Så avgjordes assistansens egen snippadom

Efter arga protester ska ”snippadomen” prövas av Högsta domstolen.
Mindre känd, men lika allvarlig, är assistansvärldens egen snippadom.
År 2019 begränsade Högsta förvaltningsdomstolen rätten till assistans för personlig hygien – med tvivelaktig hänvisning till Svenska Akademins ordbok.

LÄS MER: 15 år av åtstramningar inom personlig assistans

IfA bekämpar okunskapen

IfA, Intressegruppen för assistansberättigade, kämpar för att sprida kunskap om personlig assistans. Dialog med myndigheter är en viktig del. Trots detta styr ofta fördomar, vilket hygiendomen är ett exempel på.

– Precis som i snippadomen tog Högsta förvaltningsdomstolen hjälp av ordboken och uttryckte att personlig hygien ”avser åtgärder för avlägsnande av smuts och ohälsosamma ämnen från människans omgivning eller från människan själv”, istället för att sätta personlig hygien i sitt praktiska sammanhang, säger Sophie Karlsson.

Svårt att förstå levnadsvillkoren

Levnadsvillkoren för personer med funktionsnedsättning kan vara svåra att sätta sig in i om man inte har någon erfarenhet av det. Att dessutom sätta det i en juridisk kontext är heller inte så enkelt. Det blir lätt att egna fördomar, attityder och förutfattade meningar spelar in vid bedömningen, menar Sophie Karlsson.

– Jag upplever att domstolen ibland försöker gömma sig bekom argumentet att man “bara” ser till det juridiska, men givetvis måste det sättas i sitt sammanhang. Lagar som inte är användbara för att få vårt samhälle att fungera har vi ingen nytta av, så juridiken måste se till att den faktiskt påverkar i realiteten.

– När det gäller personlig assistans blir det så oerhört påtagligt i den enskildes liv eftersom besluten kan komma att påverka hela ens tillvaro och möjligheter.

Missförstånd ledde till måltidsdomen 2009

Kan du ge exempel på att okunskap hos domstolar ställer till problem?

– Ett tydligt exempel där det blivit fel är den så kallade måltidsdomen från 2009 (RÅ 2009 ref 57), som sedan dess påverkat hela bedömningen om grundläggande behov. Domstolen ansåg att det bara var vissa delar av de grundläggande behoven som skulle omfattas, de integritetsnära behoven.

– Men tanken var från början att de behov som räknades upp, till exempel personlig hygien och att klä av och på sig, hade valts ut som grundläggande behov just för att de i sig ansågs vara just integritetsnära. Här trasslade domstolen till det till att börja med, och på det så följde allt mer begränsande domar.

Hygiendomen 2019 motiverads med ordboken

– När så domen om personlig hygien kom 2019 (HFD 2019 ref. 56) så fick vi se ytterligare exempel på hur okunskap försämrar livsvillkoren för personer med funktionsnedsättning, när domstolen likt “snippadomen” tog hjälp av svenska akademiens ordbok och uttryckte att personlig hygien “avser åtgärder för avlägsnande av smuts och ohälsosamma ämnen från människans omgivning eller från människan själv”.

– Istället för att sätta personlig hygien i sitt praktiska sammanhang och vad som behövs för att det ska vara funktionellt så valde man en teoretisk tolkning som är orimlig och försvårar. Förarbetena ger stöd för ett bredare sammanhang än den snäva tolkning som de valde.

– Om domstolen nu ansåg att sminkning inte skulle anses vara ett grundläggande behov så hade de kunnat välja andra argument eller bara säga att det inte är tillräckligt integritetsnära, för den skrivning som nu blev har fått stora negativa konsekvenser på andra moment som gör att personlig hygien bedöms ännu mer restriktivt än tidigare, säger Sophie Karlsson.

Nya krav på kontroll bygger ofta på okunskap

Hon menar att de senaste årens utvecklingen med ökande återkrav av assistansersättning också bygger på okunskap om assistansanvändares livsvillkor.

– När assistansen kom till så var en viktig del att ta ett tydligt avstånd från “professionen” eftersom personer med behov av assistans alltid fått leva efter villkor som andra satt upp. Därför har anordnare också haft en roll där man arbetar på uppdrag av den assistansberättigade, inte som kontrollant av den assistansberättigade.

– För vissa har anordnaren god kunskap och insyn i den dagliga assistansen, men hos andra han anordnaren inte det. Det är viktigt som enskild individ att kunna känna att ens integritet respekteras och att inte fler har mer information än vad som behövs.

– Det har kommit propåer om att anordnaren ska anses känna till allt om den assistansberättigades assistansbehov eftersom de personliga assistenterna är på plats och känner till assistansbehovet. Men de personliga assistenterna har inga rapporteringstillfällen med anordnaren för att stämma av assistansbehovet gentemot utredningen och beslutet. Anordnaren har kanske inte ens tagit del av utredningen och assistenterna har det nästan aldrig.

– Det som stäms av är sådant som tas upp vid arbetsplatsträffar och kanske medarbetarsamtal, men det kan vara väldigt begränsat och handlar inte främst om den assistansberättigades behov utan om assistenternas behov utifrån sin roll som anställda, säger Sophie Karlsson.

”Vi måste mötas och lyssna på varandra”

Sophie Karlsson är angelägen om att ha en bra dialog med myndigheter. Myndigheter deltar alltid på IfA:s konferensdagar som äger rum två gånger per år.

– Dialog och samverkan med varandra är oerhört viktigt, vi måste lyssna på varandra och mötas. Vi anser att vi har god dialog med flera myndigheter. Det låter kanske som att jag tycker att myndigheterna är helt inkompetenta. Det tycker jag inte, mycket fungerar bra, men det finns vissa områden som är extra viktiga att vi får ordning på tillsammans.

Får ni gehör för kritiken om okunskap?
– Det är svårt att säga. Vi har dialogmöten och ibland sker vissa förändringar, men det är mer ett långsiktigt arbete.

Borde inte JO eller regeringen ingripa, och ta initiativ för att öka kunskapen?
– Det är möjligt att JO skulle kunna vara till viss hjälp, då gäller det att det anmäls dit. JO fattar en del bra beslut som är till hjälp ibland.

– Regeringen skulle vi önska mer konkret handling av och tydlighet att man verkligen står upp för våra rättigheter och möjligheten att kunna leva som vilken medborgare som helst.

Vad kan verksamheter och enskilda göra?
– Försöka påverka, upplysa, utbilda, föra dialog! Det som vi redan gör, men ännu mer. Enskilda kan bidra med att berätta om sin egen situation och organisationerna genom sitt påverkansarbete, säger Sophie Karlsson.

Finns det goda exempel hos myndigheterna?
– Det finns nog goda exempel att finna hos alla myndigheterna också, men ibland dyker det upp lite feltänk och “olycksfall” i arbetet.

Kan du nämna något avskräckande exempel från myndigheterna?
– Den så kallade expertmetoden för att uppskatta hur stort “fusket” är har haft stor negativ inverkan på folks syn på den personliga assistansen och den typen av uttalanden sätter sin prägel lång tid framåt, säger Sophie Karlsson.

Mera fakta

Så här beskrev Förvaltningsrätten i Jönköping vad som ingår i personlig hygien

Enligt förvaltningsrätten så innefattar begreppet personlig hygien i allmänt språkbruk mer än grundläggande och basala åtgärder för att motverka smuts och föroreningar. Även åtgärder som vidtas för att stärka den egna självkänslan eller grupptillhörigheten såsom att sminka sig eller att tvätta sig för att i övrigt känna sig ren och fräsch ligger i den allmänna betydelsen av begreppet personlig hygien.

En strikt tolkning av begreppet personlig hygien så som allmänna ombudet förordar riskerar att inskränka behovet som ska tillgodoses till endast nödvändiga hygienåtgärder som syftar till att på kort och lång sikt avvärja hot mot individens fysiska hälsa. En så strikt tolkning kan inte ha varit lagstiftarens avsikt.

Personlig hygien innefattar således även sminkning. Sminkning är vidare att anse som ett grundläggande behov då den är mycket privat och känslig för den personliga integriteten. Den funktionshindrade har också ett särskilt intresse av att kunna bestämma vem och när sminkning ska genomföras. Allmänna ombudet ifrågasätter inte beviljad tidsåtgång. Försäkringskassan har därför haft fog för att medräkna 20 minuters sminkning som grundläggande behov per dag. Allmänna ombudets överklagande ska således avslås.

… men så här formulerade sig Högsta förvaltningsdomstolen

Vilken närmare innebörd begreppet personlig hygien har enligt 9 a § första stycket LSS har inte behandlats eller närmare kommenterats i förarbetena. Begreppet har således inte givits något specifikt innehåll i detta sammanhang.

Den normalspråkliga innebörden av begreppet hygien är att det avser åtgärder för avlägsnande av smuts och ohälsosamma ämnen från människans omgivning eller från människan själv (se t.ex. Svensk ordbok utgiven av Svenska Akademien).

Det finns inget uttalande i förarbetena som talar för att med begreppet personlig hygien har avsetts något annat än vad som utgör den normalspråkliga innebörden av begreppet, dvs. att hålla människokroppen ren från smuts och andra ohälsosamma ämnen.

Tvärtom talar vissa formuleringar i förarbetena för att det är just denna normalspråkliga innebörd av uttrycket som har avsetts. Således talas om behov av att ”klara sin hygien” (se t.ex. prop. 1992/93:159 s. 64 och bet. 1995/96:SoU15 s. 11) och att ”sköta sin hygien” (se t.ex. a. prop. s. 176). Att inte kunna sminka sig kan inte sägas innebära att man inte klarar eller kan sköta sin hygien.

Behov av hjälp med sminkning kan mot denna bakgrund inte anses innefattas i det grundläggande behovet personlig hygien.