Assistansen förlorade huggsexan om budgeten än en gång

Oron växer bland assistansberättigade. Det står nu klart att årets lönehöjningar blir mer än 4 procent inom industrin. Assistansersättningens schablonbelopp höjs endast med 1,5 procent. Det gör det nu ännu svårare att rekrytera assistenter.

LÄS ÄVEN: Desperat kamp för höjd assistansersättning

Inga extrapengar i vårändringsbudgeten

Trots nödropen från assistansvärlden (och förslag om förstärkningar från bland annat Sverigedemokraterna) blev det ingen förbättring i regeringens vårändringsbudget som släpptes 17 april 2023.

Elisabeth Svantesson. Foto: Linnea Bengtsson
Elisabeth Svantesson hade inga extra pengar till assistansersättningen när vårändringsbudgeten las fram den 17 april 2023. Foto: Linnea Bengtsson

IfA: Allt svårare att rekrytera

Assistansvärlden är hårt pressad sedan ersättningen i många år urholkats med låga höjningar. Assistansersättningen höjdes med 1,5 procent vid årsskiftet, från 315,70 kronor per timme till 324,50.

”Det är i dagsläget svårt att rekrytera personliga assistenter. Vi måste kunna ge en konkurrenskraftig lön, en god arbetsmiljö och även fortbilda våra personliga assistenter för att kunna rekrytera. Utan personliga assistenter blir det ingen personlig assistans, och den situationen kan vi helt enkelt inte hamna i”, skriver IfA, Intressegruppen för assistansberättigade på sin webbplats.

Enligt IfA går cirka 95 procent av ersättningen till lönekostnader. Resterande 5 procent är tänkt att bekosta utbildningar, lokaler, arbetsmiljöinsatser samt vissa omkostnader, till exempel vid transport och entréer för assistenter.

”Det finns inget utrymme för de ökningar som märket [industrins löneavtal] talar för. Efter flera år av låga eller inga ökningar av schablonen finns inga marginaler kvar. Regeringen behöver omgående se över och höja assistansersättningen”, skriver IfA.

Fremia: Vi är helt utlämnade

”En redan mycket svår ekonomiska situation blir nu betydligt mycket värre”, säger Henrik Petrén på arbetsgivarorganisationen Fremia i ett nytt avsnitt av Fremiapodden.

”Läget har varit tufft länge, men branschen har aldrig haft så många utmaningar som just nu. I botten ligger en långvarig urholkning av assistansersättningen, den enda intäkten som assistansanordnare har. Det finns ingen möjlighet att kompensera sig för urholkningen, utan man är helt utlämnad till det som staten bestämmer varje år. Hade ersättningen följt med löneutvecklingen skulle den ha legat 30 kronor högre än idag.”

”Assistansersättningen är idag 324 kronor 50 öre per timme. Det ska räcka till allt; löner, sociala avgifter, utbildning, omkostnader, rubbet”, säger Henrik Petrén.

Ministern medger att låg höjning skapar problem

Redan under hösten 2022 förlorade assistansen huggsexan om 2023 års statsbudget. Regeringen beslöt då att höja timbeloppet med endast 1,5 procent. Timbeloppet inom assistansersättningen fortsätter att urholkas under 2023.

Assistansanordnare, användarna och facket Kommunal har i en gemensam kampanj krävt en mångdubbelt större höjning, till 350 kronor per timme, och därefter indexering kopplad till löne- och kostnadsutveckling.

Partierna i regeringsunderlag hade alla, utom Moderaterna, under valrörelsen förespråkat höjningar på mer än 1,5 procent. Exempelvis sade Liberalerna att höjningen ska var 3,5 procent.

Den höga inflationen innebär att assistansersättningen nu urholkas ännu snabbare än tidigare.

Socialtjänstminister Camilla Waltersson Grönvall (M. Foto: Linnea Bengtsson.Socialtjänstminister Camilla Waltersson Grönvall (M) sade i november 2022 att hon är införstådd med att nivån på assistansersättningen är låg, och att detta skapar problem. Foto: Linnea Bengtsson.

– Jag är medveten om att assistansersättningen har släpat efter under lång tid. Nu kommer jag att följa utvecklingen väldigt noga, sa Camilla Waltersson Grönvall.

Hon ansåg dock att det var ”för tidigt” att säga något om framtida höjningar av ersättningen. Ministern motiverar detta med att regeringen väntar på att utredningen om huvudmannaskapet för assistans ska bli klar. Utredningen blev klar och presenterades 1 mars 2023.

– Eftersom utredningen handlar om både organisering och finansiering får vi återkomma till att ta ett mer samlat grepp.

Vad vill du säga till anordnare och användare som idag känner förtvivlan över att assistansersättningen fortsätter att urholkas?
– Jag ser problemen. Den här regeringen vill ta ett helhetsgrepp kring alla frågor som rör personlig assistans. Men i min roll som statsråd kan jag inte föregå utredningen om statligt huvudmannaskap. Vi återkommer med kommentarer när vi sett utredningens förslag. Det blir ett tillfälle att ta ett nytt samlat grepp.

Rimliga villkor – collage
Kampanjen ”Rimliga villkor” är ett unikt samarbete mellan funktionsrättsrörelsen, arbetsgivarorganisationen Fremia och fackförbundet Kommunal.

Fakta om assistansersättningens timbelopp

  • År 2022 är betalar staten 319,70 kronor per timme utförd personlig assistans.
  • År 2023 höjs timbeloppet med 1,5 procent till 324,50 kronor.
  • Kampanjen ”Rimliga villkor” kräver en höjning till 350 kronor per timme, vilket motsvarar cirka 9,5 procent. Så mycket anser man att timbeloppet har halkat efter löneutvecklingen sedan 2014. Kravet formulerades innan inflationen sköt i höjden.
  • Ungefär 90 procent av assistansersättningen går till löner och sociala avgifter. En stor del av statens utgifter för assistans går tillbaka till statsbudgeten i form av skatter.
  • Personliga assistenter som är anställda av kommuner tjänar i snitt 26 074 kronor per månad, enligt Kommunalarbetarens lönekoll för 2022. Enligt SCB:s statistikdatabas var snittlönen 27 100 kronor för kommunalt anställda personliga assistenter 2021.
  • Assistenters löner har halkat efter på grund av att staten har sparat in på assistansersättningen. Åren 2014–2021 ökade lönerna för personliga assistenter med 12 procent, enligt SCB. Lönerna för undersköterskor i äldreomsorgen ökade samtidigt med 18 procent, det vill säga 50 procent mer än för assistenter.
  • Det står nu klart att 2023 års lönehöjningar landar på 4,1 procent, det så kallade märket. Kommunal  förhandlar om avtal för personliga assistenter med Vårdföretagarna, Fremia och Sobona.
  • Den låga höjningen på 1,5 procent av statens timbelopp till personlig assistans sätter stor press på lönerna för personliga assistenter och försvårar rekryteringen.

Politikerdebatt på IfA debattforum 221118

Hur mycket vill partierna höja assistansersättningen?

Så här svarade partierna vid IfA:s debattforum den 18 november 2022.

Kristdemokraterna – 1,5 procent

Christian Carlsson. KD ser ett behov av att höja assistansersättningen ”i takt med index”. Detta är en viktig fråga för KD, men samtidigt reserverar man sig för att ”ekonomin ser väldigt tuff ut just nu” och att statens budget har ”väldigt många utestående saker”.

Sverigedemokraterna – 1,5 procent

Carina Ståhl Herrstedt. SD säger att urholkningen måste rättas till, och ”gapet täppas till”. Assistansersättningen måste också indexeras, för att följa löner och kostnader. Redan i vårbudgeten vill SD höja ersättningen.

Socialdemokraterna – 1,5 procent

Karin Sundin. S ger otydliga besked. S vill se huvudmannaskapsutredningens förslag, för att därefter ha en fördjupad diskussion. Tidigare har S uttalat att 1,5 procent är en ”normal” höjning. Samtidigt säger man nu att assistansersättningen är en viktig fråga och kritiserar gärna den nya regeringen för att L, KD och SD inte uppfyllt sina löften om större höjning. Socialdemokraternas budgetmotion för 2023 har samma höjning (1,5 procent) som regeringens budgetproposition.

Liberalerna – 1,5 procent

Anna-Lena Johansson. Om L hade fått bestämma regeringens budget skulle assistansersättningen höjas med 3,5 procent 2023 och följande år. Partiet anser att 1,5 procent är på tok för lite. Någon närmare förklaring till varför man accepterade detta har inte getts, utöver att ”vi har försökt så mycket det bara går”, men har tvingats kompromissa.

Moderaterna – 1,5 procent

Jesper Skalberg Karlsson. M beskriver den låga höjningen i budgeten för 2023 som en fortsättning på den tidigare regeringens höjning. Precis som S vill man invänta huvudmannaskapsutredningen, som man hoppas ska visa hur kostnaderna blir för olika alternativ.

Vänsterpartiet – 2,2 procent

Maj Karlsson. V föreslår en höjning med 2,2 procent i partiets egen budgetmotion för 2023. V vill ha ett tydligt riktmärke för hur assistansersättningen ska höjas. Man ser att höjningarna har varit för låga under lång tid, och menar att höjningarna måste följa lönerna.

Miljöpartiet – 5 procent

Ulrika Westerlund. MP är just nu det parti som har det mest generösa budgetförslaget. Miljöpartiets budgetmotion för 2023 anger ”att nivån bör skrivas upp med 5 procent. Vi anser också att regeringen snarast bör återkomma med förslag på en långsiktig, stabil och förutsägbar modell för uppskrivning av assistansersättningen framöver. Vår föreslagna höjning är tänkt som ett första steg på vägen mot att i slutet av mandatperioden kunna sluta det gap som har uppstått efter flertalet år med alltför liten uppskrivning.”

Vidare skriver MP i budgetmotionen att ”schablonens nivå handlar om vilka löner man kan ge, att kunna värdera medarbetare med lång erfarenhet och kompetens när det är viktigt, ge handledning, utbildning mm. Om utrymmet blir allt snävare är risken stor att seriösa företag slås ut och de mindre nogräknade återstår. Därför är schablonnivån i sig viktigt för en väl fungerande och seriös sektor.”

Centerpartiet – 1,5 procent

Christofer Bergenblock. C anser att assistansersättningarna behöver höjas och i bättre mån spegla kostnads- och löneutvecklingen, men vill ”i rådande ekonomiskt läge” inte höja mer än vad regeringens föreslår (1,5 procent). Vid arbetet med vårändringsbudgeten kommer C åter att titta på möjligheten att höja assistansersättningen.

Djup besvikelse hos assistansanvändare och anordnare

– Höjningen på 1,5 procent är inte tillräckligt. Riktmärket för löneförhandlingarna är 4,4 procent, semesterrätten förstärks för många arbetstagare vilket leder till ökade kostnader, vi har en inflation som kommer att leda till ökade kostnader för assistansens administration i form av till exempel höjda lokalkostnader‚ säger Sophie Karlsson.

Sophie Karlsson. Foto: Linnea Bengtsson
Sophie Karlsson. Foto: Linnea Bengtsson.

Stort behov av ökad kompetens

– Därtill kommer också behov av kompetenshöjning och ökade kostnader vid genomförande av personlig assistans där egenvårdande eller sjukvårdande insatser utförs och andra kvalitetshöjande åtgärder som behövs inom den personliga assistansen.

– Genom kampanjen Rimliga villkor, som drivs av 12 organisationer där IfA är en, hade vi framfört att assistansersättningen behöver höjas med 30 kr. Det var redan före inflationen. Det blev nu en höjning på 4,80 kr. Regeringen talar om en välfärd att lita på. Hur ska den låga höjningen av assistansersättningen kunna säkerställa en personlig assistans att lita på?

Camilla Waltersson Grönvall och Henrik Petrén
I början av november 2022 fick nya socialtjänstministern Camilla Waltersson Grönvall ta emot namninsamlingen från kampanjen Rimliga villkor från Henrik Petrén.

”När det verkligen gäller bryr sig politikerna inte”

I en intervju med Assistanskoll kommenterar Cecilia Blanck, verksamhetschef på Riksföreningen JAG, budgetpropositionen så här:

– Jag är otroligt besviken. Vi träffat många politiker, när vi har sagt att resurserna inte räcker har politikerna nickat och sagt att det förstår vår situation. Och nu när det verkligen gäller, bryr de sig inte.

– Det saknas resurser till utbildning, handledning. Det som återstår är att sänka assistenternas ingångslöner, då blir det ännu svårare att rekrytera, detta innebär en långsam kvävningsdöd för assistansen, säger hon till Assistanskoll.

Cecilia Blanck utanför Socialdepartementet
Cecilia Blanck utanför Socialdepartementet.

Innan statsbudgeten presenterade sa Cecilia Blanck till HejaOlika att många anordnare kan hamna i kris vid en låg höjning på 1,5 procent.

– Många vet helt enkelt inte hur de ska lösa situationen om ersättningen inte räcker till att köpa in assistans. Många saknar redan utrymme för utbildning och har svårt att rekrytera.

– Det som riskerar att hända är att det sker en smygkommunalisering, eftersom kommunerna kan skjuta till andra pengar och har skyldighet att utföra assistans om ingen annan gör det, säger Cecilia Blanck.

Stora förhoppningar om att vallöften skulle infrias

Innan statsbudgeten presenterades var förväntningarna höga om ett högre timbelopp. Tre av de fyra partierna i regeringsunderlaget hade trots allt lovat detta under valkampanjen. Bara M ville ha den låga 1,5-procenthöjningen.

– Det finns alltså en majoritet i regeringsunderlaget för att det ska bli en större höjning nu, och vi har absolut en stark förväntan om att det blir så, sa Henrik Petrén, Henrik Petrén på arbetsgivarorganisationen Fremia, några veckor innan budgeten släpptes.

– Jag kommer att ligga på som en igel, sa Carina Ståhl Herrstedt, talesperson för Sverigedemokraterna.

Hösten 2021 hade det dessutom blivit ett ramaskri från från assistansanvändare och assistansanordnare när det stod klart att regeringen då inte tänkte höja schablonersättningen för år 2022 med mer än 1,5 procent.

LÄS ÄVEN: Så vill ISF förändra timersättningen för personlig assistans