Humana kräver 239 miljoner i skadestånd för striden med IVO

Humana Assistans begär ett skadestånd på 239 miljoner kronor av staten för striden med IVO.

Idag (27 maj 2024) lämnade bolaget in en sådan begäran till Justitiekanslern.

Skadeståndsanspråket omfattar dels kostnader till följd av kundbortfall, motsvarande 225,5 miljoner kronor, dels ersättning för rättegångskostnader på 14 miljoner kronor.

– Det felaktiga myndighetsbeslutet att dra in vårt tillstånd fick enorma konsekvenser för våra kunder, deras anhöriga, våra medarbetare, ägare och oss som bolag. Vi lever fortsatt med de konsekvenserna och söker nu kompensation för delar av den ekonomiska skadan. Det handlar framför allt om att många kunder som är beroende av assistans för att klara av vardagen valde att lämna Humana i osäkerheten kring vår framtid som följde på beslutet. Vi bedömer att vi har goda chanser att få rättsligt gehör för våra ersättningskrav, säger Johanna Rastad, koncernchef för Humana AB.

Humana segrade i förvaltningsrätten

Det blev en klar seger för Humana när förvaltningsrätten den 21 juni 2023 meddelade dom i frågan om IVO:s beslut att dra in Humanas tillstånd. IVO gjorde fel som återkallade Humanas tillstånd att bedriva personlig assistans.

Mer än 2000 assistansanvändare, många anhöriga och 11 000 personliga assistenter berörs av striden kring Humanas tillstånd för assistans.

LÄS ÄVEN:
IVO ger upp striden mot Humana – överklagar inte
Klar seger för Humana – får behålla tillstånd för assistans
Humanas seger en lättnad – men nu hoppas jag att IVO överklagar

Här har vi samlat de viktigaste delarna av HejaOlikas nyheter och kommentarer till Humanas förlorade tillstånd att bedriva personlig assistans.

Viktiga datum och dokument

  • 31 januari 2023: IVO återkallar Humanas tillstånd. Kunderna får 10 dagar på sig att byta anordnare.
  • 7 februari: Humana får inhibition i förvaltningsrätten. Verksamheten kan fortsätta under rättsprocessen.
  • 7 februari: Försäkringskassan meddelar att utbetalning av assistansersättning ska göras direkt till kunderna, inte till Humana.
  • 14 februari: IVO överklagar inhibitionsbeslutet till kammarrätten.
  • 17 februari: Kammarrätten säger nej till att upphäva inhibitionsbeslutet.
  • 14 mars: Humana rapporterar att bolaget har förlorat 12 procent av sina kunder inom assistans. Det innebär att mer än 200 kunder har lämnat Humana. Detta uppges motsvara 480 miljoner kronor i minskade årliga intäkter. Samtidigt meddelar Humana att tidsfristen för att överklaga inhibitionsbeslutet har löpt ut. Inhibitionen ligger fast och Humana kan fortsätta bedriva assistans under rättsprocessen.
  • 25–26 maj 2023: Muntlig förhandling i förvaltningsrätten i Stockholm. Humanas chefsjurist: Vi kommer att vinna till slut.
  • 21 juni 2023: Förvaltningsrätten i Stockholm upphäver IVO:s återkallande av tillståndet, och ger Humana rätt i bolagets överklagande. IVO meddelar att man ska analysera domen närmare, och besvarar ej frågan om domen kommer att överklagas till kammarrätten.
  • 6 juli 2023: IVO meddelar att man inte kommer att överklaga förvaltningsrättens dom.

LÄS ÄVEN ADVOKAT JESSICA GUSTAVSSONS ANALYSER:
Efter IVO:s beslut – vad är rätt och fel om anordnaransvaret
IVO bör lyssna på vad JO säger om självbestämmande inom LSS

Dokument för nedladdning

Varför tog IVO beslutet att återkalla tillståndet?

IVO, Inspektionen för vård och omsorg, fattade beslutet att återkalla tillståndet den 31 januari 2023. I beslutet skriver IVO att Humana Assistans AB och dess företrädare inte uppfyller kravet på lämplighet i LSS paragraf 23 och Socialtjänstlagen 7 kapitlet 2 paragrafen.

IVO skriver att det finns återkommande brister avseende anmälningsskyldighet, förvaltning av allmänna medel samt anordnar- och arbetsgivaransvar.

Enligt beslutet finns även brister i efterfölja IVO:s tidigare beslut om att utveckla och säkra kvaliteten. Humana anklagas även för bristande seriositet vad gäller utländsk arbetskraft.

IVO skriver vidare att bedömningarna baseras på anmälningar, Försäkringskassans återkravsbeslut samt anmälningar från kommuner. Återkraven (som gäller både bolaget och assistansanvändare) uppgår till totalt cirka 100 miljoner kronor.

IVO:s beslut för nedladdning som pdf.

Så här skrev Anna Barsk Holmbom i en kommentar den 31 januari:

Beslutet från IVO grundar sig bland annat på 26 beslut om återkrav. 22 av dessa är riktade mot Humana och 4 mot olika assistansanvändare. Bara ett av återkraven har vunnit laga kraft. Samtliga återkrav, säger IVO, beror på att felaktiga uppgifter har lämnats till Försäkringskassan vid fler än något enstaka tillfälle och att Humana inte har fullgjort sin uppgiftsskyldighet vid ändrade förhållanden. IVO menar att vissa uppdragsgivare inte har haft något assistansbehov alls och att Humana antingen medvetet, med kännedom om det, låtit bli att kontakta FK eller att de haft otillräcklig insyn eller kontroll över att den utförda assistansen motsvarat det faktiska behovet.

IVO menar att vissa uppdragsgivare inte har haft något assistansbehov alls och att Humana antingen medvetet, med kännedom om det, låtit bli att kontakta Försäkringskassan eller att de haft otillräcklig insyn eller kontroll över att den utförda assistansen motsvarat det faktiska behovet.

LÄS MER: Alla artiklar om IVO:s beslut att återkalla Humanas tillstånd

Hur ser Humana på de brister som IVO pekar på?

Humana uppger att man anser att IVO:s beslut är felaktigt av flera skäl, bland annat när det gäller anklagelser om återkommande brister avseende anmälningsskyldighet, anordnar- och arbetsgivaransvar samt förmåga att utveckla och säkra kvaliteten i verksamheten.

Humana Assistans anser att verksamheten har välfungerande rutiner som följer lagstiftningen och därför kan hantera avvikelser i verksamheten.

Humana kritiserar IVO för att flera ärenden som IVO lägger till grund för beslutet inte vunnit laga kraft: ”Det är anmärkningsvärt att IVO lägger icke lagkraftsvunna beslut till grund för en sådan ingripande åtgärd som att återkalla ett tillstånd”, skriver bolaget.

Andreas Westlund och Johanna Rastad, Humana.
Humanas affärsområdeschef Andreas Westlund och koncernchef Johanna Rastad.

På Humanas presskonferens 31 januari sa koncernchef Johanna Rastad på en fråga om Humana medgav att man gjort något fel:

”Vi har en så stor verksamhet att det alltid kan begås fel. Vi har individer som hjälper andra individer. Det händer alltid saker, av olika anledningar. Vi är inte på något sätt felfria, men vi har kämpat för att systematiskt förbättra branschen under många många år. Därför är vi förvånade över att få den här typen av respons.”

Assistansanvändarna – hur ser de på IVO:s beslut?

Intressegruppen för assistansberättigade, IfA, har uttryckt både förvåning och stor oro över IVO:s beslut att återkalla Humanas tillstånd för personlig assistans.

Sophie Karlsson. Foto: Linnea Bengtsson
Sophie Karlsson. Foto: Linnea Bengtsson.

”IVO:s beslut kan försämra vår integritet och vårt självbestämmande”

– Myndigheten tycks vilja lägga ett långtgående krav på assistansanordnaren att ingående känna till den assistansberättigades behov och vad som händer kring assistansen. Det är oroande, säger Sophie Karlsson, ordförande för IfA.

Hon menar att detta kan påverka hela assistansbranschen på ett allvarligt sätt.

– IVOs beslut kan komma att sätta standard för vad som förväntas av en anordnare i fråga om kontroll, kännedom om omständigheter kring den assistansberättigades assistansbehov och utförandet av assistansen.

Det behövs respekt för enskildas integritet

Från IfA:s sida är man kritisk till delar av det som IVO anser vara krav kring kontroll och organisation hos assistansanordnare.

– Vi hoppas att detta inte ska leda till begränsningar kring den enskildes självbestämmande och integritet. Givetvis vill vi att det ska vara ordning och reda i alla assistansverksamheter med respekt för den enskildes integritet och självbestämmande. Vi hoppas nu att man ska finna en bra väg framåt och en bra lösning kring assistansen för alla berörda, säger Sophie Karlsson.

Med 11 000 anställa kan man förvänta sig olika brister

Om fallet Humana säger Sophie Karlsson:

– I en så stor verksamhet som det handlar om med 2000 kunder och 11000 anställda kan man förvänta sig att det uppkommer brister, både små och stora, men vi utgår från att Humana hanterar detta enligt krav som finns för kvalitetsarbete.

Humana har fått inhibition – vad innebär det?

Den 7 februari vann Humana en viktig delseger. Förvaltningsrätten i Stockholm beslöt då att inhibera IVO:s beslut att återkalla Humanas tillstånd för personlig assistans. Humana meddelade då att man ”fortsätter att bedriva assistans i vanlig ordning”.

Beskedet innebär att IVO:s beslut tills vidare inte ska gälla. Humana Assistans kan fortsätta att bedriva verksamhet under den pågående rättsprocessen.

IVO har överklagat beslutet om inhibition

Den 14 februari överklagade IVO inhibitionsbeslutet till Kammarrätten i Stockholm. Humana skriver i ett pressmeddelande:

”För att IVO:s överklagande ska prövas i sak krävs att kammarrätten först meddelar prövningstillstånd. Om så sker ska kammarrätten därefter skyndsamt pröva om inhibitionsbeslutet ska ändras. I dagsläget har Humana Assistans ingen information om när kammarrättens beslut i fråga om prövningstillstånd eller ett avgörande i sak i inhibitionsfrågan kan komma att meddelas. Skulle kammarrätten upphäva inhibitionsbeslutet, innebär det att IVO:s beslut om avveckling av verksamheten ska verkställas, trots att den rättsliga processen rörande tillståndet fortgår i förvaltningsrätten.”

Läs även IVO:s överklagande till kammarrätten: pdf för nedladdning.

Den 17 februari beslutade Kammarrätten i Stockholm att inte bevilja prövningstillstånd för IVO:s överklagande av inhibitionsbeslutet.

”Ingen behöver byta anordnare”

På en presskonferens den 7 februari sa Humanas vd och koncernchef Johanna Rastad att ”inga kunder behöver byta anordnare och inga personliga assistenter sägs upp”.

– Det är fantastiskt att så många valt att stanna kvar som kunder trots oron, sa Johanna Rastad. Jag har inget exakt antal över hur många kunder som lämnat, men det är ett begränsat antal än så länge. Vi fortsätter att bedriva assistans i vanlig ordning.

Vidare sa hon att rättsprocessen kan pågå under ”allt från några månader till flera år”.

Hur motiverar förvaltningsrätten beslutet om inhibition?

Förvaltningsrättens beslut 7 februari 2023:

För att en domstol ska besluta om inhibition krävs det generellt att det är sannolikt att överklagandet kommer att bifallas. Detta krav kan dock ställas lägre om det överklagade beslutet är av sådan karaktär att en verkställighet inte kan bringas att återgå eller om det annars är av stor betydelse för den enskilde att verkställigheten av beslutet skjuts upp i avvaktan på den slutliga prövningen. Inhibition bör då kunna meddelas om utgången i målet framstår som oviss och det saknas motstående intressen som talar för en omedelbar verkställighet. (RÅ 1990 ref. 82.)

Förvaltningsrätten gör följande bedömning.
Genom det överklagade beslutet har IVO beslutat att Humana ska avveckla sin verksamhet i berörda delar senast den 10 februari 2023. Det rör sig alltså om ett för Humana väldigt ingripande beslut och det får anses vara av stor betydelse för bolaget att verkställigheten av beslutet skjuts upp i avvaktan på den slutliga prövningen.

Enligt förvaltningsrättens mening framstår utgången i målet för närvarande som oviss. Det har vidare inte framkommit något starkt motstående intresse som talar mot att bolaget ska tillåtas att fortsätta bedriva sin verksamhet till dess att målet slutligt prövats. Förvaltningsrätten har då särskilt beaktat att det inte har framkommit att personer vars assistans eller stödinsatser utförs av Humana riskerar att skadas om verksamheten tillåts fortsätta i avvaktan på slutlig prövning.

Det finns alltså skäl för domstolen att förordna om att verkställigheten av det överklagade beslutet tills vidare inte ska gälla. Humanas yrkande om inhibition ska därför bifallas.

Vad säger Humana i sitt överklagande?

Humana Assistans överklagade IVO:s beslut redan den 1 februari 2023. I överklagandet skriver Humana att IVO-beslutet saknar rättsligt stöd, och bemöter IVO:s bedömningar av återkravsärenden och brister vad gäller utländsk arbetskraft och efterlevnad av tidigare IVO-beslut.

Återkrav

Om återkraven skriver Humana att ”Försäkringskassan retroaktivt bland annat har ändrat uppfattning om dels kunders omsorgsbehov, dels Försäkringskassans egna beslut kring kunders beslut om assistans”.

Återkraven sträcker sig upp till 10 år tillbaka i tiden och uppgår till cirka tre promille av Humana Assistans omsättning under tidsperioden, uppger Humana. Merparten av återkravsbesluten har inte vunnit laga kraft.

”Hittills har Humana Assistans fått till stånd rättslig prövning av återkrav uppgående till drygt 40 Mkr, vilket resulterat i att Humana Assistans fastställts återbetalningsskyldighet för drygt 1 Mkr. Humana Assistans anser att det är anmärkningsvärt att pågående återkravsärenden, hänförliga till en väldigt liten del av verksamheten, kan ligga till grund för återkallelse av tillstånd som får långt gående samhällseffekter”, skriver bolaget.

Utländsk arbetskraft

Vad gäller utländsk arbetskraft uppger Humana att IVO:s beslut gäller endast tre av Humana Assistans cirka 11 000 anställda.

”Alla tre har varit på plats i Sverige hos andra arbetsgivare eller för studier. Två av personerna hade tillstånd att arbeta hos andra arbetsgivare men saknade tillstånd att arbeta hos Humana Assistans. Så fort Humana Assistans fick kunskap om att dessa personer saknade arbetstillstånd agerade Humana Assistans. I ett av fallen hann inte personen tillträda sin anställning”, skriver bolaget.

Efterlevnad av IVO-beslut

Om efterlevnaden av tidigare IVO-beslut skriver Humana att det handlar om fyra ärenden.

”IVO har i alla dessa ärenden godtagit de åtgärder som Humana Assistans har vidtagit och sedan avslutat ärendena. Att dessa avslutade ärenden nu åberopas som en grund för återkallelse av tillståndet anser Humana Assistans vara anmärkningsvärt”, skriver bolaget.

”Överprövning kan vara bra för bolaget”

I en kommentar säger Johanna Rastad, Humanas vd och koncernchef: – I grunden är det bra att vi och andra aktörer i branschen granskas men godtyckligheten i bedömningen och de oklara tillämpningarna av regelverket är problematiska. Paradoxalt nog tror vi därför att både IVO och Humana har något att vinna på att myndighetens beslut överprövas juridiskt.

Vad säger juridiken – vad är rätt och fel om anordnaransvaret?

Vad innebär egentligen det anordnar- och arbetsgivaransvar som IVO talar om? Och kan ett assistansbolag som Humana fullgöra detta till fullo? Kan det verkligen krävas att assistansanordnare arbetar för att dagligen kontrollera riktigheten av assistansbeslut?

Den 3 februari publicerade HejaOlika en uppmärksammad analys av Jessica Gustavsson, advokat på C J Advokatbyrå, om vad som ingår i anordnaransvaret.

JO: Begränsningar är extra allvarliga inom LSS

Samtidigt slog JO, Justitieombudsmannen, ned på att en kommun kränkt en brukare med LSS-insats genom att begränsa dennes yttrandefrihet. JO menade att kränkningen var än mer allvarlig eftersom den skett inom LSS eftersom inflytande och självbestämmande för den enskilde är bärande principer.

I en analys av detta JO-beslut skrev advokat Jessica Gustavsson att JO:s uttalande kan vara tillämpligt även på IVO:s beslut. ”Jag tänker här närmast på att myndighetens inställning visar på en bristande kunskap om grundläggande fri- och rättigheter som är oroväckande”, skrev Jessica Gustavsson i artikeln IVO bör lyssna på vad JO säger om självbestämmande inom LSS.

Vad innebär det att assistansersättningen betalas direkt till Humanas kunder?

Försäkringskassan får kritik för beslutet att betala assistansersättning direkt till Humanas assistanskunder istället för till bolaget.
IfA varnar för att detta blir både riskabelt och krångligt för den enskilde assistansanvändaren.

Den enskilde får ta hela risken

– Jag är kritisk till Försäkringskassans ställningstagande då det slår mot den enskilde, säger Sophie Karlsson, ordförande för IfA, Intressegruppen för assistansberättigade. Den enskilde har valt att ersättningen ska gå direkt till anordnaren för att anordnaren ska bistå med hanteringen av ersättningen. Istället får nu den enskilde bära risken om ersättningen skulle anses använd på fel sätt, och återkrav kan då ställas enbart till den ersättningsberättigade.

Sophie Karlsson säger vidare att IfA:s rekommendation är att alltid ha god dialog med anordnaren om administrationen av ersättningen, samt ha ersättningen tydligt åtskild från privata medel och betala ersättningen i tid. Vidare är det viktigt att ersättningen inte går till privata kostnader för den assistansberättigade.

Försäkringskassans huvudkontor vid Telefonplan i Stockholm. Foto: Linnea Bengtsson
Försäkringskassans huvudkontor vid Telefonplan i Stockholm. Foto: Linnea Bengtsson

Försäkringskassan godkänner inte Humana

Samma dag som Humana fick inhibition (möjlighet att bedriva assistans under rättsprocessen) den 7 februari meddelade Försäkringskassan att man stoppar utbetalningarna av assistansersättning till bolaget. I stället skall betalningarna gå direkt till Humanas kunder – de enskilda assistansanvändarna.

”Försäkringskassan beslut innebär att myndigheten inte godkänner Humana Assistans AB som betalningsmottagare. Till grund för beslutet ligger de omständigheter som framkommit i IVO:s utredning. Den enskildes rätt till assistans påverkas inte. Försäkringskassan kommer att kontakta alla berörda via brev”, skrev Försäkringskassan i ett pressmeddelande.

– Vi är överraskade att detta beslut kommer idag när vi har fått inhibition beviljad i förvaltningsrätten. Försäkringskassan har när som helst möjlighet att besluta om betalningsmottagare, sa Johanna Rastad, vd och koncernchef, i ett pressmeddelande. Det är anmärkningsvärt att Försäkringskassan dessutom uppmanar våra kunder att byta anordnare. Beslutet ökar vår och kundernas administrativa börda.

Kunderna fick 10 dagar på sig för att byta assistansanordare

Enligt IVO:s beslut 31 januari skulle Humanas kunder få endast 10 dagar på sig att byta anordnare av personlig assistans. Förvaltningsrättens beslut om inhibition innebär dock att Humana kan fortsätta med assistans under rättsprocessen.

Humana och IVO bedömer riskerna helt olika

Humana bedömde att IVO:s beslut om avveckling inom 10 dagar kunde få katastrofala konsekvenser för Humanas kunder. IVO tyckte tvärtom – att snabba byten av assistansanordnare inte innebär några större problem.

Det finns ingen risk att assistansanvändare blir utan insatser när Humanas assistans måste vara avvecklad 10 februari, skrev IVO i ett yttrande före förvaltningsrättens beslut om inhibition.

Humana skrev i bolagets överklagande att om inhibition inte meddelas väntar ”katastrofala konsekvenser för Humana som bolag, och synnerligen svåra konsekvenser för brukare, anställda och aktieägare”. Man varnade för att assistansanvändare under en tid kan stå helt utan assistans. ”Det kan inte uteslutas att fara föreligger för brukares liv”, skrev Humana.

IVO:s logotyp. Foto: Linnea Bengtsson
IVO anser att det är enkelt att snabbt byta assistansanordnare – men inställningen får kritik. Foto: Linnea Bengtsson.

IVO:s argument för att avslå inhibition

IVO argumenterade för att återkallelsen av tillståndet ”inte medför några betydande olägenheter och skadeverkningar för assistanstagarna och enskilda som anlitat bolaget”. IVO motiverade detta så här:

  • Det finns många andra anordnare att anlita, och byten av anordnare är mycket vanligt.
  • Assistenter brukar kunna följa med assistansanvändaren till den nya anordnaren.
  • Kommunen ska alltid ha beredskap att ta över assistansen. Kommunerna har yttersta ansvaret för insatser enligt LSS och Socialtjänstlagen.
  • Assistansanvändare kan även anordna sin egen assistans genom att själv vara arbetsgivare för assisterna.

IVO:s uppfattning redovisades i myndighetens yttrande över Humanas begäran om inhibition.

Humana: Komplicerade behov gör det i praktiken omöjligt

Humana anklagade IVO för att inte ta hänsyn till assistansanvändarna och ”inte presentera någon praktisk lösning på hur brukarnas assistans ska säkerställas”.

”Även om kommunen enligt lag har det yttersta ansvaret för att personer med behov av personlig assistans får den hjälp som behövs är det i praktiken inte möjligt att omedelbart tillhandahålla denna hjälp eftersom kommunen inte har personal som besitter den nödvändiga kompetensen”, skriver Humana.

Humana påminner om att det bland bolagets 2100 assistansanvändare finns ”ett flertal individer som har komplicerade hjälpbehov, som andningshjälp, sondmatning, och svår epilepsi. Dessa brukare har behov av enkelbemannad aktiv assistans dygnet runt, och därutöver även behov av dubbel assistans under delar av dygnet.”

Fler än 200 personer har mer än 24 timmar aktiv assistans per dygn. ”Hjälpbehovet hos dessa brukare är ofta av närmast medicinsk karaktär, och består av både egenvårdsinsatser och delegerade hälso- och sjukvårdsinsatser där det krävs att personalen har särskild utbildning för att vara behöriga att utföra sina arbetsuppgifter. Ofta arbetar personalen i team som har upparbetat en hög kompetens och kännedom om brukarens behov.”

Humana varnar också för att brukare inom personkrets 1 med svår autism och ett stort behov av personalkontinuitet kan drabbas extra hårt. ”Plötsliga förändringar av personalen leda till svår ångest, allvarligt självskadebeteende eller utåtagerande beteende”, skriver Humana.

IfA: Byte av anordnare får inte ske brådstörtat

IfA, Intressegruppen för assistansberättigade, kritiserar IVO:s yttrande om att Humanas kunder snabbt kan byta assistansanordnare utan problem och risker.

– IVO:s inställning går emot våra rekommendationer om hur ett bra byte av anordnare bör till, säger Sophie Karlsson, ordförande för IfA. Vår rekommendation när man överväger att byta anordnare är att låta det ta tid, och att inte ta överilade beslut. Man bör kontakta några stycken anordnare som man är intresserade av, ställa frågor till dem utifrån de önskemål man har. Man får gärna använda IfA:s frågeguide när man kontaktar verksamheter som man vill veta mer om.

– Det är viktigt att man är tydlig med vad man vill ha som assistansanvändare, och att den verksamhet man väljer kan motsvara ens krav, till exempel när det gäller service från anordnaren. Den eller de anordnare som man är intresserad av bör man ha djupare kontakt med innan man gör sitt slutliga val.

Viktigt att budgetera och planera i förväg

– Vi rekommenderar att man upprättar budget och gör genomförandeplan och uppgiftsfördelning redan innan själva uppdraget sätter igång, för att kvaliteten i assistansen ska kunna vara så bra som möjligt. Avtal måste också skrivas, och där har IfA förslag till avtal i Vägledningsboken, som vi alldeles i dagarna arbetar med att uppdatera.

– I övergång till en ny anordnare är det heller inte alltid som alla assistenter följer med över till den nya anordnaren. Alla vill inte per automatik byta arbetsgivare och vissa vill kanske passa på att byta till något annat arbete när anställningen avslutas hos den ”gamla” anordnaren. Vår erfarenhet är att man brukar behöva rekrytera några nya personliga assistenter, och i dagsläget är rekryteringssituationen inom assistansen svår.

– Kom ihåg att meddela om ny betalningsmottagare till Försäkringskassan, och den som har förhöjd ersättning måste ansöka om förhöjd ersättning igen vid byte av assistansanordnare om det finns fortsatt behov av det.

LÄS ÄVEN ANNA BARSK HOLMBOMS GUIDE:
Att ta emot nya uppdrag som assistansanordnare

Anordnare måste också tänka efter före

– Assistansanordnare rekommenderar vi att tänka igenom vad de kan erbjuda och att tänka igenom vilka förväntningar som de kan leva upp till och bara ta på sig sådana uppdrag som de känner att de kan klara av.

– Anordnaren måste också hinna med hela processen med att upprätta avtal, budget och genomförandeplaner och administration i förhållande till Försäkringskassan och kommunen.

– När det gäller barn så måste det finnas giltiga registerutdrag att ta del av också för de personer som ska anställas.

Höga krav om man vill bli egen arbetsgivare

– Personer som eventuellt överväger att bli egna arbetsgivare måste se till att de har de kunskaper som krävs och vara beredda på att ta allt ansvar själva både när det gäller assistansersättningen och som arbetsgivare när det gäller de personliga assistenterna. Att vara egen innebär stort ansvar.

– Kontentan av det hela är att ett byte av anordnare inte alltid görs lättvindigt och på kort tid, utan bör vara ett genomtänkt beslut som får ta sin tid för att säkerställa kvaliteten i den personliga assistansen, säger Sophie Karlsson.

Vad behöver anordnare veta för att kunna ta emot nya uppdrag?

Det kan vara på sin plats att fundera över vad man som ny anordnare kan behöva tänka på när man tar emot uppdrag.

I en särskild guide om ”Att ta emot nya uppdrag som assistansanordnare” beskriver Anna Barsk Holmbom, ABH Utbildning, vilka frågor du som anordnare behöver arbeta med när du har för avsikt att ta emot ett nytt uppdrag.

Hur mycket ska en assistansanordnare veta om kunden?

En nyckelfråga i striden om Humanas tillstånd handlar om hur mycket en assistansanordnare ska kontrollera sina kunder – användarna av personlig assistans. Det är oklart om återkraven, som en är viktig bas för IVO:s beslut om återkallelse, beror på saker som assistansanordnaren måste anses ligga utanför anordnarens makt att känna till. Till exempel uppgifter som assistansanvändaren inte har berättat, kanske för att man inte har förstått att man måste det, eller till och med för att man har bedragit sin anordnare.

Anna Barsk Holmbom skrev så här i en kommentar den 31 januari:

Jag anser att det är helt orimligt att anordnaren ska anses känna till varje detalj i den assistansberättigades liv. Om man utgår från vad som är uppdraget, det vill säga vad anordnare och uppdragsgivare kommer överens om att det ska vara anordnarens ansvar att utföra, så ska det gå att utläsa i genomförandeplanen eller något liknande dokument. Det borde vara självklart att det anordnaren ska känna till, och vara ansvarig för att rapportera om det sker förändringar i gentemot beslutet från kassan, är sådant som är deras uppdrag att utföra.

IVO säger att ”oaktat om bolaget har agerat medvetet eller inte, är det anordnaren som är ytterst ansvarig för assistenterna som utför insatsen gentemot assistanstagaren”. Jag gissar att IVO en gång för alla vill ta reda på hur rätten ser på den frågan.

IVO tar också upp återkrav som har riktats där assistenter och assistansanvändare har befunnit sig på olika platser. Detta, menar IVO, visar att Humana har allvarliga brister i sitt arbetsgivaransvar. Det är svårt att förstå hur IVO tänker att anordnaren ska kunna kontrollera att assistenter i varje stund befinner sig där uppdragsgivaren är. Om det skulle vara så att en anordnare utsätts för bedrägeri – är det i så fall rimligt att anordnaren förlorar sitt tillstånd?

Vad säger assistansbranschen om striden?

”Ingen har lyssnat på nödropen om bristande dialog och rättsosäkerhet”

Vårdföretagarna kritiserar skarpt IVO för rättsosäkerhet och bristande dialog. ”Vi har under lång tid vädjat om förändringar”, skriver Vårdföretagarna i en kommentar till IVO-beslutet att förbjuda Humanas assistansverksamhet. Även branschorganisationen Fremia ifrågasätter i ett uttalande IVO:s agerande.

Branschorganisationerna säger att man inte uttalar sig specifikt om IVO:s beslut om Humana. Däremot har man en lång rad kritiska synpunkter på IVO, Inspektionen för vård och omsorg, och man menar att bristerna har pågått under lång tid. Vårdföretagarna kritiserar brister på främst tre områden.

1. Brist på proportionalitet

Enstaka och mindre fel får oproportionerliga konsekvenser, enligt Vårdföretagarna. Välfungerande verksamheter riskerar att få tillstånd indraget med förödande konsekvenser. Årslånga granskningar kan plötsligt resultera i total avveckling med kort varsel.

2. Brist på rättssäkerhet

IVO använder sig av Försäkringskassans beslut om återkrav även om de inte vunnit laga kraft, utan fortfarande är under rättslig prövning. IVO anklagas för att dra in tillstånd utifrån fel som inte är kännetecknande för verksamheten och som står för en mycket liten andel av verksamheten. Felen kan även ligga långt tillbaka i tiden. Besluten är inte heller enhetliga över landet.

3. Brist på dialog

Enligt Vårdföretagarna har IVO frångått ett mer dialoginriktat arbetssätt, och har nu stora problem med kommunikationen med företagen. Tidigare kunde företag ringa och resonera med IVO om tillsyn och tillstånd, men idag är det nästan omöjligt. Tillsynen sker idag främst skriftligt.

”Den obefintliga möjligheten till dialog leder till stor osäkerhet om vad som efterfrågas och vad som gäller i IVO:s granskningar. Vi menar att verksamhetsbesök och personliga möten och samtal är en förutsättning för en kvalitativ tillsyn”, skriver Vårdföretagarna.

Läs även vår intervju med IVO:s avdelningschef för tillstånd, Anki Bystedt. Den publicerades dagen före beslutet om att återkalla Humanas tillstånd för assistansverksamhet.

Hur mycket ska kontrolleras – och hur?

Henrik Petrén på branschorganisationen Fremia säger att IVO:s beslut har skapat stor oro i assistansvärlden. Han kritiserar främst att IVO:s och Försäkringskassans krav på assistansanordnare är oförutsebara och rättsosäkra.

”Hur stor kontroll av var en assistansberättigad och en personlig assistent befinner sig kan man begära? Om det inte räcker att anordnaren förlitar sig på uppgifter från anställda och assistansberättigade, hur ska kontrollen i så fall fungera i praktiken?” skriver Henrik Petrén i en kommentar.

Han påpekar vidare att det ofta är osäkert om man kan lita Försäkringskassans beslut om personlig assistans.

”Vad betyder det för relationen mellan assistansberättigad, personlig assistent och assistansanordnare om anordnaren ska tvingas ifrågasätta riktigheten i Försäkringskassans beslut? I flera beslut från IVO läggs stor vikt vid att Försäkringskassan har fattat beslut om återkrav mot assistansanordnaren, många gånger efter att myndigheten har ändrat sin egen bedömning. Assistansanordnaren tvingas att betala tillbaka assistansersättning som man redan har använt till att avlöna personliga assistenter, i enlighet med Försäkringskassans beslut, och detta läggs alltså även anordnaren till last i tillståndsfrågan.”

Henrik Petrén
Henrik Petrén

Henrik Petrén menar vidare att det är orimligt att assistansanordnare ska kunna kontrollera om någon enskild assistent samtidigt får sjukpenning eller föräldrapenning. ”Detta läggs assistansanordnaren till last trots att denne inte har några legala eller praktiska möjligheter att kontrollera om en personlig assistent begär dagersättning från Försäkringskassan.”

Fremias kritik mot rättsosäkerhet är inget nytt, utan har uttryckts under flera års tid. ”Vi kommer att arbeta hårt för tydliga spelregler som garanterar en personlig assistans i enlighet med lagstiftningens ursprungliga intentioner, med den assistansberättigades självbestämmande i centrum”, skriver Henrik Petrén.

Hur stort är Humana, och vem äger bolaget?

Humana Assistans är helägt dotterbolag till börsnoterade Humana AB. Personlig assistans är ett av Humana-koncernens fem affärsområden. Assistansen motsvarar en dryg tredjedel av Humanas verksamheter.

Enligt bolaget är Humana det största assistansbolaget. Humanas intäkter för verksamheten med personlig assistans som uppgick under 2021 till 2 833 miljoner kronor. Resultatet uppgick till 193 miljoner kronor.

De två största ägarna av Humana är investmentbolagen Impilo (25,6 procent) och Incentive (15,5 procent). Samma dag som IVO:s beslut blev känt tappade Humanas aktie mer än 50 procent av sitt värde. Bolagets börsvärde har därmed minskat från 1,9 miljarder till knappt 1 miljard kronor.

Striden med IVO har kostat Humana 200 assistanskunder

Humana rapporterar att bolaget har förlorat 12 procent av sina kunder inom assistans, sedan tillståndet för personlig assistans återkallades av IVO 31 januari.

Det innebär att mer än 200 kunder har lämnat Humana. Detta uppges motsvara 480 miljoner kronor i minskade årliga intäkter.

Samtidigt meddelar Humana att tidsfristen för att överklaga inhibitionsbeslutet har löpt ut. Inhibitionen ligger fast och Humana kan fortsätta bedriva assistans under rättsprocessen.

HUMANAS CHEFSJURIST: Många håller tummarna för att vi ska få rätt mot IVO

2 kommentarer

  1. Efter att förgäves anmält allvarliga missförhållanden inom kommunal socialtjänst har jag också förgäves försökt förstå hur IVO fungerar.
    Min begäran att få ut de riktlinjer som styr verksamheten har inte besvarats vilket betyder att IVO inte har några riktlinjer, vilket framstår som obegripligt.
    På vilka grunder prioriterar IVO då vad de skall granska och varför.Är det en person som bestämmer utifrån vad?
    Mina försök att få ut handlingar enligt gällande lag har inte besvarats.
    Överklagan av inhibition kan ses som ett mönster i denna statliga organisation som inte vill ha en juridisk granskning och hoppas allt skall glömmas?

Funktionen för kommentarer är stängd.