Appen som berättar hur ditt barn mår

Petrus Karlholm, Jonna Johansson, Marcus Wiklund, Isak Dunör och Magda Haggren på Rydsbergsskolan tycker att det var bra att frågorna fanns i en app, den var enkel att förstå. Foto: Anna Pella.

Ur Tema Psykisk hälsa i Föräldrakraft nr 2, 2015.

Annons

Annons för Humana

”Har du en riktigt god vän? Är du en bra kompis? Brukar du vara glad?” När några forskare undrade om eleverna i Rydsbergsskolans grundsärskoleklasser ville svara på frågor i en ny app fanns ingen tvekan. Nu hoppas alla inblandade att psykisk ohälsa hos elever i särskolan ska börja tas på allvar.

”Har du en riktigt god vän? Är du en bra kompis? Brukar du vara glad?” När några forskare undrade om eleverna i Rydsbergsskolans grundsärskoleklasser ville svara på frågor i en ny app fanns ingen tvekan. Nu hoppas alla inblandade att psykisk ohälsa hos elever i särskolan ska börja tas på allvar.

Rydsbergsskolan i Lerum. Denna dag har Petrus Karlholm, 14, Jonna Johansson, 17, Marcus Wiklund, 12, Isak Dunör, 16, och Magda Haggren, 14, bänkat sig kring ett konferensbord för att berätta om när de var med och svarade på frågor om sig själva i en ny app.

Det var ungefär ett år sedan som forskaren Petra Boström och hennes kollegor från Göteborgs universitet och Chalmers tekniska högskola frågade om eleverna skulle kunna tänka sig att vara med i en studie som handlar om hur elever i grundsärskolan mår.

Så kom det sig att eleverna i Rydsbergsskolans grundsärskoleklasser fick svara på 43 frågor om hur de hade det med kompisar, sig själva, sina lärare och sin familj.

De fem eleverna runt bordet tycker allihop att det var bra att frågorna fanns i en app, den var enkel att förstå och man behövde bara nudda skärmen för att svara på frågan. De enkäter de tidigare fyllt i har varit på papper.

Dessa har ofta upplevts som besvärliga och svåra, trots att lärarna försökt anpassa dem.

Med appen kunde man få frågor och svar upplästa tillsammans med en beskrivande bild. Varje vy visade en fråga i taget. Och bäst av allt – alla elever kunde fylla i helt själva.

Marcus tyckte att det gick snabbt och enkelt, och får medhåll av Isak som tyckte att det var skönt att slippa hålla reda på papper för en gångs skull. Jonna och Magda tyckte också att det kändes bra att fylla i appen, eftersom det kan leda till något bra för eleverna. Petrus håller med:

– Det är bra att de vuxna kan få reda på om någon inte trivs eller mår bra.
På sikt hoppas de att svaren leder till att de som bestämmer får upp ögonen och satsar mer pengar på eleverna i särskolan.

Lena Hagström och Birgitta Norman, specialpedagoger på Rydsbergsskolan, minns hur stoltheten lyste ur ögonen på eleverna när de kom tillbaka till klassrummet efter att ha fyllt i appen i ett intilliggande rum.

Lena och Birgitta berättar att de gick med i forskningsprojektet med en förhoppning om att det skulle leda fram till en app som senare skulle kunna användas i grundsärskolan.


 

De beskriver arbetet med att anpassa skolans egen trivselenkät och hur svårt det har varit att försöka göra en bra version för grundsärskolans elever. Svaren har inte känts tillförlitliga.

– Vi kan säkert ha gett ledande förklaringar i de fall personal behövt stötta elever, säger Birgitta.

De hade länge varit missnöjda med sin egen enkät när Petra Boström och hennes kollegor hörde av sig.

– Vi blev så glada över att våra elever uppmärksammas så vi tackade ja med detsamma. Vi jobbar mycket med trygghet och är intresserade av hur våra elever mår. Elever som mår bra kan lättare ta del av undervisningen.

Det var när Petra Boström läste en nationell rapport om barns och ungas psykiska hälsa som hon slogs av att eleverna i grundsärskolan var helt uteslutna. Hon drog igång projektet som något för­kortat går under namnet ”Låt alla barn komma till tals”. Framtagningen av appen har pågått under ett par års tid.

– Vi har ändrat och gjort färre svarsalternativ, delat upp frågor som bestått av flera frågor i en, gått igenom och tagit bort onödiga och svåra ord. Valt beskrivande bilder med omsorg.

För ungefär ett år sedan började appen användas på riktigt.

– Några lärare har uttryckt oro för att appen trots allt ska vara för svår för vissa elever, men det har tagit som längst 17 minuter att fylla i den, till mångas stora förvåning.

Forskarlaget håller just nu på att sammanställa data från de cirka 200 elever från skolor i Västra Götaland som deltagit i den första studien, och senare i vår väntas de första resultaten.

Eleverna har fyllt i appen två gånger med lite tids mellanrum, för att forskarna ska kunna jämföra svaren. Lärare och föräldrar har fyllt i enkäter parallellt.

Vissa saker kan förmodligen uppfattas väldigt olika, menar Birgitta. Till exempel på frågan om eleven har svårt att sova.

– I vissa fall kanske lärarna inte vet om att eleven har svårt att sova, och eleven kanske inte tycker att hon eller han har sömnproblem. Eller att det är föräldrarna som upplever det så.

Petra Boström nickar och säger att så kan det naturligtvis vara, och sen fortsätter hon:

– En stor förhoppning med vår forskning är att kunna skilja på vad som tillhör diagnosen och vad som är psykisk ohälsa. Ofta skattar föräldrar och lärare problemen högre än eleverna själva, som till exempel beteendeproblem.

Men det kan också vara så att läraren eller föräldern tror att ett blåmärke betyder att barnet skadat sig själv fast det egentligen inte är så, menar Petra:

– Det är viktigt att se och ta sådana tecken på allvar. Många av dessa elever är beroende av vuxna, vilket kan göra det svårt för dem att berätta vad de är med om.

Ett problem i de tidigare undersökningar som trots allt gjorts är att resultaten varit så olika, det har också sällan angetts något skäl för att utelämna särskoleelever ur de kartläggningar som gjorts.

– Man kan anta att det inte är fråga om ointresse, utan handlar om de metodologiska utmaningar det innebär att samla in data i denna elevgrupp.

Det största problemet för dessa elever är att vuxna ofta definierar deras hälsa, menar Petra.

– Vi har så många föreställningar om hur de har det. Appen är till för att ändra på detta.

Hon menar att alla former av psykisk ohälsa och psykiska besvär som finns hos barn utan funktionsnedsättning finns hos barn med funktionsnedsättning, men i betydligt högre grad.

– Vi vet att elever i grundsärskolan har samma problem som andra barn men mer. Symtomen är svårdiagnostiserade eftersom de ofta blandas ihop med funktionsnedsättningen.

I ett samarbete med forskare i Schweiz och USA ska appen nu översättas och testas. Dessutom har pengar sökts för att tillsammans med habiliteringen anpassa appen för barn och unga som använder alternativ kommunikation tillsammans med habiliteringen.

Tillsammans med Chalmers tar Petra och hennes kollegor också fram ett tomt mätinstrument som är lätt att lägga in egna frågor i, så att till exempel grundsärskolor kan göra egna undersökningar, precis som specialpedagogerna på Rydsbergsskolan önskat. Petra tror att behovet kring detta är stort.

– Några elever jag mött undrade var man kunde ladda ned appen, så att man kunde använda den hemma, eftersom det var svårt att berätta hur man haft det i skolan.
 


Janina Kasurinen och hennes kamrater och lärare i grundsärskoleklasserna på Rydsbergsskolan hoppas att projektet leder till att psykisk ohälsa hos elever i särskolan ska börja tas på allvar.

Slutligen hoppas Petra Boström att resultaten av datainsamlingen kan öka förståelsen hos beslutsfattare men också spridas till professionella och föräldrar som möter barnen i vardagen.

Hon hoppas också att Folkhälsomyndigheten ska kunna använda sig av appen i framtiden.

– Att elever i grundsärskolan fortsättningsvis inkluderas i undersökningar av psykisk hälsa är av största vikt då internationell forskning visar att psykisk ohälsa är överrepresenterat i denna grupp.

– Drömmen är att nästa gång det görs en nationell undersökning ska alla särskoleelever också vara med. De nationella undersökningarna ligger ju till grund för politiska beslut och besluten fattas utifrån den kunskap som finns. Då måste alla vara med.
 


Birgitta Norman och Lena Hagström, är specialpedagoger på Rydsbergsskolan. Petra Boström är forskare på Göteborgs universitet och ligger bakom projektet ”Låt alla barn komma till tals”.
 

 

 

Publicerad:
2015-03-26

Av: Anna Pella

Nyckelord:
appar, psykisk hälsa

Annons

Annons för Etac

Annons

Annons för Särnmark

Annons

Annons för Durewall.se

2018 – fotoåret

Så minns vår fotograf 2018