Statsbudget 2024: Assistansersättning höjs med 2,5 procent
Regeringen höjer assistansersättningens timbelopp med 2,5 procent från 1 januari 2024.
Här är senaste budgetnytt om personlig assistans och andra delar av funktionshinderpolitiken.
LÄS ÄVEN:
Hoppet lever om höjt timbelopp inom assistansersättning
Se webbinariet: Vad är bra och dåligt i budgetpropositionen för 2024?
Ökar med 8 kronor per timme
Det nya schablonbeloppet för assistansersättningen 2024 blir 332,60 kronor, en höjning med 8 kronor och 10 öre.
Totalt väntas assistansersättningen kosta staten 26 miljarder under 2024, för att sedan öka till nästan 29 miljarder år 2026. Prognosen för 2023 är 24,5 miljarder.
Det är alltså en större höjning än senast (då timbeloppet höjdes med 1,5 procent), men långt under kostnads- och löneökningar. Löneökningar väntas ligga på 3–4 procent.
Assistansersättningen fortsätter att halka efter omsorgsprisindex
Assistansersättningen fortsätter alltså att gröpas ur i förhållande till kostnadsutvecklingen. Det framgår tydligt om man jämför med kommunernas omsorgsprisindex, som väntas öka med 4,7 procent år 2024, enligt en preliminär beräkning. Under 2023 ökade omsorgsprisindex med 4,6 procent medan assistansersättningen endast höjdes med 1,5 procent.
Kommunernas verksamheter inom individ och familj samt äldreomsorg följer ofta omsorgsprisindexet. Indexet tas fram i samarbete mellan SKR, Sveriges kommuner och regioner, och arbetsgivarorganisationerna Vårdföretagarna och Sobona. Utförarna får ofta ersättning i enlighet med omsorgsprisindex, vilket ger stabila förutsättningar för verksamheterna. Många anser att alla välfärdsverksamheter, även personlig assistans, borde få lika förutsättningar i finansieringen.
Diagrammet nedan: Enligt Vårdföretagarnas beräkningar har omsorgsprisindex (OPI) ökat med i genomsnitt 2,7 procent perioden 2013-2024 jämfört med 1,7 procent för assistansersättningen. Diagrammet nedan bygger på Vårdföretagarnas assistansbarometer som i sin tur baseras på uppgifter från Försäkringskassans och SKR, Sveriges kommuner och regioner.
S vill inte heller höja mer än 2,5 procent
Socialdemokraterna är inte beredda att avsätta mer pengar än regeringen till assistansersättningen under 2024. Det framgår av partiets budgetmotion att man också nöjer sig med 2,5 procent, trots att det är betydligt lägre än kostnadsutvecklingen.
Vänsterpartiet har i sin budgetmotion satsat 400 miljoner kronor extra på assistansersättningen, för att timbeloppet ska kunna höjas 4,1 procent 2024.
Miljöpartiet föreslår i sin budgetmotion en höjning med 5 procent till en kostnad av 629 miljoner extra.
Centerpartiet satsar 52 miljoner mer än regeringens budget.
… vad innebär det för assistansanvändarna?
Sophie Karlsson, ordförande för IfA, Intressegruppen för assistansberättigade, kommenterade förslaget om 2,5 procent höjd assistansersättning på HejaOlikas webbinarium 20 september 2023:
Fremia: Assistansersättningen fortsätter att urholkas
Kampanjen Rimliga villkor har krävt en höjning på drygt 12 procent. Bakgrunden är att ersättningen under tio års tid successivt har urholkats. Det saknades redan innan dagens budgetbesked cirka 40 kronor per assistanstimme jämfört med om assistansersättningen skulle ha följt med i den allmänna löneutvecklingen, enligt branschorganisationen Fremia.
Och urholkningen fortsätter även under 2024.
– Uppräkningen för i år och nästa år täcker endast omkring hälften av de förväntade kostnadsökningarna, vilket betyder att den långvariga urholkningen av assistansersättningen fortsätter. Jag är mycket orolig för hur våra medlemmar ska kunna bedriva personlig assistans med bibehållen kvalitet framöver, säger Henrik Petrén på Fremia.
Fremia fortsätter kampen för ”en rättvis nivå”:
– Det är orimligt att assistansberättigade ska vara utlämnade till budgetbesked år för år. Det behövs en indexerad uppräkning som säkerställer att assistansersättningen följer med kostnadsutvecklingen, säger Henrik Petrén.
Henrik Petrén medverkade i HejaOlikas och ABH Utbildnings webbinarium 20 september 2023 och sa då så här om assistansersättningen 2024:
Vårdföretagarna om assistansersättningen 2024
Patrik Silverudd, Vårdföretagarna, kommenterade assistansersättningen på webbinariet 20 september 2023:
JAG: Litet steg framåt
– Ett litet steg framåt men långtifrån tillräckligt”, skriver Riksföreningen JAG i kommentar.
– Urholkningen har gjort att pengen inte längre räcker. Vi behöver kunna hitta nya assistenter, och redan idag är det extremt svårt att rekrytera. När det sen inte finns pengar till handledning och fortbildning av assistenter och arbetsledare blir det också väldigt svårt att behålla våra duktiga assistenter. Och kan vi inte utbilda assistenter så får vi inte den höga säkerhet i assistansen som krävs för att leva upp till reformens intention. Vi med störst och mest kvalificerade behov i vår assistans drabbas förstås hårdast, skriver JAG.
STIL: Det går inte ihop
– Det täcker inte ens löneökningarna, och än mindre övriga kostnader som ökat lavinartat på grund av inflationen. Det säger sig själv att det inte går ihop, säger Jonas Franksson, ordförande i STIL – Stiftarna av Independent Living i Sverige.
Den låga assistansersättningen gör det också svårt att behålla och rekrytera bra assistenter, menar Jonas Franksson.
– Det finns helt enkelt inga som har råd att arbeta som personliga assistenter när lönerna pressas neråt. Så även om du har turen att ha rätt till personlig assistans så kan du ändå inte ta del av det. Du får inte tag på någon som vill jobba, säger han.
Humana: Varför får LSS-boenden större höjning?
Assistansbolaget Humana menar att höjningen på 2,5 procent är en besvikelse:
– Andra delar av LSS, som kommunala gruppboenden, har betydligt rimligare uppräkning, med 4,6 procent istället för 2,5 procent. Varför ska assistansen, som är så viktig för över 13 000 människors vardag och frihet, vara mindre värd? Varför ska de personliga assistenterna inte ha samma möjligheter att göra ett bra jobb? säger Hans Dahlgren, vd Humana Assistans.
Nya åtgärder mot kostnadsökningar och felaktigheter?
Regeringen skriver vidare i budgeten att man ”ser över vilka åtgärder som bör vidtas för att förhindra oskälig kostnadsutveckling, brottslighet och felaktiga utbetalningar inom assistansersättningen”.
Frågan om förstatligat huvudmannaskap för personlig assistans nämns bara i korthet – utredningen bereds i regeringskansliet.
LÄS ÄVEN: Sjuka är de största förlorarna på budgeten
Funktionsrättsförbunden får ingen höjning
Däremot blir det inte någon höjning alls av statsbidragen till funktionsrättsorganisationer. Organisationerna får därmed ytterligare urgröpta resurser, eftersom statsbidraget har legat stilla på cirka 188 miljoner kronor i flera år. Läs även: Funktionsrättsförbund kan tvingas säga upp personal.
– Det är en stor besvikelse att regeringspartierna inte lever upp till valrörelsens löften om ett höjt statsbidrag. Civilsamhällets roll har blivit allt viktigare men har trots det bara höjts en gång på drygt 15 år och den höjningen var ytterst marginell. Vi vill se en uppräkning i nästkommande budget, säger Nicklas Mårtensson, Funktionsrätt Sverige.
Statsbidrag till habiliteringsersättning
Hur mycket som satsas på habiliteringsersättning framgår inte i klartext, men statsbidraget är i alla fall omnämnt i budgeten. Det betyder troligen att det ligger kvar på samma nivå 2024 som i år, det vill säga 350 miljoner kronor.
Bidrag och ersättningar höjs med drygt 9 procent
Många ersättningar och bidrag höjs med drygt 9 procent, eftersom de följer prisbasbeloppets utveckling. Bland de ersättningar som höjs med drygt 9 procent finns aktivitetsersättning och sjukersättning, merkostnadsersättning och omvårdnadsbidrag.
LÄS ÄVEN:
Så mycket höjs ersättningar och bidrag 2024
2 miljarder mindre till arbetsmarknadsstöd – etableringsjobb införs
Regeringen drar ned på anslagen för arbetsmarknadspolitiska program och insatser med 2,1 miljarder kronor. Regeringen säger att det blir färre introduktionsjobb och färre deltagare i främst matchningstjänster, samtidigt som det finns utrymme att öka antalet deltagare i andra insatser som praktik.
Ändringarna är enligt regeringen nödvändiga för att införa nya etableringsjobb för långtidsarbetslösa och nyanlända. Samtidigt fasar regeringen alltså ut andra insatser.
LÄS ÄVEN: Lars Lööw är hoppfull om Arbetsförmedlingen 2024
DHR: Nu kan det bli ännu sämre stöd på arbetsmarknaden
– Det är svårt att se hur det ska gå till att fler personer med nedsatt rörelseförmåga som är inskrivna på arbetsförmedlingen ska kunna få rätt stöd och hjälp för komma in på arbetsmarknaden om de arbetsmarknadspolitiska insatserna och programmen får mindre resurser, säger Åsa Strahlemo, ordförande för DHR.
– De förändringar som redan har gjorts på arbetsförmedlingen de senaste åren, både vad gäller omorganisation och mindre resurser, har gjort att det har blivit svårare än tidigare att få hjälp till ett mer personligt stöd för den arbetssökande med nedsatt rörelseförmåga. Vilket i sin tur har lett till att arbetsmarknaden går miste om kompetent arbetskraft samt att personer som verkligen vill arbeta inte har kommit in på arbetsmarknaden. DHR tror inte att det var så det var tänkt men tyvärr får vi signaler om att det är så det har blivit från våra medlemmar.
– Det är dags för en arbetsmarknadspolitik där personer med nedsatt rörelseförmåga ses som en större resurs för samhället och därför får de stöd som de behöver för att få och behålla ett arbete. Vi vill alla bidra till samhället men då måste det finnas rätt kunskap och resurser för att möjliggöra det. Då är inte nedskärningar rätt väg att gå, säger Åsa Strahlemo.
Om nya etableringsjobb säger Åsa Strahlemo:
– Det kan ha en viss positiv effekt med etableringsjobben. Detta stöd följer individen och det krävs inte att arbetsförmedlingen kodar individen för att få detta stöd. DHR vill dock inte säga för mycket än då förslaget är så nytt och vi vet inte hur det kommer att se ut.
Funktionsrätt Sverige: Obegripligt
Funktionsrätt Sverige konstaterar att en tredjedel av alla planerade introduktionsjobb dras nu in för långtidsarbetslösa, varav många har en funktionsnedsättning och för nyanlända.
– Besparingarna på 2 miljarder på de arbetsmarknadspolitiska insatserna är obegriplig, kommenterar Nicklas Mårtensson, Funktionsrätt Sverige. Varför inte följa arbetslinjens princip och satsa på att öka sysselsättningsgraden för personer med funktionsnedsättningar som idag är på 52 procent i jämförelse med 81 procent för befolkningen i helhet.
Grundlig översyn av Samhall
Regeringen flaggar för att man kommer att göra en grundlig översyn av Samhalls uppdrag och verksamhet. Samhall fick nyligen kritik i en granskning av Riksrevisionen.
Är myndigheter som arbetar med delaktighet och rättigheter i farozonen?
Budgeten har också förslag om att minska kostnaderna för statsförvaltningen. Exempelvis ska ett antal myndigheter slås samman eller läggas ned. En utredning har precis tillsatts för att analysera möjligheter att lägga ned myndigheter.
Ingen myndighet inom funktionshinderområdet är utpekad, men i andra sammanhang har exempelvis Myndigheten för delaktighet ifrågasatts. En ledare i Dagens Industri skrev i april 2023 nyligen så här: ”Behövs verkligen Myndigheten för delaktighet, med det otydliga uppdraget att ’främja, guida och stödja samhällets aktörer att genomföra sina uppdrag’? Vad betyder det ens?”
Elisabeth Svantesson sa på dagens budgetpresentation att den nya utredningen ska ”se över Myndighetssverige för att se om vi kan avveckla eller slå i hop fler myndigheter framöver”.
SD uttalade i april att man vill lägga ned Institutet för mänskliga rättigheter. Institutet ser dock statsbudgeten för 2024 som ”ett klart besked” om att institutet har en central roll för att säkerställa mänskliga rättigheter.
– Vi välkomnar regeringens tydliga besked i budgetpropositionen om institutets ställning och gläds åt de högt ställda ambitioner regeringen ger uttryck för när det gäller förverkligandet av de mänskliga rättigheterna i Sverige, säger Elisabeth Rynning, ordförande i styrelsen för Institutet för mänskliga rättigheter.
Funkisskatten höjs
Som väntat har budgeten ett nytt jobbskatteavdrag. Ålderspensionärer kompenseras med en särskild skattesänkning. Däremot får personer med sjukersättning eller aktivitetsersättning ingen kompensation. Det innebär att skillnaden i beskattning ökar, vilket också kallas funkisskatt.
”I realiteten innebär skattesänkningen att personer som har sjuk- och aktivitetsersättning missgynnas på grund av att de inte kan arbeta. Det är en orimlig orättvisa”, kommenterar Nicklas Mårtensson, ordförande Funktionsrätt Sverige.
Anders Lago, FUB, förklarar funkisskatten
Klipp från HejaOlikas och ABH Utbildnings webbinarium om budgetpropositionen den 20 september 2023.
SKR: Sjuka är största förlorarna
Förlorare på budgeten är alla sjuka. Det sa Annika Wallenskog, chefsekonom hos Sveriges Kommuner och Regioner (SKR) i SR P1 Morgon på onsdagsmorgonen.
Statsbidrag täcker inte vårdens kostnadsökningar
Av reformutrymmet på 40 miljarder har regeringen utlovat 16 miljarder till kommuner och regioner. Men det är långt ifrån tillräckligt för att täcka kostnadsökningarna.
– Många kommuner får det jättetufft och kommer att behöva göra anpassningar. Värst är det för regionerna. Det finns ett jättestort tryck att komma ikapp med eftersatt vård efter pandemin. Nu måste regionerna spara. Kommer inte ha akutsjukvård och primärvård på lika många ställen som idag.
Jämlik vård hotas
– Det finns också ett tryck nu om att leverera vård efter efterfrågan, inte efter störst behov, sa Annika Wallenskog.
Hon menar vidare att regeringen borde tala klarspråk. Alternativet till att satsa mer pengar på kommuner och regioner är stora besparingar.
– Då måste man också säga det, att ”vi tycker att man ska dra ned på välfärden”, sa Annika Wallenskog.
Två kommuner om budgetpropositionen för 2024
Asal Gohari (S), Uppsala kommun, och Christian Eberstein (KD), Lerums kommun, kommenterade budgetpropositionen på webbinariet 20 september 2023.
MER OM STATSBUDGETEN FÖR 2024:
Utsatta elever drabbas när staten tvingar folkhögskolor dra ned
Höjd funkisskatt och nytt jobbskatteavdrag