Ödesbesked om assistenters anställningsavtal kommer 31 maj

Uppdatering 31 maj: Arbetsdomstolen godkänner assistenters anställningsavtal

Snart avgörs ödesfrågan.
Kommer den vanligaste anställningsformen för personliga assistenter att stoppas?
Den 31 maj 2023 väntas Arbetsdomstolens besked i striden mellan Kommunal och arbetsgivarna.

Förhandling i Arbetsdomstolen

Fackförbundet Kommunal och arbetsgivarorganisationen Fremia möttes i Arbetsdomstolen i Gamla stan i Stockholm den 14 april 2023. Efter tre timmars förhandling gav rättens ordförande Lars Dirke besked om att beslut troligen meddelas den 31 maj 2023.

Kommunal vill ha bort dagens anställningsform

Det är Kommunal som vill ha bort anställningsformen ”för viss tid så länge uppdraget varar”, eller SLUV som det också kallas. Enligt Kommunal är anställningsformen oförenligt med LAS, lagen om anställningstrygghet, och EU:s visstidsdirektiv.

Om Kommunal får igenom sin vilja berörs cirka 80 000 privatanställda personliga assistenter vars anställningar i så fall kan komma att omvandlas till tillsvidareanställningar.

Om anställningsformen skulle upphöra kommer det att leda till längre uppsägningstider och högre kostnader för assistansanordnare.

Både arbetsgivare och assistansanvändare (genom IfA, Intressegruppen för assistansberättigade) anser att anställningsformen ”för viss tid så länge uppdraget varar” ska behållas. Den förhandlades fram på 90-talet för att assistansanvändare skulle kunna avsluta uppdrag som av olika skäl inte fungerade. Det kan handla om personkemin och att man inte kom överens. Det kan även handla om arbetsbrist, till exempel om användaren hamnar på sjukhus och inte får ta med sig assistansen, eller om assistanstimmarna skurits ned.

Om arbetsgivarsidan och användarna vinner målet i Arbetsdomstolen fortsätter anställningsformen ”för viss tid så länge uppdraget varar” som vanligt. I framtida förhandlingar om kollektivavtal kan det ändå bli svårt att fortsätta med anställningsformen, eftersom Kommunal nu är motståndaren till den. Då får lösningar skapas genom förhandlingar.

Om Kommunal vinner i Arbetsdomstolen kan alla anställningar ”för viss tid på länge uppdraget varar” omgående ändras till vanliga visstidsanställningar med de uppsägningstider som gäller enligt LAS.

Oavsett utgången i Arbetsdomstolen kommer det att krävas nya lösningar för avslutande av anställningar av personliga assistenter ska fungera på ett bra sätt i framtiden.

Fremia: ”Märkligt attackera eget kollektivavtal”

Fremias chefsjurist Sven Rosqvist kritiserar Kommunal för att ”att Kommunal väljer att attackera ett kollektivavtal som de själva har tecknat”. Frågan borde istället ha tagits upp inom ramen för en ordinarie avtalsrörelse, anser Sven Rosqvist.

– Målet i sig gäller en av våra medlemmar, men ingen konflikt föreligger på arbetsplatsen. Det är alltså ett mål av principiell karaktär. Om anställningsformen som sådan skulle underkännas av Arbetsdomstolen, skulle det medföra genomgripande förändringar i kollektivavtalen och i hur branschen organiseras, säger Sven Rosqvist.

Interiör från Arbetsdomstolen. Foto: Linnea Bengtsson.
Interiör från Arbetsdomstolen. Foto: Linnea Bengtsson.

Så tänkte man på 90-talet när avtalet tecknades

Fremia hade kallat Anita Fink Knudsen, idag chefsjurist på Alex AB, som vittne för att berätta hur det ifrågasatta kollektivavtalet kom till på 1990-talet.

– Vi ville komma bort från hembiträdeslagen och timanställningar, och skapa det allra bästa paketet av anställningsvillkor för personliga assistenter, med brukaren i centrum. Vi vägde samman brukarens självbestämmande och assistenters anställningstrygghet på bästa möjliga sätt, berättade Anita Fink Knudsen som då var verksam på KFO (som numera är Fremia).

Anita Fink Knudsen. Foto: Linnea Bengtsson
Anita Fink Knudsen. Foto: Linnea Bengtsson.

– Det kan låta hårt att assistansanvändaren har ett så stort inflytande över ett avtal mellan arbetstagare och arbetsgivare, men vi pratar om personlig assistans, något som man inte har rätt till om man inte har grav funktionsnedsättning. De uppgifter man utför som personlig assistent är av mycket personlig och intim karaktär.

Anita Fink Knudsen beskrev också hur anställningsformen tillämpats på ett bra sätt.

– Vi har haft många kontakter med Kommunal, och det har alltid slutat med att vi varit ense om att det inte är möjligt med någon annan anställningsform, på grund av LSS [lag om stöd och service till vissa funktionshindrade].

Vanligaste anställningsformen

”Visstid så länge uppdraget varar” är den vanligaste anställningsformen för personliga assistenter. Det innebär bland annat att uppsägningstiden ofta är 2 veckor. Kraven för uppsägning är också betydligt svagare än för andra anställningsformer.

Anställningsformen är speciellt utformad för personlig assistans, med syftet att assistansanvändaren ska kunna välja personal. Personlig assistans är en individuell rättighet som är knuten till den enskilde assistansberättigade. Den som är berättigad till assistans ska ha självbestämmande och avgörande inflytande. Den assistansberättigade har sista ordet i frågan om vem som ska assistera denne.

Kommunal gick med på denna anställningsform på 90-talet, men har ändrat sig. Kommunal hävdar nu att anställningsformen strider mot LAS, lagen om anställningstrygghet.

Striden gäller cirka 80 000 personliga assistenter som är privatanställda. Personliga assistenter som är anställda av kommunerna, cirka 20 000 personer, har vanliga anställningar och berörs inte.

Debattartikel av Anders Westgerd

Anders Westgerd
Anders Westgerd.

Anders Westgerd, verksamhetschef vid assistanskooperativet GIL i Göteborg, tar strid för nuvarande anställningsform i en debattartikel i Svenska Dagbladet 14 april 2023:

”Om SLUV inte längre anses vara en godkänd anställningsform inom personlig assistans, innebär det att man omintetgör möjligheten att bestämma vem som ska röra vid en, vem som ska vara med i privata situationer och vem som ska vara i ens hem. En tillsvidareanställning skulle nämligen göra att assistansbolag måste omplacera vakant personal hos någon annan inom organisationen. Detta skulle exempelvis bli aktuellt om den funktionsnedsatta får sitt beslut om assistans förändrat eller går bort, vilket tragiskt nog är verklighet i branschen.”

Vi är absolut inte emot tryggare anställningar för personliga assistenter, inte heller längre uppsägningstider, tvärtom! Bra villkor gagnar alla. Men en förutsättning för det är att det är ekonomiskt genomförbart och finns en hållbar plan för det – innan anställningsformen SLUV ogiltigförklaras. Assistansanordnare måste få någon form av ekonomisk uppbackning från stat eller kommun.”

Kommunal gick till Arbetsdomstolen

Det var sommaren 2022 som Kommunal gick till Arbetsdomstolen för att ogiltigförklara anställningsavtalen för landets cirka 80 000 privatanställda personliga assistenter. Kommunal anser att assistenternas anställningsform strider mot LAS, lagen om anställningsskydd.

Fremia anser tvärtom att assistansreformen och LSS, lagen om stöd och service för vissa funktionshindrade, väger tyngre än LAS. Fremia bestrider alla yrkanden från Kommunal.

– Personlig assistent är inte ett yrke som vilket annat. Det handlar främst om goda relationer, respekt och tillit för att säkerställa brukarens integritet och självbestämmande. Parterna på arbetsmarknaden har sedan assistansreformens tillkomst gemensamt tagit ansvar för att skapa bäst tänkbara villkor för såväl arbetstagare som assistansberättigade under de förutsättningar som gäller. LSS, som är en rättighetslagstiftning, måste ha företräde i förhållande till LAS, säger Jasmina Helander, biträdande förhandlingschef på Fremia.

Fremia har uttalat att man gärna vill stärka anställningstryggheten, men anser att den statliga assistansersättningen inte ger något utrymme för detta.

– Så länge den statliga finansieringen brister, måste parterna på arbetsmarknaden hitta gemensamma och konstruktiva lösningar. Det avtal som Fremia och Kommunal har varit överens om sedan 1994 är en sådan lösning, säger Jasmina Helander.

Fremia har publicerat en pdf som ger deras bild av bakgrunden.

Gemensam kampanj för rimliga villkor

Samtidigt som striden har pågått driver Kommunal och Fremia en gemensam kampanj för ”rimliga villkor”.

Även andra organisationer deltar i kampanjen som syftar till att pressa staten att skjuta till större resurser till personlig assistans. Organisationerna hävdar att ökade resurser krävs för att assistans ska kunna utföras med god kvalitet och för att assistenterna ska ges anställningsvillkor som ligger närmare den övriga arbetsmarknaden.

Rimliga villkor – collage
Många olika organisationer står bakom kampanjen ”Rimliga villkor“.

Stor oro bland assistansberättigade

Om Arbetsdomstolen ogiltigförklarar anställningsavtalen för privatanställda assistenter upphör de nuvarande reglerna för uppsägningstid och grund för uppsägning. IfA, Intressegruppen för assistansberättigade, uttryckte i augusti 2022 stor oro över detta.

– Om anställningsformen ”så länge uppdraget varar” stoppas får det stora ekonomiska konsekvenser som kan påverka den personliga assistansen mycket negativt, sa Sophie Karlsson, ordförande för IfA.

Sophie Karlsson. Foto: Linnea Bengtsson.
Sophie Karlsson. Foto: Linnea Bengtsson.

Sophie Karlsson betonade att IfA vill att det ska råda så bra anställningsvillkor som möjligt för personliga assistenter, eftersom bra villkor är en förutsättning för att personer ska vilja arbeta överhuvudtaget.

Hon betonade vidare att en utgångspunkt inom personlig assistans är att den assistansberättigade själv väljer personlig assistent:

– Det är självklart att själv kunna styra över vem du ska ha nära inpå dig, men det också viktigt att kunna välja när du inte vill ha en viss personlig assistent, eftersom hela assistansen är av integritetsnära karaktär.

– Om problem uppstår i samarbetet brukar båda parter vilja gå skilda vägar så snabbt som möjligt. På så sätt har den särskilda anställningsformen för personliga assistenter uppstått.

Vad kommer det att kosta?

En övergång till tillsvidareanställning ger längre uppsägningstid och högre kostnader. Assistansanordnare kommer då att behöva mer sparade medel, menar Sophie Karlsson.

– Ekonomin inom assistansen är redan hårt pressad. Hur sparar assistansanordnare mer pengar? Jo, genom att minska sina kostnader. Vilka är de största kostnaderna inom den personliga assistansen? Jo, lönerna till de personliga assistenterna. Andra kostnader är till exempel arbetsmiljö, utbildning, omkostnader eller administration.

– Administrativa kostnader är bland annat sådana kostnader som anordnare har för att kunna vara en bra arbetsgivare. Det är kostnader som det inte är någon bra idé att dra ner på, eftersom det försämrar både för de assistansberättigade och de personliga assistenterna.

Hur påverkas rekryteringen av assistenter?

Det finns en uppenbar risk för en nedåtgående spiral inom den personliga assistansen. Lägre löner kommer att leda till att det blir svårare att rekrytera och behålla personliga assistenter, eftersom de kommer att söka sig till andra arbeten, befarar Sophie Karlsson.

– De personer som redan är anställda är viktiga, och redan idag arbetar assistansanordnare med att försöka lösa eventuella samarbetsproblem genom till exempel stöd och samtal. I de fall det går, brukar assistansanordnare försöka omplacera, men ibland finns det inte någon annan tjänst att erbjuda eftersom det är den assistansberättigade som väljer.

– Ibland går problemen inte att lösa, och då måste anställningen avslutas. Den personliga assistenten blir då sannolikt arbetsbefriad under uppsägningstiden, eftersom det inte skulle vara psykiskt hälsosamt för varken den assistansberättigade eller den personliga assistenten att tvingas fortsätta tillsammans.

Sophie Karlsson påpekar också att en anställning också kan upphöra för att den assistansberättigade avlider. Även i denna situation behöver det finnas sparade medel för assistenternas uppsägningslöner.

– Lösningen på detta är att höja assistansersättningen. Det ökade kostnaderna måste på något sätt kompenseras för att inte kvaliteten på assistansen ska försämras, säger Sophie Karlsson.

2 kommentarer

  1. Hur tänker Kommunal att det ska gå till om brukaren vill byta bolag? Risken är då uppenbar att brukaren inte kan ta med sig sina assistenter till den nya anordnaren, om denne redan har övertalig personal.

  2. Problemet som jag ser det är att det kollektivavtal som idag finns i bransch G/personlig assistans används av den privata anordnaren för att göra sig av med assistenter som hotar deras affärsmodell.

    Det är så svagt skrivet för medlemmarna i kommunal att det inte finns någon hjälp att få av fackförbundet vid en arbetsrättslig process då arbetsgivarsidan vägrat att göra några förändringar gällande det förlegade skiljenämndsförfarandet som numera ej är bra för den assistansberättigade.

    Vi måste kunna lita på att assistenterna som numera är mycket rädda för sin arbetsgivare ska kunna agera vid brister i anordningen utan att bli av med arbetet.

    Som det är nu blir vi avskedade av mer eller mindre påhittade anledningar och såklart på ett kollektivavtalsvidrigt sätt utan att det kostar arbetsgivaren något nämnbart.

    Den personal som blir kvar vid brukarens sida blir både tystare och räddare för sin arbetsgivare.

    I värsta fall fortsätter arbetsgivaren att vidga rekryteringsbasen så mycket att det blir många olämpliga assistenter vid brukarens sida.

    Det är också en ohållbar situation för de mest utsatta brukarna som kan vara helt beroende av att assistenten vågar agera vid brister i anordningen.

Lämna ett svar

Din e-postadress kommer inte publiceras. Obligatoriska fält är märkta *