Guide

”Skolor bör ha en exit-plan för elever med NPF”


Denna artikel handlar om


Innehåll från NKA
Att vara anhörig

NYTT: Enkät om att vara anhörig under covid-19
Nya webbinarier om anhörigfrågor
Leva Livet – medan det pågår
Föräldrastöd: från kaos till struktur
Fler tips på NKA:s egen temasida




Vi frågade Riksförbundet Attention hur man kan minska oron inför skolstarten

Nina Noren, Riksförbundet Attention

Nina Norén, Riksförbundet Attention.

 

Nästan alla föräldrar till barn med NPF oroar sig för skolan. Det visar en aktuell enkät bland Riksförbundet Attentions medlemmar.
Vi bad Nina Norén, kommunikatör på Riksförbundet Attention, om hjälp med goda råd inför skolstarten.

– Jag önskar att det fanns enkla och konkreta råd, men tyvärr är det inte fallet. Behoven skiljer sig så mycket från elev till elev. Det främsta budskapet jag vill skicka med är tydlighet, tydlighet och tydlighet, säger Nina Norén.

Skolstart ofta utan struktur

– Det finns många saker som kan behöva förtydligas inför skolstarten för alla barn – barn i med NPF i synnerhet. Skolan borde se till att skolstarten är tydlig och strukturerad och gå ut med information i god tid innan terminen drar igång. Dessvärre vet vi att så inte alltid är fallet och då kan föräldrarna spela en viktig roll i att försöka få fram så mycket information som möjligt.

Checklista

Några saker som är bra att förtydliga:
* Vet eleven vart han/hon ska vara första skoldagen?
* Vad ska hända första dagen?
* Är det schemabrytande aktiviteter, som lära-känna-varandra-lekar? I så fall är det viktigt att få information om exakt vad som ska ske. Och i vissa fall: måste eleven verkligen vara med?
* Är schemat tydligt utformat?
* Är skolan skyltad och enkel att navigera i?
* Finns det någon ”exit-plan”, till exempel ett vilorum eller någon plats dit eleven vet att hen kan dra sig tillbaka om det blir för mycket?
* Finns det alternativ till att äta i den bullriga skolmatsalen? Många elever klarar inte av det.

Lyssna in eleven

Ett viktigt råd till lärare och övrig skolpersonal är att ta sig tid att lyssna in eleven och hans/hennes föräldrar.
– Ofta kan man tillsammans komma runt vissa problem med ganska enkla medel och en öppen dialog, säger Nina Norén.

Vilka varningssignaler måste man ha koll på?
– Om eleven plötsligt får mycket frånvaro, då gäller det att vara på tå och snabbt agera. Det brukar kunna gå väldigt fort från att eleven är i skolan till den är ”hemmasittande”. Om man hamnar i den onda cirkeln krävs det ofta stora insatser från skolan för att få eleven tillbaka.

Missar de tystlåtna

– De lite mer tillbakadragna och tystlåtna eleverna med NPF ”försvinner” lätt. Lärarna kan tro att de hänger med och att allt är frid och fröjd. Sanningen är att deras strategi ofta är att bara flyta med och se ut som att de passar in. I själva verket kan det pågå lika mycket kaos inuti deras huvuden som det gör hos en mer utagerande elev med NPF, säger Nina Norén.

Vägar till skolnärvaro

Läs även Annelie Karlssons guide ”Vägar till skolnärvaro”.

Fler artiklar om detta ämne

Neuropsykiatriska funktionsnedsättningar
Ann-Kristin Sandberg. Foto: Linnea Bengtsson.
Stor oro inför skolstarten för elever med NPF
Anki Sandberg, Attention: Siffrorna måste tas på stort allvar
Hemmasittare
Annelie Karlsson. Foto: Anna Pella.
Guide: Vägar till skolnärvaro
”Jag har aldrig mött en enda elev som hellre vill sitta hemma och spela än att vara i skolan.” Ur Föräldrakraft nr 4, 2019

 

 

ANNONSER
  • Annons för Mo Gård
  • Annons för Humanas föreläsningar om LSS
  • Annons för HEA Medical
  • Annons för Valjevikens folkhögskola
  • Annons från Myndigheten för tillgängliga medier
ANNONSER
  • Etac R82 Toucan ståstöd
  • Annons för HD Motion
  • Annons för Made for Movement
  • Annons för STIL
  • Annons för Unik Försäkring
  • Annons för Tidvis
  • Annons för CJ Advokatbyrå
  • Annons för Särnmark
  • Annons för JAG
  • Annons för Fremia
  • Annons för Primass
  • Annons för Tobii Dynavox

   

Lämna ett svar

Din e-postadress kommer inte publiceras. Obligatoriska fält är märkta *