Applåder för ”Stärkt rätt till personlig assistans”

De första kommentarerna till utredningen ”Stärkt assistans” är positiva till förslagen om förbättringar för barn, grundläggande behov och egenvårdsinsatser.
– Nu gäller det att förslagen blir verklighet. Regeringen och samarbetspartierna behöver snabbt bekänna färg – är de beredda att avsätta de pengar som behövs och få igenom de här förslagen snabbt, säger Cecilia Blanck, JAG.
LÄS ÄVEN: Att ansöka om personlig assistans
LÄS MER: Jättelyft för personlig assistans från januari 2023
Den kritik som finns handlar framförallt om saker som inte har ingått i utredningen. Problemen med behovsbedömningar, integritetskänslighet och minutjakt kvarstår.
Maria Persdotter, RBU, om föräldraansvaret
– Jag anser att det som utredningen föreslår om föräldraansvaret är ett stort steg i rätt riktning, säger Maria Persdotter, ordförande för RBU.
– Genom att införa ett schablonavdrag för föräldraansvar som är kopplat till barnets ålder kommer vi att slippa se den sörja av rättsosäkerhet, godtycke och rena lagbrott som präglat mycket av beslutsfattandet när det gäller barns rätt till assistans.
– Jag hade verkligen önskat att utredningen orkat gå ännu längre och helt avskaffat begreppet föräldraansvar. Min uppfattning är att föräldrar till barn med omfattande funktionsnedsättningar tar ett ofattbart stort ansvar och att man i och med att man ansöker om assistans uppfyllt det som i lagens mening utgör föräldraansvaret. Det ska helt enkelt inte räknas bort en enda timme vid assistansansökningar!
– Men så långt kom vi inte den här gången och utredningens förslag är, som sagt, betydligt bättre än det moras som råder idag, säger Maria Persdotter.

En vändpunkt?
– Tillsammans med lagändringen när det gäller andning och sondmatning kommer de här förslagen att kunna bli en vändpunkt. Nu gäller det bara att förslagen genomförs också. Utredningen räknar ju med en ökad kostnad och där finns alltid en fara att politiken anser att det blir för dyrt. Å andra sidan har den här utredningen tillsatts, med de direktiv som den fick. Då måste man också utgå ifrån att regeringen inser att det kommer att gå åt mer pengar i assistansen. Jag är hoppfull att detta kommer att göra skillnad på riktigt i familjer som lever under hård press.
– Utredningens förslag behöver genomföras skyndsamt. Och effekterna behöver följas upp noggrant, säger Maria Persdotter.
(Utredningens förslag är att förändringarna ska träda i kraft i januari 2023.)

Cecilia Blanck, JAG, om assistans vid behov av tillsyn
– Vi är väldigt glada över den här utredningen, säger Cecilia Blanck, verksamhetsansvarig på Riksföreningen JAG. Det är väldigt mycket som är både bra och viktigt. Jag har haft förmånen att vara delaktig i expertgruppen under hela resan och känner mig både lyssnad på och nöjd med den höga kvaliteten på det här betänkandet.
– Om jag ska lyfta något särskilt så är det direktivets uppdrag om tillsyn. Här har utredningen verkligen förstått vad som är problemet, och föreslår riktigt bra lösningar. Med förslagen kommer vi ifrån olika krav på att behoven måste vara praktiska. Här flyttas fokus till att behoven ska tillgodoses – oavsett vilka svårigheter de beror på.
– ”Förebyggande stöd” är också ett bättre sätt att definiera det som tidigare kallades ”hjälp som förutsätter ingående kunskaper”, eller i värsta fall ”övervakning” eller ”begränsningsåtgärder”. Här har utredningen verkligen ansträngt sig för att beskriva och definiera behoven på ett både precist och respektfullt sätt. Vi har stort hopp om att detta kommer att fungera, och i praktiken ge livet tillbaka till målgruppen.
Störst förbättringar för barnen
– Även för barnen läggs bra och viktiga förslag, och vi ser att de största förbättringarna blir för barnen mellan 1 och 6 år. De har de senaste åren haft svårt att alls komma in i assistansen och resultatet har blivit att familjer tvingats till andra insatser, ibland till och med institutioner. Utredningen föreslår visserligen att avdrag för föräldraansvaret ska göras även framöver, men på en lägre nivå än idag, och med undantag för de behov som är mest kvalificerade.
– Med utredningens förslag skulle många barn med stora behov åter få rätt till personlig assistans, och kunna växa upp i en familj – som de faktiskt har rätt till enligt barnkonventionen, säger Cecilia Blanck.
Förslaget om egenvård och sjukvård
– När det gäller förslagen om egenvård och sjukvård tar de sikte på problemet med att personer med stora medicinska behov blir hänvisade till sjukvården och därför inte får assistans. Här saknas dock konkreta förslag kring kostnader och ersättningsnivåer.
– Vi hoppas verkligen att resultatet inte blir att dagens schablonersättning eller de befintliga 12% i det förhöjda beloppet ska anses räcka till kvalificerad assistans på uppdrag av sjukvårdshuvudmännen. Det behöver utarbetas ett rimligt regelverk för ersättningen för dessa nya uppdrag, utifrån vad det skulle kostat huvudmannen i egen regi.

Sophie Karlsson, IfA, om egenvård
– Det område som varit svårast för utredningen att hitta en bra lösning på är gränsen mellan personlig assistans och egenvård och sjukvård. Det går inte att tydligt definiera vad som är vad, utan det måste bedömas i den enskilda fallet, säger Sophie Karlsson, ordförande för IfA, Intressegruppen för assistansberättigade.
– Nu öppnas det upp för att det ska finnas möjlighet att ta hänsyn till sjukvårdande moment vid bedömningen av rätten till personlig assistans, vilket är bra, för det är viktigt för assistansanvändaren att kunna ha en sammanhållen insats och en väl fungerande vardag.
– Rent generellt i samhället så ser vi en utveckling där vissa sjukvårdande insatser kan ske i hemmet eller där personen befinner sig, och så måste det vara möjligt även för den som har personlig assistans. Däremot är det viktigt att ändå hålla isär personlig assistans och sjukvård när det gäller ansvaret även om personliga assistenter ibland kan vara de som bäst kan tillgodose behovet av stödet i samband med den sjukvårdande åtgärden.
– Detta är ett klurigt område och det kommer att behöva leda till en del förnyade arbetssätt hos assistansverksamheterna, som t ex måste sluta avtal med sjukvårdshuvudmannen för att det ska vara möjligt att beakta insatsen vid bedömningen av den personliga assistansen, säger Sophie Karlsson.
… och om assistans för tillsyn
– En stor framgång är att det läggs förslag som kan återställa ordningen av bedömningen när det gäller det tidigare så kallade femte grundläggande behovet, som under flera års tid beskurits allt mer, säger Sophie Karlsson.
– Med utredningens förslag kommer det återigen att vara möjligt för en del personer med viss medicinsk problematik eller behov av kontinuerligt stöd för att inte skada sig, att återfå assistansersättningen. Förslaget borde kunna leda till en bra tillämpning angående dessa behov.

Åsa Strahlemo, DHR, vill ha snabbt genomförande
– Förslagen i utredningen ”Stärkt rätt till personlig assistans” behöver genomföras skyndsamt. Många människor som förlorat sin assistans lever i dag under mycket svåra omständigheter, säger Åsa Strahlemo, förbundsordförande för DHR.
– Av erfarenhet vet vi att förslag som kostar en del pengar ofta bereds i åratal och blir liggande på någon hylla. Nu är det viktigt att de realiseras.
DHR anser att utredningens förslag är bra, men det finns fortfarande områden som behöver hanteras så som den nuvarande uppdelningen av assistansen i grundläggande behov och omprövning av beslut.
– När man hackar upp en människas liv och kräver att alla aktiviteter i vardagen ska klockas på minuten tas friheten ifrån den människan. Det går stick i stäv med lagens intentioner, säger Åsa Strahlemo.
Vad gäller omprövning av beslut menar DHR att det endast bör ske om individen begär det på grund av ändrade förhållanden.
– Annars ska beslutet om personlig assistans ligga fast och inte omprövas efter en viss tid. Försäkringskassans ständiga omprövningar är oerhört stressande för människor, säger Åsa Strahlemo.

Jonas Franksson, STIL: En ovanlig utredning
– Det har varit en ovanligt framåtsyftande utredning, med bra arbete i expertgruppen, säger STIL:s ordförande Jonas Franksson.
– Det beror dels på att direktiven haft intentionen att förstärka rätten till personlig assistans och inte göra försämringar eller nedskärningar som i tidigare utredningar. Dels beror det på att utredaren Fredrik Malmberg har haft ett väldigt lyhört sätt att arbeta. Han har verkligen sett oss i expertgruppen som de experter vi är. Ett exempel är frågan om egenvård där vi från assistansanvändarsidan först tyckte att utredningen landade i fel slutsatser, men där vi gemensamt arbetade fram lösningar som hela expertgruppen kunde acceptera, säger Jonas Franksson.
– Det är glädjande att förslagen kommer att leda till att fler personer får rätt till personlig assistans. Det gäller framförallt de som har fått nedskärningar efter den ändrade rättspraxisen för det femte grundläggande behovet ”särskild kunskap”.
Tveksamt med föräldraavdrag för barn över 12 år
– STIL är dock kritisk till att det ska göras föräldraavdrag för barn över 12 år. Från 12 års ålder blir föräldraansvaret mer coachande. Det är viktigt under de år man går från barn till vuxen. Man ska ha rätt till att få ha fysisk distans till sina föräldrar och inte vara hänvisade till att behöva hjälp av dem under en viss tid av dagen. Vi vet att ett sådant avdrag görs för en del större barn redan idag, medan andra inte får något avdrag alls och för dessa barn leder utredningens förslag till en försämring, säger Jonas Franksson.

Nicklas Mårtensson, Funktionsrätt Sverige: Långsiktiga vinster
– Vi välkomnar förslaget som innebär att barn med omfattande medicinska behov ska undantas avdrag för föräldraansvar, säger Nicklas Mårtensson, generalsekreterare Funktionsrätt Sverige.
– Det här är ett angeläget förslag som innebär att barn som föds med medicinska komplikationer kan få en bättre start i livet. Men vi ser en risk att det kan mötas av skepsis på grund av kostnadsökningar. Då är det viktigt att kunna se de långsiktiga vinsterna med ökad livskvalitet, jämställdhet, minskade sjukskrivningar och ohälsa som det här förslaget kan medföra. Det är också viktigt att det femte grundläggande behovet åter blir ett grundläggande behov på samma sätt som före 2015, säger Nicklas Mårtensson.
Utredningens förslag att sjukvården ska kunna sluta avtal med assistansanordnare om att personliga assistenter utför hälso- och sjukvårdsinsatser, med fortsatt ansvar för sjukvårdshuvudmannen, välkomnas också.
– Det här innebär att assistansanvändare med ett stort vårdbehov kan få den vården hemma inom ramen för personlig assistans. Detta påverkar också rätten till assistans, om du har stora medicinska behov så kan du ha större möjlighet att få assistans. Det här är mycket positivt, säger Nicklas Mårtensson
– Nu hoppas vi att utredningens förslag snabbt går ut på remiss och att regeringen kan lägga fram en proposition som kan ligga på riksdagens bord före riksdagsvalet i september 2022, säger Nicklas Mårtensson.

FUB välkomnar förslag om assistans för motiverande stöd
Utredningens förslag om rätt till assistans för personer som behöver motiverande och förebyggande stöd välkomnas av Riksförbundet FUB.
För FUB har det varit viktigt att lyfta rätten till de grundläggande behoven ”kommunikation” och ”annan hjälp som förutsätter ingående kunskap om personen med funktionsnedsättning”.
FUB menar att dessa två grundläggande behov alltför ofta inte ges samma tyngd som fysiska och praktiska behov i bedömningen av rätt till assistans.
Möjligheten att kommunicera och en pålitlig relation med sina personliga assistenter är helt nödvändigt för att säkerställa rättigheter för personer med flerfunktionsnedsättning och omfattande intellektuella funktionsnedsättningar, anser FUB.
– Utredningen vill öka antalet situationer som ska ge rätt till assistans, vilket är väldigt positivt. Man har insett att dagens situation är ohållbar och lämnar förslag som ska ge ökade rättigheter för barn och vuxna med funktionsnedsättningar, säger FUB:s förbundssekreterare Christina Heilborn.
”Stoppa minutjakten som urholkar stärkt rätt till assistans”
Under september 2021 gladde regeringen funkisvärlden med löften om att genomföra förslagen i utredningen Stärkt rätt till assistans. En av de viktigaste frågorna fick dock inte vara med i utredningen: Minutjakten som ofta kraftigt sänker rätten till assistans.
Nu växer kraven på att minutjakten inom personlig assistans måste stoppas.
Grunden för felaktiga behovsbedömningar
”Minutjakten är själva grunden för de felaktiga bedömningarna. Om man inte kommer tillrätta med myndigheternas minutjakt riskerar förslagen i utredningen om stärkt rätt till assistans, trots goda intentioner, innebära liten eller ingen praktisk förändring”, skriver Vårdföretagarna idag på sin webb.
Endast ”aktiv” tid räknas
Minutjakten innebär att Försäkringskassan och kommuner bara beviljar assistans för ”aktiv” tid, vilket kan vara en bråkdel av den verkliga tiden som en assistans behöver vara med.
Exempelvis när en assistansanvändare duschar räknas bara den tid personen behöver aktiv hjälp.
”Om ett barn först får hjälp att klä av sig, men kan stå eller sitta själv i duschen, och därefter behöver hjälp med schamponering, torkning och påklädning, så räknas inte minuterna då barnet befinner sig i duschen men inte behöver hjälp att spola vatten på kroppen. En dusch som sammanlagt tar 20 minuter kan därmed ge ett uppmätt assistansbehov på mindre än halva tiden”, skriver Vårdföretagarna.
Förslagen i ”Stärkt rätt till assistans” räcker inte
På fredag avslutas remisstiden för utredningen Stärkt rätt till personlig assistans. Förslagen har hyllats, men Vårdföretagarna vill nu påminna om att förbättringarna kan bli ett slag i luften om inte behovsbedömningarna, med minutjakten, också förändras.
Utredningen finns här
Utredningen ”Stärkt rätt för personlig assistans” finns för nedladdning på regeringens webbplats.

Text av Valter Bengtsson
Chefredaktör och ansvarig utgivare för webbtidningen HejaOlika och papperstidningen Föräldrakraft, sedan starten 2006.