Anna-Carins 14 steg till en hälsosam livsstil

Anna-Carin Lagerström är sjukgymnasten som satsar på livsstils­förändringar. Med Livsstilsboken, som kom ut förra året, riktar hon strålkastaren på kost och träning för personer med funktionsnedsättningar.

Kosten är avgörande

En ökad tillgång på tomma kalorier som socker och vitt mjöl är orsaken till ohälsan enligt Anna-Carin Lagerström.

– Det är kosthållningen som gör om man går ner i vikt eller inte, inte hur mycket man rör på sig. I vår kultur ligger det mycket belöning i mat, se bara på ”fredagsmyset”, och det är svårt att tacka nej till fikabröd om någon bjuder eftersom man då riskerar att betraktas som otrevlig. Vi har en överviktsproblematik i hela världen, även i lågproduktionsländerna, där fattigmatskosten ofta består av billig mjölmat med snabba kolhydrater och skadliga fetter.

Fokus på livsstil

På Stiftelsen Spinalis, vars mål är att främja forskning och ny behandling inom ryggmärgsskadeområdet, och där Anna-Carin Lagerström arbetar, har man länge haft fokus på livsstil.

– Det som skrivs i media om hälsomedvetenhet är inte riktat mot vår målgrupp här på Spinalis, därför skrev vi boken, för att ge personer med en ryggmärgsskada eller andra funktionsnedsättningar ett bra upplägg och inspiration till att förändra sin livsstil.

Att förändra sina vanor

Mindfulness, yoga, styrketräning, kostprogram samt intervjuer med personer som har lyckats förändra sina vanor, är några områden som boken behandlar.

– En person som sitter i rullstol har mindre muskelmassa och förbränner inte maten lika snabbt som de andra. Därför är det bra om storleken på portionerna anpassas därefter, säger Anna-Carin.

Vad är en sund livsstil?

Vad är då en sund livsstil? Anna-Carin Lagerström menar att det är att äta en näringsriktig diet, hålla koll på vikten och att röra på sig. Tallriksmodellen vill hon framhålla.

– Det är en enkel regel att följa; varje måltid ska bestå av en näve kolhydrater, en näve protein och en halv tallrik med grönsaker. Då kommer man långt. Drick mycket vatten och se till att äta mellanmål, då slipper man sötsuget. Att barnen får morötter att knapra på medan föräldrarna lagar mat är ett bra knep för att förhindra småätande. Det handlar om att äta bättre och mindre.

– Var fjärde sjuåring är överviktig i Sverige idag. Om man har en funktionsnedsättning kan det vara ännu svårare att få bukt med problematiken.

Träning som bränner fett

Armbike och boxning är bra högintensiv träning som förbränner fett. Även simning och sittande gympa.

– Alla aktiviteter där man känner att man blir varm i kroppen och där pulsen ökar är bra. Om du rullar rullstol ska du göra det på ett underlag som ger lite motstånd som till exempel grus. Hälsans stigar är ofta grusade och de finns i de flesta städer runt om i landet. Friskis och svettis har ett projekt kallat Öppna dörrar där passen leds av två personer, en i rullstol och en som står. Många gym är anpassade för rullstol. Om man inte tränar kan man tänka på att skära ner på mängden kolhydrater.

LÄS MER: Stora planer för paragymnastik under 2022

Hur farligt är socker?

Socker är alltså den största orsaken till övervikt?
– Ja, skillnaden är enorm jämfört med 20–25 år tillbaka i tiden. Det är en explosion som skett. Förr hade man i allmänhet mer tid till att laga bra mat. Socker i en större mängd ger lägre koncentrationsförmåga, mer oro, rastlöshet, irritabilitet och hyperaktivitet. Många som har barn känner nog igen det, det är allmänt känt att socker har den effekten. Även huvudvärk och migrän har en koppling till socker. Apelsinjuice, O’boy, sötade frukostflingor och rostat vitt bröd är förutom godis och läsk det som är bra att undvika.

– Tyvärr finns det liten kunskap om detta bland läkare. Det finns studier men det finns inga pengar att tjäna på detta med kostförändringar och därför tror många att det är humbug. Men tre kilo extra för en person med en funktionsnedsättning kan innebära att personen inte kan komma upp från golvet till rullstolen om han eller hon ramlat. Det är också lättare att få trycksår om man är lite överviktig.

Hur skapar man god hälsa?

Vad kan man mer tänka på för att skapa god hälsa?
– Att man är noga med att strukturera upp hanteringen av dator och mobiltelefon för en bra sömn. Det finns en koppling mellan dålig sömn och övervikt. Spel på dator eller smartphone ger ökad stress och man hinner inte äta ordentligt.

– För att kunna sova gott kan man inte ha mobiltelefonen bredvid sängen, det borde man bestämma i varje skolklass. Man behöver en god sömn för att kunna slappna av och återhämta sig. Hälsosamma vanor börjar kvällen innan. Identifiera problemen och vad det är som sker dagen innan, vad har man för rutiner? Det förenklar i vardagen.

Kan man få hjälp med kost och matvanor?

Finns det stöd att få från exempelvis habiliteringen kring kost och matvanor?
– Inte tillräckligt. Det borde finnas mer stöd i att vara förälder, för att kunna stå emot barnens tjat efter godis eller tonåringens ilska. Det finns en ogrundad rädsla för att barnen inte älskar en om man sätter gränser. Jag efterlyser föräldragrupper där föräldrar kan stötta och ge varandra tips och råd för att klara av konflikter utan att man själv går under.

– De socionomer som finns som stöd inom socialtjänsten borde finnas även för föräldrar som har ett barn med en funktions­nedsättning. Det är påfrestande att upprätthålla regelsystem när barnet får olika känsloutbrott och det är lätt hänt att trösta med ”fel” mat som pizza eller godis.

Hur kan habiliteringen hjälpa?

– Man är så ensam som förälder och man behöver exempelvis informera dagis och skola när man har ett barn med funktionsnedsättning och det skulle nog många vilja ha stöd i. Det viktigaste tycker jag är att habiliteringen på ett tidigt stadium börjar med en kostanamnes, matdagbok, för barnet och familjen, samt väger barnet regelbundet, säger Anna-Carin Lagerström.

FLER TIPS: 30 idrotter för barn och vuxna med funktionsnedsättning