Använd lönebidraget för att konkurrera om jobben

Låt lönebidraget följa personen istället för arbetsplatsen. Det kravet drivs av bland annat Riksförbundet Attention.
Tanken är att man ska kunna erbjuda sig själv som arbetskraft till subventionerad kostnad.

Men åsikterna går vitt isär. Här finns ingen enighet vare sig bland handikapporganisationer eller inom politiska block.

Bland motståndarna finns bland annat arbetsmarknadsminister Hillevi Engström och Riksförbundet FUB.

– Om lönebidraget följer personen kommer personen att förhandla om sitt eget stöd, vilket självfallet är olämpligt, säger Hillevi Engström. Förutom att det uppstår en sammanblandning av roller är incitamenten stora att förhandla sig till en så hög subventionsnivå som möjligt, inte att förhandla om en subventionsnivå som kompenserar för den aktuella nedsatta arbetsförmågan.

Socialdemokraterna är också tveksamma till förslaget, men säger inte bestämt nej.
– De flesta av oss är funktionshindrade i något avseende och det är därför lite fel signal att säga att funktionsnedsättningen är kopplad till individen och inte till en specifik arbetsuppgift och arbetsplats. Samtidigt är jag medveten om att systemet med lönebidrag behöver utvecklas så jag vill inte säga helt nej till att överväga också en sådan förändring, säger Ylva Johansson (S).

FUB:s ordförande Eva-Lena Krook säger nej av två orsaker:
– Personer med utvecklingsstörning har svårare än andra att ”erbjuda sig själv som arbetskraft”. Vi befarar även att en sådan förändring skulle innebära en ännu mindre personligt stöd från Arbetsförmedlingen.

Handikappförbundens ordförande Ingrid Burman tycker inte att det finns något självklart svar.
– Det vore förstås bra med en enklare hantering, så att en person som beviljats lönebidrag enklare kunde röra sig mellan jobb, men då kanske det är någon annan typ av lönesubvention eller något annat arbetsgivarbidrag som behöver införas istället, säger Ingrid Burman.

Många är dock intresserade av förslaget.

– Vänsterpartiet föreslår att lönebidraget görs personligt och beviljas en person istället för en arbetsplats, säger partiledaren Lars Ohly.

Han vill också att lönebidraget ska beviljas för fyra år i taget, dubbelt så länge som idag.
– Det är ett hinder för många med funktionsnedsättningar som söker arbete att inte i förväg veta om man kommer att få lönebidrag eller inte, säger Ohly.

Även SKL:s ordförande Anders Knape tycker att idén är intressant:
– Man skulle kunna tänka sig att skapa ett mer flexibelt system där man har med sig ett löfte om lönebidrag om man byter arbetsgivare, men att nivån måste prövas av Arbets­för­med­lingen när arbetets karaktär förändras.

Även Karin Ekenger, Svenskt Näringsliv, tycker att det låter som en god idé.
– Det har fungerat bra när det gäller nystartsjobben, säger hon.

Lennart Jönsson, grundare av Misa, menar att det är en klar fördel att en människa får möjlighet att ha ett stort inflytande och större makt över sitt liv och inte blir lika knuten till en viss arbetsgivare. Men han ser också en stor nackdel:

– Man relaterar svårigheten till enskilda människor, inte till en arbetssituation. I vissa arbetsmiljöer kan det vara viktigt med lönebidrag medan det i andra inte är relevant, säger Lennart Jönsson. 

Även egenföretagare bör kunna få lönebidrag, anser Folkpartiet.