Allt svårare att få sjuk- och aktivitets-ersättning

De genomsnittliga inkomsterna för ”övrig befolkning” har dragit iväg snabbt uppåt jämfört med de som är beroende av sjuk- och aktivitetsersättning.

Dessutom har värdet på ersättningarna rasat dramatiskt

Just nu slåss partierna om att vinna röster med löften om bättre levnadsstandard. Senast den 9 juni lovade Moderaterna 15,5 miljarder kronor i sänkt skatt för ålderspensionärer.

Förslaget gäller dock inte den grupp som troligen halkat efter allra mest. Nämligen personer med sjukersättning eller aktivitetsersättning. Personer som ofta har cirka 9000 kronor att leva på – före skatt.

Både dessa ersättningar har rasat dramatiskt i värde jämfört med löneutvecklingen de senaste 20 åren.

Nu har det dessutom blivit betydligt svårare att få sådan ersättning över huvudtaget. Avslagen hos Försäkringskassan har ökat drastiskt.

För de som får avslag är möjligheterna att få en andra inkomster mycket begränsade.

Riksrevisionen skriver i en ny rapport att de som låg på gränsen till att beviljas ersättning i genomsnitt förlorade 125 000 kr per år under de efterföljande tre åren.

De som fick avslag har ofta en så svag ställning på arbetsmarknaden att varken jobb eller ekonomiska stöd kan kompensera för förlusten av sjuk- och aktivitetsersättning.

Här följer Föräldrakrafts och HejaOlikas guide till sjuk- och aktivitetsersättning.

Vilka omfattas?

Sjuk- och aktivitetsersättning är de två ”mer permanenta” ersättningarna från Försäkringskassan. De betalas ut om arbetsförmågan är nedsatt med minst en fjärdedel under en längre tid på grund av sjukdom eller annan funktionsnedsättning.

För att beviljas sjukersättning ska arbetsförmågan vara stadigvarande nedsatt.

För aktivitetsersättning ska varaktigheten för nedsättningen vara minst ett år, och personen ska vara 19-29 år gammal. Denna ersättning omprövas minst vart tredje år, men ofta varje år. Man kan också få ersättningen vid förlängd skolgång – om man behöver gå i skolan längre än vad som är vanligt. Då får man aktivitetsersättning istället för studiebidrag.

Hur många personer berörs?

Under 2017 var antalet personer med sjukersättning 276 682 och med aktivitetsersättning 36 295. Antalet har minskat på sistone och väntas fortsätta minska de närmaste åren.

Antalet nybeviljade sjukersättningar ligger på en historiskt låg nivå, enligt Försäkringskassan, och understiger kraftigt de 18 000 som regeringen satt som ”tak”.

Hur höga är ersättningarna?

Hel ersättning är 2018 är 9 290 kr per månad före skatt. Från den 1 juli 2018 höjs garantiersättningen med cirka 300 kr per månad.

Om man tidigare har arbetat kan man få högre ersättning. Då kan man få som mest 18 399 kr per månad före skatt. Storleken baserad på vad man tjänat de föregående åren, och denna nivå får man sedan behålla så länge man har ersättningen.

Båda ersättningarna ges i fyra olika nivåer på 25%, 50%, 75% respektive 100%.

En nyligen införd regel innebär att även unga som är under 30 år kan få sjukersättning redan från 19 års ålder om de ”sannolikt aldrig någonsin kommer att kunna arbeta till någon del”.

 

Det är nästan omöjligt att klara alla levnadskostnader med bara aktivitetsersättning, bostadstillägg och habiliteringsersättning.
Det är nästan omöjligt att klara alla levnadskostnader med bara aktivitetsersättning, bostadstillägg och habiliteringsersättning.

Vad innebär garantiersättning?

Om du inte har arbetat eller haft låga inkomster får du den lägsta garantiersättningen. Hur mycket du kan få i garantiersättning beror på din ålder och hur länge du har bott i Sverige.

Om du har fyllt:
19 år men inte 21 år får du 8 152 kronor före skatt i månaden
21 år men inte 23 år får du 8 342 kronor före skatt i månaden
23 år men inte 25 år får du 8 531 kronor före skatt i månaden
25 år men inte 27 år får du 8 721 kronor före skatt i månaden
27 år men inte 29 år får du 8 910 kronor före skatt i månaden
29 år men inte 30 år får du 9 100 kronor före skatt i månaden
30 år får du 9 290 kronor före skatt i månaden.

I år har staten infört en viss skattelättnad, vad innebär den?

Riksdagen beslöt 2017 att personer med sjuk- och aktivitetsersättning ska få något lägre skatt från och med 1 januari 2018.

Bakgrunden är att personer med sjuk- eller aktivitetsersättning fått vare sig jobbskatteavdrag eller det förhöjda grundavdraget för äldre. Därför har en skattereduktion införts från och med 2018. Den 1 juli 2018 höjs också ersättningen något, vilket också motiveras med att gruppen behöver kompenseras.

Skattelättnaden är ganska blygsam. I bästa fall uppgår den till drygt 200 kr per månad. För staten är kostnaden 0,5 miljarder kronor.

För generöst, anser Moderaterna som utlovat ”avskaffa skattelättnaden” enligt den vårbudgetmotion som presenterades i april 2018. Strax därefter utlovade M istället 15,5 miljarder kr till ålderspensionärerna.

De oundvikliga kostnaderna för mat, kläder, hygien med mera slukar snabbt de stöd man har vid en funktionsnedsättning.
De oundvikliga kostnaderna för mat, kläder, hygien med mera slukar snabbt de stöd man har vid en funktionsnedsättning.

Hur har utvecklingen varit i ekonomisk standard?

Personer med sjuk- och aktivitetsersättning ligger långt efter övrig befolkning i ekonomisk standard och klyftorna har ökat under under de senaste 20 åren, allra mest dramatiskt sedan 2006. Tidigare var ekonomisk standard ungefär densamma för personer med sjuk- och aktivitetsersättning och övrig befolkning men sedan dess har det alltså växt fram stora skillnader. (Se diagrammet ovan.)

De växande klyftorna beror på att ersättningarna inte har förändrats i takt med löneutvecklingen i samhället. Flera politiska beslut har också tagit sikte på att öka arbetsinkomsterna snabbare än stöden.

Hur ansöker man om sjuk- och aktivitetsersättning?

I båda fallen ansöker man hos Försäkringskassan som normalt sett fattar beslut inom fyra månader. Det är förstås viktigt att ansökan innehåller läkarintyg och bedömningar som visar att arbetsförmågan är nedsatt. Om viktig information saknas i ansökan ska Försäkringskassan begära in kompletteringar. Om arbetsförmågan är oklar kan Försäkringskassan också beställa en djupare försäkringsmedicinsk undersökning. På senare tid har man börjat ta in mer information än man tidigare gjorde.

Är det svårt att få ersättningen?

Det har blivit svårare att få både sjuk- och aktivitetsersättning de senaste åren.

En förklaring är att Försäkringskassan i sina kvalitetsuppföljningar kommit fram till att man tidigare har varit alltför ”generösa” vid bedömningen av arbetsförmågan. När man nu har börjat följa regelverket mer noggrant har avslagen ökat. I praktiken har Försäkringskassan börjat ställa betydligt hårdare krav.

Antalet nybeviljanden av sjukersättning minskat kraftigt under det senaste decenniet. Före 2008 nybeviljades cirka 40000 personer sjukersättning per år. Under 2016 var motsvarande siffra nere i 9 000 personer och för 2017 räknar Försäkringskassan med att färre än 6 000 personer kommer att nybeviljas sjukersättning. Försäkringskassan har nu föreslagit att det ska bli enklare att få sjukersättning.

Även för aktivitetsersättningen har beviljandena minskat kraftigt senaste året. En målsättning är att ge bättre stöd för unga att komma ut på arbetsmarknaden. Aktivitetsersättning har ibland påståtts vara en ”inkörsport” till långvarig passivitet. Tidigare fick unga aktivitetsersättningen förnyad nästan automatiskt till 30 års ålder. Nu har det skett en svängning och tanken nu är att unga ska få mer effektiv hjälp att försörja sig själva. Bland annat använder man SIUS-konsulter och metoden ”supported employment” för att öka övergången till arbete.

 

Och när budgeten inte går ihop så blir det föräldrar och anhöriga som måste rädda ekonomin.
Och när budgeten inte går ihop så blir det föräldrar och anhöriga som måste rädda ekonomin.

 

Sjukersättning för unga?

Nyligen ändrades reglerna så att även personer under 30 år kan få sjukersättning – den  mest permanent ersättningen – istället för aktivitetsersättning. Tanken är att det är bättre att få sjukersättning direkt om man inte kan förväntas ha någon arbetsförmåga under större delen av livet. Med sjukersättning måste man inte söka på nytt vart tredje år, även om det finns en viss uppföljning även i detta system.

Har det blivit svårare att få hel ersättning?

Ja, samtidigt som avslagen ökat har kraven också skärpts för att få mer än 25 procent ersättning, en lägsta nivån.

Vad händer om man nekas ersättning?

De som försvinner från ersättningen går ibland till arbete, ibland till studier och i vissa fall får de sjukpenning. Men många får varken arbete eller något annat ekonomiskt stöd. Riksrevisionen konstaterade i en rapport i april 2018 att de som låg på gränsen till att beviljas ersättning förlorade 125 000 kr per år i snitt. För genomsnittspersonen var varken jobb eller andra stöd någon kompensation, utan effekterna av att ett avslag blev mycket negativa.

Riksrevisionen påtalar också att även hälsan, inte bara ekonomin, för de drabbade personerna också försämras.

Är det Försäkringskassans ”fel” att avslagen ökar?

Riksrevisionen friar Försäkringskassan från skulden att ha orsakat de ökande avslagen och därmed negativa konsekvenser för enskilda. ”Inget talar för att Försäkringskassan tillämpar regelverket för strikt”, heter det i rapporten. Istället sägs problemen bero på att det finns ”en betydande diskrepans” mellan regelverket och de enskilda personernas möjligheter att försörja sig på arbetsmarknaden.

Riksrevisionens slutsats är att det måste bli lättare att få sjuk- och aktivitetsersättning.

”Jämfört med dem som beviljas ersättning har de som nekas flera dagar som inlagd inom sluten vård efter beslutet. Den negativa effekten kan härledas till en relativ ökning av personer som är inlagda med diagnoserna schizofreni, schizotypa störningar och vanföreställningssyndrom. Personer med en allvarlig psykisk sjukdom är i en särskilt utsatt position i händelse av ett nekande”, skriver Riksrevisionen.

Av: Redaktionen
Publicerad: 2018-06-11
Annons

Annons för Etac

Annons

Annons för Durewall.se

Annons

Annons för Humana


nedryck_publ_auth_tags

No items found

nedryck_publ_auth_tags2
No items found