”Skolor bör ha en exit-plan för elever med NPF”

Nästan alla föräldrar till barn med NPF oroar sig för skolan. Det visar en aktuell enkät bland Riksförbundet Attentions medlemmar.
Vi bad Nina Norén, kommunikatör på Riksförbundet Attention, om hjälp med goda råd inför skolstarten.

– Jag önskar att det fanns enkla och konkreta råd, men tyvärr är det inte fallet. Behoven skiljer sig så mycket från elev till elev. Det främsta budskapet jag vill skicka med är tydlighet, tydlighet och tydlighet, säger Nina Norén.

Skolstart ofta utan struktur

– Det finns många saker som kan behöva förtydligas inför skolstarten för alla barn – barn i med NPF i synnerhet. Skolan borde se till att skolstarten är tydlig och strukturerad och gå ut med information i god tid innan terminen drar igång. Dessvärre vet vi att så inte alltid är fallet och då kan föräldrarna spela en viktig roll i att försöka få fram så mycket information som möjligt.

Checklista

Några saker som är bra att förtydliga:
* Vet eleven vart han/hon ska vara första skoldagen?
* Vad ska hända första dagen?
* Är det schemabrytande aktiviteter, som lära-känna-varandra-lekar? I så fall är det viktigt att få information om exakt vad som ska ske. Och i vissa fall: måste eleven verkligen vara med?
* Är schemat tydligt utformat?
* Är skolan skyltad och enkel att navigera i?
* Finns det någon ”exit-plan”, till exempel ett vilorum eller någon plats dit eleven vet att hen kan dra sig tillbaka om det blir för mycket?
* Finns det alternativ till att äta i den bullriga skolmatsalen? Många elever klarar inte av det.

Lyssna in eleven

Ett viktigt råd till lärare och övrig skolpersonal är att ta sig tid att lyssna in eleven och hans/hennes föräldrar.
– Ofta kan man tillsammans komma runt vissa problem med ganska enkla medel och en öppen dialog, säger Nina Norén.

Vilka varningssignaler måste man ha koll på?
– Om eleven plötsligt får mycket frånvaro, då gäller det att vara på tå och snabbt agera. Det brukar kunna gå väldigt fort från att eleven är i skolan till den är ”hemmasittande”. Om man hamnar i den onda cirkeln krävs det ofta stora insatser från skolan för att få eleven tillbaka.

Missar de tystlåtna

– De lite mer tillbakadragna och tystlåtna eleverna med NPF ”försvinner” lätt. Lärarna kan tro att de hänger med och att allt är frid och fröjd. Sanningen är att deras strategi ofta är att bara flyta med och se ut som att de passar in. I själva verket kan det pågå lika mycket kaos inuti deras huvuden som det gör hos en mer utagerande elev med NPF, säger Nina Norén.

Vägar till skolnärvaro

Läs även Annelie Karlssons guide ”Vägar till skolnärvaro”.

Fler artiklar om detta ämne

 

Lämna ett svar

Din e-postadress kommer inte publiceras. Obligatoriska fält är märkta *