Hoppet lever om höjt timbelopp inom assistansersättning

Använd överskottet på 700 miljoner till att höja schablonersättningen inom personlig assistans redan i år. Den uppmaningen kommer från Patrik Silverudd på Vårdföretagarna.

Assistansersättningen halkar efter omsorgsprisindex

Den statliga assistansersättningen har urholkats kraftigt de senaste 10 åren.

Vårdföretagarnas assistansbarometer i mars 2024 åskådliggör hur mycket assistansersättningen har tappat i värde jämfört med omsorgsprisindex, ett index som är tänkt att användas för att räkna upp ersättningar inom offentligt finansierad omsorg.

Enligt Vårdföretagarnas beräkningar har omsorgsprisindex (OPI) ökat med i genomsnitt 2,7 procent perioden 2013-2024 jämfört med 1,7 procent för assistansersättningen. Diagrammet nedan bygger på Vårdföretagarnas assistansbarometer som i sin tur baseras på uppgifter från Försäkringskassans och SKR, Sveriges kommuner och regioner.

”Använd årets överskott på 700 miljoner”

– Försäkringskassans utgiftsprognos för 2024 visar att det finns ett utrymme på 700 miljoner kronor. Om viljan finns så finns resurser som staten inte hade räknat med, säger Patrik Silverudd, som är Vårdföretagarnas expert på personlig assistans.

Överskottet kommer att uppstå för att införandet av reformen Stärkt rätt till personlig assistans går mycket trögare än väntat. ”Ett misslyckande”, enligt Patrik Silverudd.

Den väntade ökningen av antalet assistansberättigade har inte förverkligats. De senaste 12 månaderna har antalet assistansberättigade minskat med 100 personer, till 13 252 personer i januari 2024. Även 2024 riskerar att bli ”ett förlorat år”.

LÄS MER:
Assistansersättningen höjs med 2,5 procent

Extremt tufft för alla assistansanordnare

Patrik Silverudd är medveten om att staten hittills inte aldrig tidigare höjt schablonen i vårändringsbudgeten, men han menar att ”någon gång borde bli den första”. Försäkringskassans bedömning att det blir ett överskott på 700 miljoner under 2024 ger ändå är en oväntad möjlighet.

– Nu finns ett utrymme som staten redan har avsatt, samtidigt som läget är extremt tufft för assistansbranschen, oavsett vem som är utförare. De senaste kollektivavtalen har lönehöjningar på 7,4 procent medan påslaget på ersättningen bara är 4 procent på två år. Det är en jättestor skillnad som ingen vill ta ansvar för, och innebär i förlängningen att man öppnar för mindre seriösa aktörer, säger Patrik Silverudd.

Försäkringskassans utgiftsprognos för 2024–2027

Utvecklingen av antalet assistansberättigade 2023

Huggsexan om assistansersättningens timbelopp – vad har hänt?

Februari 2024: Företag, kommuner och assistansberättigade eniga om höjd ersättning

Den 27 februari 2024 publicerade företrädare för SKR, Vårdföretagarna, Fremia, IfA, JAG och Sobona en gemensam debattartikel med krav på höjd assistansersättning. Där skriver man bland annat:

”Den statliga assistansersättningen som betalas ut till personer med rätt till personlig assistans har inte följt med den kollektivavtalade löneutvecklingen eller den allmänna kostnadsutvecklingen på många år. De senaste årens uppräkning av assistansersättningen har varit 1,5 procent (undantaget 2024 då den är 2,5 procent). Totalt sett har ökningen varit 5,6 procent sedan 2021. Löneutvecklingen har varit 9,5 procent under samma tid. Det innebär att kostnadsökningarna bara för löner under dessa år har varit 3,9 procentenheter högre än ökningen av assistansersättningen. Det är ohållbart.
Assistansersättningen är den ekonomiska grundpelaren för personer som är i behov av personlig assistans. Den ska täcka alla kostnader för personlig assistans, vilket inkluderar löner, sociala avgifter, utbildningskostnader, arbetsmiljökostnader, administration och övriga relaterade utgifter.
Regeringen måste därför skyndsamt höja assistansersättningen. Vårpropositionen i april är ett gyllene tillfälle att göra så redan i år. Dessutom bör man redan nu se över möjligheten att införa en rimlig och hållbar indexering av ersättningen. Kommunernas omsorgsprisindex kan tjäna som ett bra exempel.”

December 2023: Socialdemokraterna vill göra om assistansersättningen

I regeringsställning var Socialdemokraterna återhållsam med uppräkning av assistansersättningens schablonbelopp, som år efter år höjdes mindre än kostnadsökningarna. Under flera år var höjningen endast 1,5 procent per år. Nu är den ekonomiska situationen akut för många anordnare, och pressen försvårar även rekryteringen av assistenter.

Hur ser S idag på behovet av höjd assistansersättning?
– Finansieringsmodellen, som bygger på att man fattar beslut om uppräkning av schablonbeloppet, fungerar inte längre. Regeringen behöver tillsätta en utredning för att titta över finansieringsmodellens konstruktion, om den istället skulle indexeras, säger Karin Sundin, socialdemokratisk riksdags- och socialutskottsledamot (i en intervju med HejaOlika i december 2023).

– Vi har också komplexiteten med att olika assistansanordnare har väldigt olika förutsättningar. Dels finns små, ibland familjedrivna, anordnare, dels de stora koncernerna som har helt andra möjligheter att driva verksamheten och tillhandahålla arbetsmiljökompetens, utvecklingsinsatser etc. Kanske behövs en differentiering, även det behöver en utredning titta på.

– I vår budgetmotion för 2024 föreslår vi att regeringen tillsätter en sådan utredning. Vi ser att en del stora bolag fortfarande har ganska goda förutsättningar att göra goda resultat, medan andra har betydligt tuffare att få ihop ekonomin. Det säger sig självt att en del insatser är lättare att göra om man är ett stort bolag.

Så här står det om assistansersättningen i Socialdemokraternas budgetmotion:

I samband med ett förstatligande av den personliga assistansen är det angeläget att samtidigt göra en översyn av dagens modell för uppräkningen av assistansersättningen. Regeringen har i budgetpropositionen föreslagit en höjning av schablonbeloppet för assistansersättningen till 332,60 kronor vilket innebär en höjning med 8 kronor och 10 öre, motsvarande 2,5 procent. Det är i sig välkommet men kommer till följd av modellens konstruktion ändå vara otillräckligt för stora grupper av assistansanordnare. Socialdemokraterna anser att en utredning bör tillsättas med målet att ta fram en långsiktigt hållbar modell för assistansersättningens utveckling som bättre tar hänsyn till olika utförares faktiska kostnader.

Augusti 2023: 1300 mejl till regeringen med krav på höjd ersättning

Inför regeringens presentation av statsbudgeten för 2023 genomfördes en kampanj för att påverka politikerna. Social- och finansdepartementen fick in 1300 mejl som vädjar om höjd ersättning.

– Det finns en desperation inför vad det innebär om regeringen inte räknar upp assistansersättningen rejält, sa Henrik Petrén på arbetsgivarorganisationen Fremia.

Inom flera partier och bland beslutsfattare med kunskap om assistans är uppfattningen att assistansersättningen har halkat efter kostnadsutvecklingen, och att det behövs krafttag för att täcka upp för det växande gapet.

De flesta politiska partierna har också, allt som oftast, utlovat förstärkt assistansersättning utan att följa upp orden med handling. (Så här svarade partierna i november 2022.)

– Vi vill gärna tro att politikerna står upp för den personliga assistansen och inser att det behövs en högre ersättning för att assistansen ska fungera bra, säger Sophie Karlsson, ordförande för IfA, Intressegruppen för assistansberättigade.

– Förhoppningsvis förstår de att för att få till bra kvalitet i assistansen och möjlighet att leva upp till de krav som ställs, samt mäkta med löneökningarna för assistenterna så behövs det skjutas till en högre ersättning. Rejält, inte en låtsashöjning som egentligen är en sänkning. Det räcker inte med den i förordningen inskrivna 1,5 procent. Allt fler assistansberättigade får allt svårare att kunna köpa assistans med bra kvalitet utifrån den assistansersättning som råder, säger Sophie Karlsson.

SD-politiker tror på högre höjning

Men i de stora budgetförhandlingarnas huggsexa om budgetutrymmet tenderar assistansersättningen att prioriteras ned.

– Personligen är jag inte orolig för att det landar på så lite som 1,5 procent höjning igen. Jag tror det blir mer, men inte så mycket som vi som arbetar med frågan tycker behövs, säger Carina Ståhl Herrstedt (SD).

Hon menar att alla som är insatta i hur personlig assistans fungerar förstår att assistansersättningen behöver höjas rejält. Själv skulle hon vilja ha en höjning på ”en bra bit över 4 procent”. Det handlar dels om att täcka den nuvarande kostnadsutvecklingen, dels om att täppa igen hålet som växt de senaste åren.

– Alla som är insatta har tryckt på, och betonar att det inte håller med så låga höjningar som vi har haft. Ministern har också varit tydligt med vad som behöver göras. Men de som sitter i de stora förhandlingarna har massor av olika frågor som också är viktiga för någon, och de kanske inte ser hur viktig assistansersättningen är.

Carina Ståhl Herrstedt säger att hon egentligen ”inte har en aning” om hur budgeten kommer att landa.

– Jag delar assistansanvändarnas och anordnarnas känslor om hopp och förtvivlan. Om det inte blir en bra höjning kommer många att få det svårt, med kraftiga besparingar som drabbar assistansanvändare. Vi måste inse att kostnaderna för detta ändå hamnar hos samhället på något sätt.

KD vill ha ”substantiell förstärkning”

Christian Carlsson, riksdagsledamot för KD och ordförande för riksdagens socialutskott, vet inte heller vad assistansersättning kommer att landa på 2024:

– Vi har inte låst oss för någon siffra, men för KD är en höjning en prioriterad fråga i budgetförhandlingarna. Det bästa vore om man kunde indexbasera ersättningen, men det säger sig självt att det är oerhört svårt i detta tuffa ekonomiska läge. Vår ambition är att substantiellt förstärka assistansersättningen, och stoppa urgröpningen, men det återstår att se hur långt vi når.

Vad är det största hindret för att förstärka assistansersättningen?
– Det är landets ekonomiska förutsättningar. Vi får mindre för pengarna varje dag, inflationen är kännbar både för vanliga människor, för företag och inom välfärden, säger Christian Carlsson.

”Regeringens ansvar att finansiera assistansreformen”

Henrik Petrén låter både uppgiven och hoppfull när vi ber honom kommentera läget vad gäller assistansersättning:

– Reformen personlig assistans beslutades av riksdagen för 30 år sedan. Att se till att reformen därefter löpande är finansierad är varje regerings ansvar och inte något som ska vara beroende av eventuellt reformutrymme. Utan en tillräcklig finansiering uppfylls inte rätten till personlig assistans.

– Kampanjen Rimliga villkor, som är ett samarbete mellan Fremia och flera organisationer som företräder assistansanvändare, har arbetat med opinionsbildning i just den här frågan sedan början av förra sommaren. Inför höstbudgeten intensifieras det arbetet. Jag vet att väldigt många människor de senaste dagarna har hört av sig i mail till regeringen för att uttrycka hur viktig den här frågan är. Jag uppmanar alla som tycker att assistansens resurser är en viktig fråga att göra samma sak, det är väldigt lätt via kampanjens webbsida www.rimligavillkor.se/regeringen, säger Henrik Petrén.

 

April 2023: Inga extrapengar i vårändringsbudgeten

Oron växer bland assistansberättigade. Det står nu klart att årets lönehöjningar blir mer än 4 procent inom industrin. Assistansersättningens schablonbelopp höjs endast med 1,5 procent. Det gör det nu ännu svårare att rekrytera assistenter.

Trots nödropen från assistansvärlden (och förslag om förstärkningar från bland annat Sverigedemokraterna) blev det ingen förbättring i regeringens vårändringsbudget som släpptes 17 april 2023.

IfA: Allt svårare att rekrytera

Assistansvärlden är hårt pressad sedan ersättningen i många år urholkats med låga höjningar. Assistansersättningen höjdes med 1,5 procent vid årsskiftet, från 315,70 kronor per timme till 324,50.

”Det är i dagsläget svårt att rekrytera personliga assistenter. Vi måste kunna ge en konkurrenskraftig lön, en god arbetsmiljö och även fortbilda våra personliga assistenter för att kunna rekrytera. Utan personliga assistenter blir det ingen personlig assistans, och den situationen kan vi helt enkelt inte hamna i”, skriver IfA, Intressegruppen för assistansberättigade på sin webbplats.

Enligt IfA går cirka 95 procent av ersättningen till lönekostnader. Resterande 5 procent är tänkt att bekosta utbildningar, lokaler, arbetsmiljöinsatser samt vissa omkostnader, till exempel vid transport och entréer för assistenter.

”Det finns inget utrymme för de ökningar som märket [industrins löneavtal] talar för. Efter flera år av låga eller inga ökningar av schablonen finns inga marginaler kvar. Regeringen behöver omgående se över och höja assistansersättningen”, skriver IfA.

Fremia: Vi är helt utlämnade

”En redan mycket svår ekonomiska situation blir nu betydligt mycket värre”, säger Henrik Petrén på arbetsgivarorganisationen Fremia i ett nytt avsnitt av Fremiapodden.

”Läget har varit tufft länge, men branschen har aldrig haft så många utmaningar som just nu. I botten ligger en långvarig urholkning av assistansersättningen, den enda intäkten som assistansanordnare har. Det finns ingen möjlighet att kompensera sig för urholkningen, utan man är helt utlämnad till det som staten bestämmer varje år. Hade ersättningen följt med löneutvecklingen skulle den ha legat 30 kronor högre än idag.”

”Assistansersättningen är idag 324 kronor 50 öre per timme. Det ska räcka till allt; löner, sociala avgifter, utbildning, omkostnader, rubbet”, säger Henrik Petrén.

Ministern medger att låg höjning skapar problem

Redan under hösten 2022 förlorade assistansen huggsexan om 2023 års statsbudget. Regeringen beslöt då att höja timbeloppet med endast 1,5 procent. Timbeloppet inom assistansersättningen fortsätter att urholkas under 2023.

Assistansanordnare, användarna och facket Kommunal har i en gemensam kampanj krävt en mångdubbelt större höjning, till 350 kronor per timme, och därefter indexering kopplad till löne- och kostnadsutveckling.

Partierna i regeringsunderlag hade alla, utom Moderaterna, under valrörelsen förespråkat höjningar på mer än 1,5 procent. Exempelvis sade Liberalerna att höjningen ska var 3,5 procent.

Den höga inflationen innebär att assistansersättningen nu urholkas ännu snabbare än tidigare.

Socialtjänstminister Camilla Waltersson Grönvall (M) sade i november 2022 att hon är införstådd med att nivån på assistansersättningen är låg, och att detta skapar problem. Foto: Linnea Bengtsson.

– Jag är medveten om att assistansersättningen har släpat efter under lång tid. Nu kommer jag att följa utvecklingen väldigt noga, sa Camilla Waltersson Grönvall.

Hon ansåg dock att det var ”för tidigt” att säga något om framtida höjningar av ersättningen. Ministern motiverar detta med att regeringen väntar på att utredningen om huvudmannaskapet för assistans ska bli klar. Utredningen blev klar och presenterades 1 mars 2023.

– Eftersom utredningen handlar om både organisering och finansiering får vi återkomma till att ta ett mer samlat grepp.

Hösten 2022: Djup besvikelse över budgetbesked om assistansersättning

Beskedet om att timersättningen för personlig assistans endast höjs med 1,5 procent i statsbudgeten för 2023 mottogs med djup besvikelse av assistansanvändare, anordnare och funktionsrättsförbund.

– Jag är medveten om att assistansersättningen har släpat efter under lång tid. Nu kommer jag att följa utvecklingen väldigt noga, sa Camilla Waltersson Grönvall i en kommentar till HejaOlika i november 2022.

Ministern ansåg dock att det var ”för tidigt” att säga något om framtida höjningar av ersättningen. Hon motiverade detta med att regeringen väntar på att utredningen om huvudmannaskapet för assistans ska bli klar, vilket är senast 1 mars 2023.

– Eftersom utredningen handlar om både organisering och finansiering får vi återkomma till att ta ett mer samlat grepp. Jag avvaktar utredningen.

Nästan 1,5 år senare (slutet februari 2024) har det fortfarande inte kommit några besked – vare sig om framtida höjningar av assistansersättning eller om när ett statligt huvudmannaskap för all assistans kan genomföras.

Hösten 2021: Massiv kritik mot låg höjning av schablonersättning 2022

Inför 2022 fick både regering och opposition massiv kritik för den låga höjningen av assistansersättningen i statsbudgeten för 2022. Företag, fack och kommuner gjorde gemensam sak med IfA, intressegruppen för assistansberättigade, och skrev ett argt brev till regeringen och socialutskottet.

”Se över schablonersättningen och skapa en långsiktig hållbar finansieringsmodell”, var uppmaningen till politikerna.

Extra mycket kritik fick socialminister Lena Hallengren sitt uttalande att 1,5 procent är en ”normal” höjning, trots att det understiger löneökningar och allmänna kostnadsökningar.

På denna punkt fanns ingen skillnad mellan regeringens budget och den vinnande skuggbudgeten från M, KD och SD. Liberalerna däremot hade i sitt budgetförslag tagit med en höjning på 3,5 procent.

I skrivelsen till partierna konstateras att ”med undantag för uppräkningen i innevarande års budget har schablonhöjningen under många år understigit kollektivavtalade löneökningar. Detta påverkar arbetsgivarnas utrymme för bland annat kompetensutveckling och arbetsmiljöarbete och drabbar såväl personliga assistenter som assistansanvändare.”

Vårdföretagarna, Kommunal, IfA (Intressegruppen för assistansberättigade), Riksföreningen JAG, SKR samt arbetsgivarorganisationerna Fremia och Sobona skriver vidare:

”Över tid leder detta till försämrad kvalitet för assistansanvändarna och sämre förutsättningar för arbetstagarna inom personlig assistans. För människor som lever med personlig assistans är assistansen det absolut viktigaste för att upprätthålla en god livskvalitet. Försämring av assistansen innebär en direkt negativ inverkan på deras liv, med bland annat sämre möjligheter att rekrytera och behålla yrkesskickliga assistenter.”

Kritiserar Lena Hallengrens uttalande

Socialminister Lena Hallengren får kritik för sitt uttalande om att 1,5 procent är en ”normal höjning”.

”Det vore olyckligt att nu sprida en uppfattning om att höjningen om 3,5 procent var en engångshändelse relaterad till pandemin, och att 1,5 procent, som Hallengren uttryckt det är vad ’som normalt gäller’. Vi menar tvärtom att det normalt gällande måste vara en uppräkning i linje med kollektivavtalade löneökningar och allmänna kostnadsökningar i samhället. Detta är ett minimum för att den svenska modellen ska kunna upprätthållas inom personlig assistans”, skriver organisationerna.

Socialminister Lena Hallengren uppgav redan i september att uppräkningen av assistansersättning för år 2022 blir 1,5 procent, en kraftig sänkning jämfört med 2021 års höjning på 3,5 procent.

Beskedet innebär att timersättningen höjs från 315 kronor 2021 till knappt 320 kronor 2022. För jämförelsens skull kan nämnas att ersättningsnivåerna för hemtjänst är betydligt högre. Enligt SKR betalade kommunerna i genomsnitt 426 kronor per timme hemtjänst under 2019.

Åren 2015–2020 låg höjningarna på blygsamma 1–1,5 procent, enligt en sammanställning på Assistanskoll. Eftersom kostnadsökningarna ofta var högre ledde detta till en successiv försämring. Inför 2021 gjorde regeringen så en satsning genom att höja ersättningen med 3,5 procent. Branschen har hoppats på fortsatta höjningar i nivå med kostnadsökningarna.

Det är regeringen som varje år fattar beslut om schablonen för vad personlig assistans får kosta per timme. Hur pengarna sedan ska användas bestäms av den enskilde som är berättigad till assistans. Schablonersättningen ska inte bara täcka lön och arbetsgivaravgifter utan även kostnader för utbildning, arbetsmiljö etcetera.

Hösten 2020: Jubel för 3,5 procent höjd timschablon 2021

I statsbudgeten för 2021 gjorde regeringen ett undantag från raden av låga höjningar av schablonersättningen. Då höjdes schablonen med 3,5 procent. Trots det räknade assistansvärlden med fortsatt svångrem.

– De föregående årens uteblivna höjningar motsvarar ungefär 20 kronor, så det här är väldigt positivt. Men det är inte så att situationen är återställd, sa Cecilia Blanck, verksamhetschef på JAG, till Sveriges Radio.

– Det är långtifrån tillräckligt för att reparera skadan som de senaste sju årens underfinansiering av den personliga assistansen har inneburit, sa Henrik Petrén, branschansvarig för personlig assistans på Arbetsgivarföreningen KFO.

– Om uppräkningen hade följt den allmänna löneutvecklingen skulle assistansersättningen för 2021 istället ha legat på drygt 335 kronor. Det saknas alltså fortfarande ungefär 20 kronor, sa Henrik Petrén.

2022: Hur mycket vill partierna höja assistansersättningen?

Så här svarade partierna vid IfA:s debattforum den 18 november 2022.

Kristdemokraterna: 1,5 procent

Christian Carlsson. KD ser ett behov av att höja assistansersättningen ”i takt med index”. Detta är en viktig fråga för KD, men samtidigt reserverar man sig för att ”ekonomin ser väldigt tuff ut just nu” och att statens budget har ”väldigt många utestående saker”.

Sverigedemokraterna: 1,5 procent

Carina Ståhl Herrstedt. SD säger att urholkningen måste rättas till, och ”gapet täppas till”. Assistansersättningen måste också indexeras, för att följa löner och kostnader. Redan i vårbudgeten vill SD höja ersättningen.

Socialdemokraterna: 1,5 procent

Karin Sundin. S ger otydliga besked. S vill se huvudmannaskapsutredningens förslag, för att därefter ha en fördjupad diskussion. Tidigare har S uttalat att 1,5 procent är en ”normal” höjning. Samtidigt säger man nu att assistansersättningen är en viktig fråga och kritiserar gärna den nya regeringen för att L, KD och SD inte uppfyllt sina löften om större höjning. Socialdemokraternas budgetmotion för 2023 har samma höjning (1,5 procent) som regeringens budgetproposition.

Liberalerna: 1,5 procent

Anna-Lena Johansson. Om L hade fått bestämma regeringens budget skulle assistansersättningen höjas med 3,5 procent 2023 och följande år. Partiet anser att 1,5 procent är på tok för lite. Någon närmare förklaring till varför man accepterade detta har inte getts, utöver att ”vi har försökt så mycket det bara går”, men har tvingats kompromissa.

Moderaterna: 1,5 procent

Jesper Skalberg Karlsson. M beskriver den låga höjningen i budgeten för 2023 som en fortsättning på den tidigare regeringens höjning. Precis som S vill man invänta huvudmannaskapsutredningen, som man hoppas ska visa hur kostnaderna blir för olika alternativ.

Vänsterpartiet: 2,2 procent

Maj Karlsson. V föreslår en höjning med 2,2 procent i partiets egen budgetmotion för 2023. V vill ha ett tydligt riktmärke för hur assistansersättningen ska höjas. Man ser att höjningarna har varit för låga under lång tid, och menar att höjningarna måste följa lönerna.

Miljöpartiet: 5 procent

Ulrika Westerlund. MP är just nu det parti som har det mest generösa budgetförslaget. Miljöpartiets budgetmotion för 2023 anger ”att nivån bör skrivas upp med 5 procent. Vi anser också att regeringen snarast bör återkomma med förslag på en långsiktig, stabil och förutsägbar modell för uppskrivning av assistansersättningen framöver. Vår föreslagna höjning är tänkt som ett första steg på vägen mot att i slutet av mandatperioden kunna sluta det gap som har uppstått efter flertalet år med alltför liten uppskrivning.”

Vidare skriver MP i budgetmotionen att ”schablonens nivå handlar om vilka löner man kan ge, att kunna värdera medarbetare med lång erfarenhet och kompetens när det är viktigt, ge handledning, utbildning mm. Om utrymmet blir allt snävare är risken stor att seriösa företag slås ut och de mindre nogräknade återstår. Därför är schablonnivån i sig viktigt för en väl fungerande och seriös sektor.”

Centerpartiet: 1,5 procent

Christofer Bergenblock. C anser att assistansersättningarna behöver höjas och i bättre mån spegla kostnads- och löneutvecklingen, men vill ”i rådande ekonomiskt läge” inte höja mer än vad regeringens föreslår (1,5 procent). Vid arbetet med vårändringsbudgeten kommer C åter att titta på möjligheten att höja assistansersättningen.

 

Så vill ISF förändra timersättningen för personlig assistans

I december 2021 föreslog ISF, Inspektionen för socialförsäkringen, en lösning på det ständigt omstridda timbeloppet: en helt ny differentierad timschablon för personlig assistans.

ISF har analyserat hur man på bästa sätt kan prissätta utförandet av personlig assistans, och skapa en långsiktig och stabil höjning av priset. Analysen är efterlängtad, eftersom assistansbranschen under senare år fått allt större problem med att klara både kvaliteten på assistansen och kostnadstäckningen. Ersättningen har urholkats på grund av låga årliga höjningar.

ISF lyfter flera samhällsekonomiska problem med dagens system för timersättning.

* Assistansanvändare som har stort behov av assistenter med speciell utbildningsgrad, kompetens och erfarenhet har begränsade möjligheter att själv välja assistent eller assistansanordnare.

* Förbättringar för någon aktör sker på bekostnad av någon annan, utan att det går att bedöma om detta är en godtagbar samhällsekonomisk lösning. ”Prissättningen blir politisk, inte empirisk”, skriver ISF.

* Stora kostnader riskerar att övervältras från stat till kommun. Detta beror på dels att priset inte är anpassat till assistansanvändarens hjälpbehov, dels att kommuner har en skyldighet att bedriva personlig assistans för den som inte kan välja en privat assistansanordnare.

ISF föreslår att man utvecklar ”en mer samhällsekonomiskt försvarbar prissättningsmodell” i form av en differentierad timschablon. Inspektionen anser att det finns bra information om användare och assistentmarknaden för att ta fram en sådan prissättning.

JAG: Äntligen en schablon utifrån den enskildes behov

Förslaget hyllas av Riksföreningen JAG, där verksamhetsledare Cecilia Blanck kommenterar förslaget så här:

– ISFs analys är samma som vår; att dagens modell med samma belopp till alla, oavsett behov, är djupt orättvis. Den drabbar dem som har störst funktionsnedsättningar eller behöver en mer kvalificerad service hårt. Vi i Riksföreningen JAG håller med, och vi har länge efterlyst en differentierad schablon, utifrån den enskildes funktionsnedsättning och behov.

– Det är stor skillnad på kostnaderna i assistansen för någon som själv kan arbetsleda och ringa in vikarier, utbilda sina assistenter och larma när något händer, jämför med någon som inte kan vara ensam ens en minut, som behöver assistenter med särskild kompetens och dessutom någon som är ansvarig för att samordna assistansen, säger Cecilia Blanck.

– Vi hoppas verkligen att regeringen tar till sig och går vidare med förslagen i denna rapport. Det skulle äntligen kunna bli en rättvisare fördelning av resurserna för den personliga assistansen.

 

Hur påverkas kvaliteten av låga höjningar?

Sophie Karlsson, ordförande för IfA, Intressegruppen för assistansberättigade, menar att det blir svårt att bibehålla kvaliteten på assistansen, att det måste sparas in på utbildningar och att det även blir svårare att rekrytera personliga assistenter.

– Det är oerhört viktigt att den personliga assistans håller en bra kvalitet, att det finns tillräckligt med utrymme för assistansomkostnader, och att de personliga assistenterna har bra villkor så de vill stanna kvar och utföra sitt så mycket uppskattade arbete. Det kommer att påverka kvaliteten i den personliga assistansen, eftersom mer försiktighet måste iakttas när det gäller kostnaderna.

– Jag befarar att det kommer att bli allt svårare att rekrytera och behålla personliga assistenter, då det inte går att erbjuda en bra lön och bra kompetensutveckling och bra arbetsvillkor. Det innebär att andra kostnader som också finns måste hållas nere, till exempel utbildningskostnader och arbetsmiljökostnader.

Kan timersättningen ändå vara tillräcklig, trots den låga uppräkningen? Det har uppenbarligen flera olika regeringar ansett. Men Sophie Karlsson menar att ”de flesta inser att en tjänst som ersätts med knappa 320 kronor per timme år 2022 inte är särskilt dyr”.

– Vi är trötta på att hela tiden behöva försvara kostnaderna. Regeringen borde inse att den personliga assistansen är kostnadseffektiv. En stor del av de satsade kronorna går tillbaka till staten eftersom den allra största delen av assistansersättningen handlar om lönekostnader, där skatter och arbetsgivaravgifter går tillbaka in i statens kassa.

– Jag skulle önska att vi fick arbeta med att utveckla den personliga assistansen under mer positiva förhållanden och verkligen satsa på bra kvalitet, där assistansanordnare vågar satsa på kompetensutveckling och kvalitetsarbete, säger Sophie Karlsson.

 

Fakta om assistansersättningens timbelopp

• År 2022 är betalar staten 319,70 kronor per timme utförd personlig assistans.
• År 2023 höjs timbeloppet med 1,5 procent till 324,50 kronor.
• Kampanjen ”Rimliga villkor” kräver en höjning till 350 kronor per timme, vilket motsvarar cirka 9,5 procent. Så mycket anser man att timbeloppet har halkat efter löneutvecklingen sedan 2014. Kravet formulerades innan inflationen sköt i höjden.
• Ungefär 90 procent av assistansersättningen går till löner och sociala avgifter. En stor del av statens utgifter för assistans går tillbaka till statsbudgeten i form av skatter.
• Personliga assistenter som är anställda av kommuner tjänar i snitt 26 074 kronor per månad, enligt Kommunalarbetarens lönekoll för 2022. Enligt SCB:s statistikdatabas var snittlönen 27 100 kronor för kommunalt anställda personliga assistenter 2021.
• Assistenters löner har halkat efter på grund av att staten har sparat in på assistansersättningen. Åren 2014–2021 ökade lönerna för personliga assistenter med 12 procent, enligt SCB. Lönerna för undersköterskor i äldreomsorgen ökade samtidigt med 18 procent, det vill säga 50 procent mer än för assistenter.
• Det står nu klart att 2023 års lönehöjningar landar på 4,1 procent, det så kallade märket. Kommunal  förhandlar om avtal för personliga assistenter med Vårdföretagarna, Fremia och Sobona.
• Den låga höjningen på 1,5 procent av statens timbelopp till personlig assistans sätter stor press på lönerna för personliga assistenter och försvårar rekryteringen.

Om yrket personlig assistent – en av Sveriges största yrkesgrupper

Enligt Lars Lööws statliga utredning om yrket personlig assistent arbetar cirka 100 000 personer som assistenter, vilket gör assistent till en av landets allra största yrkesgrupper.Enligt Lars Lööws statliga utredning om yrket personlig assistent arbetar cirka 100 000 personer som assistenter, vilket gör assistent till en av landets allra största yrkesgrupper.

– Personliga assistenters arbetsvillkor behöver förbättras. Regeringen behöver se till att det finns förutsättningar för att arbetsgivarna ska kunna ge sina assistenter kompetensutveckling, stöd och goda villkor, sa Lars Lööw när han presenterade utredningen i januari 2020.

Utredningen slår fast att schablonersättningen ”har betydelse för assistenternas villkor eftersom anordnarnas kostnader nästan uteslutande avser löne- och personalomkostnader”.

”Vi kan konstatera att assistansanordnare som behöver minska sina kostnader har svårt att dra ned på löner men lättare att dra ned på de resurser som läggs på fortbildning, personalvård och arbetsledning”, heter det i utredningen.

Lars Lööw varnar i utredningen för att nivån på uppräkningen kan få negativa konsekvenser för assistenternas arbetsvillkor.

”Om assistansanordnarna inte får kompensation för ökade priser under en längre tid finns det också en risk för att kvaliteten i den personliga assistansen urholkas”, skriver Lars Lööw i utredningen.