Arvsfondens chef: Kritiken är felaktig
Arvsfondens kanslichef Hans Andersson slår tillbaka mot Handikappförbunden.
Han anser att ideella organisationer inte alls har missgynnats.
– Funktionshinderorganisationerna är i själva verket överrepresenterade sett till andelen av deras ansökningar som får bifall.
Tidigare i veckan fick Arvsfonden mycket hård kritik från Handikappförbundens ordförande Ingrid Burman.
Idag tillbakavisar arvsfondschefen helt kritiken. Samtidigt säger han dock att han vill förbättra dialogen med organisationer som söker medel.
Och målsättningen är att landets föreningar ska få bättre information om möjligheterna att söka pengar.
– Vi genomför en Sverigeresa, där vi besöker varje län i landet under en treårsperiod. Förra året träffade vi på det sättet mer än 2000 föreningar. Nästa stopp gör vi i Dalarna och Gävleborgs län den 5-6 maj, säger Hans Andersson.
Arvsfonden delar ut mer pengar än någonsin. Den årliga fördelningen har mer än fördubblats de senaste tio åren och ligger just nu på cirka 550 miljoner kronor.
Under åren 2006-2012 gick 90–94 procent av pengarna till ideella organisationer. Under senaste åren ökade andelen till 95 procent, enligt Hans Andersson.
Kanslichefen lyfter fram satsningen ”Egen kraft!” som innebär att extra mycket pengar ska gå till projekt där målgruppen är personer med funktionsnedsättningar.
– Satsningen har varit mycket framgångsrik och redan har drygt 102 miljoner kronor fördelats på 61 projekt över hela landet. I samtliga deltar funktionshindersorganisationer aktivt, säger Hans Andersson.
Handikappförbunden anser att kommuner och annan offentlig verksamhet har kapat åt sig för mycket av Arvsfondens pengar på bekostnad av ideella organisationer.
Men Hans Andersson anser att även detta är felaktigt.
Under åren 2006-2012 gick 90–94 procent av pengarna till ideella organisationer. Under senaste åren ökade andelen till drygt 95 procent, och mindre än 5 procent går, enligt Hans Andersson, till offentliga huvudmän.
– Ibland är projektens överlevnad beroende av finansiering eller annat åtagande från till exempel en kommun. Då är det viktigt för överlevnaden att ha med kommunen som samarbetspartner – annars inte. Om ett projekt har som plan att leva vidare som studiecirklar är det viktigt att ha med ett studieförbund – annars inte, säger Andersson.
Samarbeten mellan föreningar och offentlig verksamhet fungerar ofta mycket bra, menar Andersson.
– I genomsnitt överlever hälften av desa projekt. Det betyder att projektet gynnar barn, ungdomar och personer med funktionsnedsättning även efter Arvsfonden finansiering.
Hans Andersson anser att Arvsfondens finansiering har bidragit till att utveckla många värdefulla verksamheter.
– Bara i senaste numret av Föräldrakraft beskrivs minst fyra pågående eller avslutade projekt, konstaterar Hans Andersson.
Trots denna motattack från Arvsfonden lär inte debatten vara avslutad. I en replik på Aftonbladets debattsida skriver Ingrid Burman idag att Handikappförbundens främsta oro är att offentlig sektor ”i allt större utrsträckning beviljas medel i egenskap av huvudman eller medsökande”.
”Ideella organisationer kopplas in för att legitimera projekten. Den ideella sektorn reduceras från projektägare till projektmedarbetare, utan större inflytande”, skriver Ingrid Burman.
