Alla skyller på alla!
Alla skyller på alla, som om de vore det värsta småbarnsgäng i sandlådan – fast att de är de rikspolitiker, valda att sköta vårt land under de lagar som finns.
Riksförbundet FUB och jag, på mina bloggplatser, har sedan 2014 regelbundet, i den återkommande rapporten ”Fångad i fattigdom”, redogjort för hur den ekonomiska situationen ser ut för våra medlemmar och andra med så omfattande funktionsnedsättningar att de tillhör LSS-gruppen.
Fångad i fattigdom 2020
Nu lanserar vi version 2020 av Fångad i fattigdom. De är naturligtvis ett rop på åtgärder, om någon inte har förstått det.
Att säga att jag är frustrerad på politikers ointresse är ett för svagt ord. Jag är, på ren svenska, förbannad!
Ingen ansvarig politiker tar sitt ansvar utan hittar alla möjliga dåliga ursäkter. Som ”när det finns pengar” eller ”när vi är överens, alla partier i regeringsunderlaget”. Klart är att det finns pengar, om viljan finns.
Det är alltså viljan som saknas i regeringen – och det gör mig riktigt arg. Jag kan inte se annan förklaring till att de struntar i personer med funktionsnedsättningar som tillhör LSS-gruppen. De är, på grund av ointresset från ansvariga i regering och riksdag, dömda till ett liv i fattigdom.
Det finns enstaka medier, som till exempel SR Klartext, som återkommande rapporterat, men de flesta medier är tysta.
Varje månad under existensminimum
Sanningen, som politiker inte vill ska komma fram, är att personer som på grund av omfattande funktionsnedsättningar tillhör LSS och vars inkomst bara består av garanterad aktivitets- eller sjukersättning och som bor i dyra gruppbostäder lever med att konstant underskott i sin budget. Varje månad – under existensminimum. De räddas från ”konkurs” av sina anhöriga eller av försörjningsstöd från kommunen.
Det är ovärdigt ett rikt land som Sverige! De ansvariga är de politiker vi valt. Trots goda kunskaper vänder de bort blicken.
LSS-gruppen får absolut inte kosta mer, oavsett vad lagen föreskriver. Istället slåss regering och kommunerna om att slippa att betala.
Som jag skriver i förordet till ”Fångad i fattigdom 2020” är det både en olaglig och onödig fattigdom som drabbar en stor del av LSS-gruppen.
Fattigdomen för många i LSS-gruppen har accelererat under senare år, på grund av dels dåligt anpassad aktivitets- och sjukersättning med hög skatt, dels orimligt höga hyror i gruppbostad, kombinerat med ett icke anpassat bostadstillägg! Detta beror helt och hållet på beslut tagna av våra ansvariga politiker.Olagligt för att LSS, Lagen om stöd och service till vissa funktionshindrade, utlovar ett liv som alla andra med goda levnadsvillkor.
Olagligt för att FN-konventionen om rättigheter för personer med funktionsnedsättning i sin artikel 28 erkänner rätten för personer med funktionsnedsättning till en tillfredsställande levnadsstandard för sig och sin familj, däribland tillräckligt med mat, kläder och en lämplig bostad, samt till ständigt förbättrade levnadsvillkor.
Jag brukar säga att det är okunskap som orsakar försämringar i LSS, men när det gäller LSS-gruppens ekonomi handlar det snarare om medveten bortprioritering från våra regeringar under den senaste 10-årsperioden. Ansvariga politiker är genom ett antal statliga utredningar och rapporter mycket väl informerade om hur illa det ekonomiska läget är för dessa funktionshindrade. Politikerna kan inte heller skylla på att FN-konventionen är otydlig, som man envisas med att göra avseende LSS. I FN- konventionen är det tydligt att personer med funktionsnedsättning har rätt till samma positiva ekonomiska utveckling som medborgare i övrigt.
Skyll inte på okunskap
Så våra politiker kan inte skylla på okunskap eller att de inte vet vad våra lagar föreskriver! I det ljuset är det orimligt att de i Sverige lämnar personer med svåra funktionsnedsättningar i dubbelt utanförskap.
Dels ett utanförskap som beror på funktionsnedsättningen som många gånger gör det svårt att delta i samhällslivet. Dels ett utanförskap som beror på livslång fattigdom som gör att man inte har ekonomisk möjlighet att delta. Det är inte rimligt att många i hela sitt vuxna liv ska gå minus ekonomiskt varje månad och hänvisas till livslångt försörjningsstöd.
Det är rent av skamligt! Själva har de numera en riktig god ekonomi – för att vi ska ha ”de bästa” företrädarna i riksdagen och regeringen. Jag är tveksam om jag skriver under på det. När de inte ens kan följa det som LSS och FN-konventionen föreskriver.
