Om min familj
• Om min diagnos
• Så här kommunicerar jag
• Jag förstår bättre om du…
• Jag gillar…
• Jag gillar inte…
• Jag kan…
• Jag behöver hjälp med…
• Jag jobbar på att…
• Viktiga personer, platser och händelser
• På gång just nu
Vad ska jag tänka på?
• Även riktigt små barn kan ha nytta av ett kommunikationspass, det kan till exempel visas för vänner och bekanta eller vårdpersonal som inte vet hur de ska bemöta barnet.
• För att lyckas allra bäst är det bra om fler i nätverket runt personen gör passet tillsammans, det skapar en samsyn.
• Det är viktigt att passet uppdateras regelbundet så att det inte känns inaktuellt. Skriv in i habplaneringen att kommunikationspasset ska ses över och uppdateras.
• Visa ditt barns pass på förhand för nya personer som hon eller han ska möta.
• Använd många bilder och lite text, det ökar möjligheten att väcka intresse och hitta samtalsämnen.
• Låt personens verksamhet känna större ansvar för passet och möjlighet att göra det till sitt om de får ett eget exemplar och vara med och utforma en del sidor. Sedan bör det ändå alltid vara målsmän eller gode män som är eller passutfärdare – alltså godkänner passet.
DART
Dart är ett kommunikations- och dataresurscenter som tillhör Sahlgrenska Universitetssjukhuset i Västra Götaland. Gunilla Thunberg började som logoped på DART 1988. Gunilla vill gärna att du hör av dig till DART med dina erfarenheter av att använda kommunikationspass för dig själv eller ditt barn och idéer om hur kommunikationspassen kan utvecklas. Hör av dig till gunilla.thunberg@vgregion.se
KOMMUNIKATIONSPASS PÅ KARNEVAL
Årets Kommunikationskarneval anordnas den 11-12 maj på Dalheimers hus i Göteborg, och fokuserar denna gång på övergångar i livet. Konferensens huvudtalare är Sally Millar som utvecklade metoden Personligt kommunikationspass i Skottland 1991. Arrangörer är Dalheimers hus och Eldorado, DART, SPSM (Specialpedagogiska skolmyndigheten) och ISAAC Sverige.