Så utvecklas återkraven inom personlig assistans 2024

Inte bara assistansbolag utan även privatpersoner och kommuner drabbas.
Vad ligger bakom Försäkringskassans tusentals återkrav av assistansersättning?

LÄS ÄVEN:
Vilka assistansanordnare har förbjudits, och vilka har tillstånd?
Återkrav och förbud inom assistans – krav på nödstopp växer

Videointervju med Anna Barsk Holmbom

Den 21 maj 2024 intervjuade HejaOIika Anna Barsk Holmbom, som driver ABH Utbildning och Rådgivning, om utvecklingen vad gäller återkrav inom personlig assistans. Se videon här nedan. Här finns ett referat av videon.

Nyheter, analyser och debatt i tidsordning

Här sammanställer HejaOlika vad som hänt historiskt, vad gäller Försäkringskassans återkrav inom personlig assistans.

Hur stora är Försäkringskassans återkrav?

Försäkringskassans återkrav av assistansersättning uppgår till några hundra miljoner kronor varje år. Under 2023 minskade återkraven kraftigt till cirka 280 miljoner kronor – från 492 miljoner kronor under 2022, och 422 miljoner 2021.

Under början av 2024 har återkraven ökat igen, och för januari-februari 2024 uppgår de totala återkraven till 82 miljoner kronor.

Försäkringskassans återkrav inom assistansersättning 2018–2024. Uppgifter från Försäkringskassan 25 mars 2024.
År MånadAntal krav organisationBelopp organsationerAntal krav personerBelopp personerAntal krav totaltBelopp totalt
2024 23722 731 544 1920 943 665 5643675209
2024 12626 613 515 1611 190 6044237804119
2023 12369 277 379 2015 443 9205624721299
2023 115117 462 819 2118 797 5427236260361
2023 10458 282 320 295 691 4727413973792
2023 9773 621 214 294 198 7381067819952
2023 83722 736 881 215 734 4435828471324
2023 74415 630 358 142 072 5075817702865
2023 6585 452 687 161 712 009747164696
2023 58021 433 671 314 895 44811126329119
2023 411017 742 492 257 582 69613525325188
2023 39627 753 898 343 277 42813031031326
2023 25023 136 209 216 404 2887129540497
2023 13730 731 334 9898 4604631629794
2022 124941 922 1552830 237 0797772159234
2022 114815 675 4942330 850 2797146525773
2022 102937 204 986258 584 9875445789973
2022 093533 955 413193 239 1195437194532
2022 081926 374 160187 392 2933733766453
2022 07109 362 053711 512 5351720874588
2022 063058 481 686108 040 5574066522243
2022 05825 691 77642 247 2801227939056
2022 043140 600 20893 193 3304043793538
2022 035344 050 821161 138 6126945189433
2022 022115 244 6652330 277 3574445522022
2022 01105 565 266101 220 877206786143
2021 122341 154 5371225 268 4583566422995
2021 111416 761 573820 938 9112237700484
2021 101412 827 238919 586 2662332413504
2021 092217 131 643173 219 3843920351027
2021 083947 23836 756 03867703276
2021 078442 0411032 078 9251832520966
2021 06168 413 001920 961 0282529374029
2021 052723 188 0411729 558 1994452746240
2021 041231 193 3232219 521 5803450714903
2021 031320 661 0741322 925 9442643587018
2021 02101 090 102720 728 5131721818615
2021 01820 958 243136 429 1822127387425
2020 121715 264 9462337 616 7234052 881 669
2020 113270 674 7541441 520 42046112 195 174
2020 101326 267 9201112 590 8372438 858 757
2020 094113 793 8751230 581 3705344 375 245
2020 08193 174 356815 787 8172718 962 173
2020 07128 462 64463 218 8241811 681 468
2020 062215 335 8643054 443 5485269 779 412
2020 052640 873 9631517 116 4194157 990 382
2020 0413948 1822733 998 8164034 946 998
2020 033245 713 8213245 713 821
2020 022418 297 1152418 297 115
2020 01208 784 508208 784 508
2019 124316 397 6204316 397 620
2019 113223 090 0163223 090 016
2019 10251 839 988251 839 988
2019 094833 454 0524833 454 052
2019 0817931 19117931 191
2019 076434 947 3566434 947 356
2019 06554 972 038554 972 038
2019 05733 176 687733 176 687
2019 04929 880 513929 880 513
2019 03838 040 556838 040 556
2019 02692 131 593692 131 593
2019 013010 445 5303010 445 530
2018 12656 020 616656 020 616
2018 116310 638 2666310 638 266
2018 106917 416 6146917 416 614
2018 092316 545 3482316 545 348
2018 0810370 58710370 587
2018 074312 597 1954312 597 195
2018 064911 482 9624911 482 962
2018 05518 994 105518 994 105
2018 04373 419 701373 419 701
2018 03172 220 719172 220 719
2018 02332 260 945332 260 945
2018 01272 668 598272 668 598
Slutsumma708743 693 2411 672929 519 7472 3801 673 212 988

2023-03-10: Även kommuner får allt fler återkrav – kritiserar Försäkringskassan

Även kommuner drabbas av återkrav för felaktig assistansersättning. En växande andel av Försäkringskassans återkrav riktas till kommunerna. På tre år (2020–2022) fyrdubblades kommunernas andel av återkraven från 2 procent till 8 procent. I kronor ökade återkraven på kommunerna ännu mer; från 7,7 miljoner kronor (2020) till 41,4 miljoner (2022).

”Inte rimligt av Försäkringskassan”

I mars 2023 rapporterades att Flen fått en räkning på 2,3 miljoner kronor från Försäkringskassan.

– Vi menar att återkravet är felaktigt. Det är inte rimligt att avkräva kommunen ett ansvar som Försäkringskassan inte själva tagit, säger Maria Rosenqvist, avdelningschef på socialförvaltningen, till Katrineholmskuriren.

Liksom för många privata assistansanordnare och enskilda assistansanvändare gäller återkravet i Flen assistans som utförts långt tillbaka i tiden. Detta väcker stort missnöje i kommunen. På socialförvaltningen i Flen anser man att det är Försäkringskassan som har gjort fel – inte kommunen.

Kommunen har nu överklagat beslutet. Pengarna har redan återbetalats, men Flens kommun hoppas få tillbaka miljonerna.

Den person som återkravet gällde behöver fortfarande assistans. Att det uppstod ett återkrav berodde på att personens tillstånd hade försämrats. Hen kunde inte längre arbeta, och fick sjukpenning utbetald. I samband med detta utbetalades för mycket assistansersättning mellan juni 2016 och juli 2020.

2023-03-06: Hård kritik mot att omstridd assistansdom inte prövas av HFD

Sophie Karlsson, IfA, varnar för allvarliga negativa konsekvenser av att Högsta förvaltningsdomstolen sagt nej till att pröva en omstridd assistansdom.

– Det riskerar att skapa onödiga och integritetskränkande kontroller, som kommer att påverka alla assistansberättigade negativt, säger Sophie Karlsson.

Sophie Karlsson. Foto: Linnea Bengtsson.
Sophie Karlsson, IfA, varnar för allvarliga negativa konsekvenser av att Högsta förvaltningsdomstolen sagt nej till prövningstillstånd för den omstridda kammarrättsdomen. Foto: Linnea Bengtsson.

Högsta förvaltningsdomstolen, HFD, beslutade den 2 mars 2023 att inte bevilja prövningstillstånd för Frösundas överklagande av domen i Kammarrätten i Stockholm i april 2022 (mål nummer 3751-21) .

Ska assistansanvändare ha någon frihet – eller ska allt kontrolleras?

Nyckelfrågan är att kammarrättsdomen angav att det i arbetsgivaransvaret för assistansanordnare ingår att ”känna till omfattningen av den beviljade assistansen, vilket behov den assistansberättigade har och hur den beviljade assistansen disponeras under dygnet”.

Detta får allvarliga negativa konsekvenser för assistansanvändarna, menar Sophie Karlsson, ordförande för IfA.

– Kammarrätten anger inga grunder för beslutet, inga rättskällor annat än ett konstaterande. Nog för att domstolen har visst utrymme att tolka lagen och hur den ska tillämpas, men det krävs ändå en förankring i någon rättskälla. Nu tycks de anse att det föreligger strikt ansvar för en arbetsgivare, tillika anordnare, att känna till exakt allt som de anställda gör och om det skulle finnas felaktigheter i det, felaktigheter som i sin tur kräver omfattande kunskaper om hur assistansbehov bedöms. Det är att gå väldigt långt i kraven, säger Sophie Karlsson.

Enligt LSS bestämmer den enskilde hur assistans ska användas

– Kammarrätten hade gärna fått vara mer utförlig med varför de anser att arbetsgivaransvaret också innefattar delar kring den assistansberättigades behov. Enligt grunderna i LSS så är det den assistansberättigade som bestämmer till vad den personliga assistansen ska användas, och hur den ska utföras, och det är inte nödvändigtvis något som resonerats om med anordnaren i detalj. Det är den enskilde som själv styr över sitt liv, utan att ha anordnaren som övervakare.

– Kammarrättens inställning talar snarare för en övertro, och ett förlegat synsätt, på vad en assistansanordnare gör, och vad personlig assistans är. Personlig assistans handlar om frihet. Anordnaren ska inte kontrollera assistansbehovet. Det är en sak om anordnare reagerar på sådant som de får kännedom om som verkar uppenbart felaktigt, till exempel att en person anger sig vara i behov av assistans med grundläggande behov men uppenbart klarar behoven själv.

– Domen riskerar att skapa onödiga och integritetskränkande kontroller från assistansanordnares sida, som kommer att påverka alla assistansberättigade negativt.

IfA efterlyser ökad LSS-kunskap hos domstolar

IfA anser att domstolars kunskap om personlig assistans måste höjas.

– Vi har vid flera tillfällen sökt kontakt med domstolarna om en kompetenshöjning, men det har inte mötts med något intresse från deras sida, säger Sophie Karlsson.

Vad anser du om Högsta förvaltningsdomstolen sa nej till prövningstillstånd?
– HFD borde ha insett att det behövs vägledning, i vad arbetsgivaransvaret och assistansanordnaransvaret omfattar, när det gäller kännedom och kontroll över den assistansberättigades assistansbehov.

Kammarrättens dom i april 2022

Kammarrättens i Stockholm dom handlar främst om ett återkrav som överklagats av assistansbolaget Frösunda.

  • I domen i april 2022 (mål nummer 3751-21) fick Frösunda återkravet reducerat för att bolaget hade handlat i god tro.
  • Domen skapade samtidigt stora begränsningar för användare av personlig assistans. Den anger att det i arbetsgivaransvaret ”ingår att känna till omfattningen av den beviljade assistansen, vilket behov den assistansberättigade har och hur den beviljade assistansen disponeras under dygnet.” Detta är begränsningar som enligt experter inte stämmer överens med intentionerna i LSS.

Kan prövas i allmän domstol

Frösundas chefsjurist Christian Källström säger att HFD ”borde ha beviljat prövningstillstånd … eftersom det föreligger flera oklarheter i lag och rättstillämpning”.

– Vi anser inte att återkrav och indragning av tillstånd kan baseras på oklara regler och kammarrättsavgöranden. Det är därför av stor vikt att HFD förtydligar rättsläget eller att Socialstyrelsen eller IVO tar fram riktlinjer avseende bland annat vad en anordnare ska känna till, säger Källström.

2023-03-06: IVO stoppar fler assistansbolag

Flera assistansbolag har fått sina tillstånd återkallade med omedelbar verkan under början av 2023.

Läs hela artikeln.

2022-11-15: Bakläxa för IVO – tillstånd kan behållas om brister rättas till

Två domar från Högsta förvaltningsdomstolen (HFD) ställer nya krav på IVO:s utredning när myndigheten utövar tillsyn över assistansbranschen.
– Detta gör det viktigare än någonsin för assistansbolag att fokusera på systematiskt kvalitetsarbete, säger Jessica Gustavsson, advokat på C J Advokatbyrå AB.

Läs intervjun med Jessica Gustavsson.

2022-09-26: Spänd väntan på beslut om VH Assistans framtid

VH Assistans grundare Veronica Hedenmark har inte förlorat kampviljan, trots att IVO återkallat tillståndet att bedriva personlig assistans. Efter nederlag även i kammarrätten väntar VH Assistans nu på besked om prövningstillstånd hos Högsta förvaltningsdomstolen.

Läs intervjun med Veronica Hedenmark.

2022-09-15: JO: Oacceptabelt lång tid för att rätta till upphävt återkrav

Försäkringskassan får allvarlig kritik av Justitieombudsmannen Thomas Norling för att ha misskött ett ärende om återkrav av assistansersättning.

JO Thomas Norling. Foto på JO av Pernilla Tofte.
JO Thomas Norling kritiserar Försäkringskassan. Foto på JO av Pernilla Tofte.

En man som fått återkrav på mer än 1,2 miljoner kronor fick beslutet upphävt av förvaltningsrätten, men sedan tog det oacceptabelt lång tid för Försäkringskassan att rätta till ärendet.

I beslutet från den 14 september 2022 skriver JO att ”Försäkringskassan inte handlade ärendet med den skyndsamhet som krävs”. JO påtalar att ”det är viktigt att en förnyad utredning inte drar ut på tiden när ett tidigare beslut i samma fråga har upphävts, eftersom den sammanlagda tiden fram till ett slutligt avgörande annars kan bli mycket lång”.

JO kritiserar även att Försäkringskassan har brustit i service och inte uppfyllt sin dokumentationsskyldighet.

Försäkringskassan har vid flera tillfällen skickat beslut och brev direkt till mannen, trots att han hade ombud. Vid andra tillfällen skickades handlingar enbart till ett ombud, trots att mannen vid de aktuella tidpunkterna hade flera ombud med fullmakt.

”Brister av detta slag kan få allvarliga konsekvenser, som t.ex. att den enskilde missar en omprövnings- och överklagandefrist. När kommuniceringsbrev inte skickas till ombudet innebär det dessutom att kommuniceringsskyldigheten enligt 25 § förvaltningslagen inte kan anses ha uppfyllts”, skriver JO i beslutet (3622-2021).

2022-09-07: Försäkringskassan klargör när tuffare återkravsregler gäller

Försäkringskassan har publicerat ett rättsligt ställningstagande om ”Övergångsbestämmelser till ändringar i utsökningsbanken”. Här klargörs vilka återbetalningskrav som omfattas av de hårdare regler som trädde i kraft 1 september 2022. Men fristående jurister är kritiska.

– Att Försäkringskassan kommer med ett rättsligt ställningstagande endast några dagar innan lagändringen träder i kraft visar vilket oerhört snabbt agerande det är från lagstiftaren, och att lagändringen är ett hafsverk, säger advokat Emilia Liedbeck, Altius Advokatbyrå.

Enligt Försäkringskassans nya ställningstagande ska de nya reglerna, som gör återkravsbeslut direkt verkställbara, endast gälla nya beslut om återkrav. För återkravsbeslut som fattats före 1 september 2022 gäller tidigare regler. Även beslut som rättas, ändras eller omprövas efter 1 september 2022 omfattas av tidigare regler.

Emilia Liedbeck menar att det rättsliga ställningstagandet är helt korrekt, även om hon personligen liksom assistansbranschen är emot lagändringen. Hon betonar att förarbeten till lagändringar normalt sett är tydliga. I det här fallet har Försäkringskassan dock känt sig manad att under sommaren snabbutreda hur myndigheten ska tolka vilka beslut som berörs av lagändringen.

– Lagstiftaren vill göra det svårare för assistansanordnare och enskilda att få framgång i ärenden om återkrav. Staten vill ha sina pengar åter, och genom att ändra reglerna i utsökningsbalken förhindrar man att anordnare och enskilda kan få rätt i allmän domstol, säger Emilia Liedbeck.

– Jag tror att lagändringen aldrig hade gjorts om det varit så att allmän domstol oftare gick på Försäkringskassans linje.

Nyligen underkände Eskilstuna tingsrätt ett återbetalningskrav, på nästan 10 miljoner, mot en enskild assistansanvändare. Med de nya reglerna hade den enskilde aldrig kunnat få sitt fall prövat i tingsrätten.

Försäkringskassans rättsliga ställningstagande om ”Övergångsbestämmelser till ändringar i utsökningsbanken” kan laddas ned från Försäkringskassans webbplats.

2022-06-28: Assistansvärlden skakas av storstriden kring Curira

IVO har återkallat tillstånden att bedriva personlig assistans för bolag inom Curira Group AB. Mer än 500 assistansanvändare och 3000 personliga assistenter berörs.

– Jag blir arg, ledsen och besviken. Det som smärtar mig mest är naturligtvis den oro som nu skapas hos alla i behov av assistans, säger styrelseledamoten Cristina Husmark Pehrsson, tidigare moderat socialförsäkringsminister.

Cristina Husmark Pehrsson. Foto: Linnea Bengtsson
Cristina Husmark Pehrsson. Foto: Linnea Bengtsson

Curira har överklagat till förvaltningsrätten. Den 27 juni 2022 beslutade förvaltningsrätten att inhibera IVO:s beslut om återkallelse av tillstånd för Lystra Personlig Assistans AB, Lystra Assistans Väst AB, Ellas Assistans AB och Melius Assistans AB. Inhibitionen innebär att IVO:s beslut inte kan börja gälla förrän förvaltningsrätten tagit ställning till Curiras överklagande.

IVO anser att Lystra Personlig Assistans AB, ägarbolagen Formar Assistans AB, Curira Group AB och Curira AB och personer med bestämmande inflytande inte uppfyller kravet på lämplighet i LSS.

I styrelsen för Curira Group och Curira AB finns bland annat Cristina Husmark Pehrsson, tidigare socialförsäkringsminister i alliansregeringen. Hon säger till HejaOlika att hon är chockad av det som har inträffat.

– Jag gick in i bolaget Ventures styrelse i mars i år, för att tillsammans med övriga nya i styrelsen [Ali Karimi, tidigare försvarsminister Mikael Odenberg och ordförande Fredrik Crafoord] och ny ledning försöka bygga en verksamhet som ger hög kvalitet och tillgänglighet. Vi ville bevisa att detta är möjligt. Bolaget som köpt Curira nyligen, för att inordna deras assistans, hade dotterbolag som det nu visar sig har misskött sig.

– Jag blir arg, ledsen och besviken. Vår avsikt var att kunna visa på något bra. Fusk och fel får aldrig förekomma! Det som smärtar mig mest är naturligtvis den oro som nu skapas hos alla i behov av assistans!

– Nu ser det ut som vi får sota för vad andra gjort för några år sedan. Min ingång har alltid varit att försöka göra det bästa för personer med funktionsnedsättning. Jag har ju själv personliga erfarenheter. Nu får vi se vad som händer i förvaltningsdomstolen. Som det ser ut finns det en del i IVO:s beslut som kan ifrågasättas. Jag och övriga två i styrelsen vill fortsatt visa [att vi kan bygga en verksamhet med hög kvalitet], och på något sätt kommer vi att kämpa vidare, för att bevisa det.

Personlig intervju med Cristina Husmark Pehrsson:
Livet blir aldrig mer detsamma

Varför har IVO återkallat tillstånd för bolag inom Curira?

Återkallandet av tillstånden beror, enligt IVO, på en rad felaktigheter, misskötsamhet och bristande seriositet. En del av uppgifterna baseras på anonyma anmälningar.

* Upprepad ekonomisk misskötsamhet och bristande följsamhet i skyldigheter gentemot det allmänna,
* återkommande felaktig tidsredovisningen till Försäkringskassan och kommun som lett till att assistansersättning till betydande belopp på oriktiga grunder har utbetalats,
* bristande seriositet och arbetsgivaransvar vid anställning av personliga assistenter,
* brister i utförandet av personlig assistans och
* oriktiga uppgifter rörande utförd personlig assistans som lett till polisanmälan.

Vad anser bolagen om IVO:s anklagelser?

Företrädare för bolagen har yttrat sig till IVO, och har kraftfulla invändningar.

  • Ett av de återkrav från Försäkringskassan som ligger till grund för IVO:s beslut beskrivs som att ”bolaget har lurats av såväl de anställda assistenterna som kunden”. Andra återkrav grundas på att Försäkringskassan har ändrat bedömningen av hjälpbehovet.
  • Anonyma anmälningar anser bolagen inte borde ingå i bedömningarna. ”Det är vanligt förekommande att konkurrerande verksamheter lämnar ofördelaktiga och osanna påståenden”, skriver bolagets företrädare.
  • Vidare skriver bolagen att ”Curirakoncernen har bytt ut sin ägar- och ledningskrets som har vidtagit en rad olika åtgärder. Tidigare brister har vare sig varit uppsåtliga eller av systematisk karaktär. Nuvarande ledning har vidtagit åtgärder och planerar för ytterligare åtgärder i syfte att säkerställa att bristerna inte uppkommer på nytt”.
  • Vidare framhåller bolagen bland annat att man kommer att ”starta ett projekt som går ut på att varje assistent under sin schemalagda arbetstid kommer att vara sammankopplad med den specifika kund som assistenten arbetar för. På det sättet kan bolagen logga, notifiera och avregistrera arbetstid i ett digitalt system och hitta avvikelser”.

Dramatiska beslut från IVO och förvaltningsrätten

IVO:s beslut om återkallande av tillstånd för att bedriva personlig assistans fattades 20 juni 2022, och gäller omedelbart (men har alltså inhiberats av förvaltningsrätten).

I ett pressmeddelande 27 juni säger verkställande direktören Adam Grabavac att ”det varit en omöjlighet för dotterbolagens idag totalt 528 brukare att byta assistansanordnare på ett tryggt sätt och med bibehållen kvalitet i assistansens utförande. Förvaltningsrättens beslut om inhibition är ur den aspekten mycket glädjande men även ur våra närmare 3 400 anställdas perspektiv.”

2022-06-22: Sämre skydd mot felaktiga återkrav inom assistans – lagändringen godkänd

  • Försäkringskassan förlorade i februari 2022 ett mål om påstått assistansfusk. Den enskilde assistansanvändaren slapp återkrav på nästan 10 miljoner kronor. Eskilstuna tingsrätt ansåg att personen ifråga inte hade lämnat felaktiga uppgifter.
  • Den 22 juni 2022 röstade riksdagen igenom en lagändring som gör det svårare att skydda sig mot sådana felaktiga återkrav.
  • Kritiken har varit hård – många menar att lagändringen gör det omöjligt att bestrida återkrav.
Henrik Petrén, Christian Källström och Försäkringskassan fasad.
Henrik Petrén, Fremia, och juristen Christian Källström uttrycker hård kritik mot Försäkringskassans återkrav, och den lagändring som riksdagen godkände den 22 juni 2022.

Lagändringen, som gäller inte bara assistansersättning utan även sjukpenning och flera andra ersättningar, träder i kraft 1 september 2022, och tar lagen bort möjligheten att i allmän domstol överklaga Försäkringskassans och andra myndigheters beslut om återbetalningar.

IfA, Intressegruppen för assistansberättigade i ett uttalande menar att hela assistansen som frihetsreform är hotad av lagändringen. Så här sa man i ett uttalande 19 maj 2020:

”Det riskerar att förändra verkligheten för många assistansanordnare, assistansanvändare, anhöriga och personliga assistenter på ett sätt som är likt den rättspraxis som ledde till omprövningsstoppet 2018. Det krävs samma åtgärder nu som då, stoppa beslutet fram till dess att helhetsperspektivet kvalitetssäkrats.”

Lagändringen finns i propositionen ”Snabbare och enklare verkställighet av myndighetsbeslut” (Prop. 2021/22:206). Utsökningsbalken ändras ”för att effektivisera verkställigheten av förvaltningsmyndigheters beslut om återkrav och annan betalningsskyldighet”.

I ett remissvar uttryckte ISF, Inspektionen för socialförsäkringen, farhågor. ISF tillstyrkte förslaget (när utredningen Ett modernare utsökningsförfarande, SOU 2016:81 var ute på remiss) men skickade med denna varning:

”Förslaget ställer stora krav på att myndigheternas återkravsbeslut håller en hög kvalitet. Förslaget innebär en stor effektivitetsvinst men det får inte innebära att det görs avkall på rättssäkerheten.”

Försäkringskassans återkrav – Illustration av Bengt Elmén
Försäkringskassans återkrav – så som de ses av satirtecknaren Bengt Elmén.

”Tar bort enda möjligheten att freda sig”

Henrik Petrén, branschansvarig för personlig assistans på Fremia, säger att domen i Eskilstuna tingsrätt i februari 2022, då ett återkrav på 10 miljoner kronor underkändes, är ett typexempel på hur ”tingsrätten kan vara den enda möjligheten att freda sig mot ett gigantiskt återkrav”. (Läs mer om domen längre ned i denna artikel.)

– Denna möjlighet tar regeringen alltså ta bort genom lagändringen. Det är oerhört bekymmersamt för rättssäkerheten.

– Konsekvensen i det fall som domen (i Eskilstuna tingsrätt) avser hade med stor sannolikhet blivit livslång skuldsättning för den enskilde. Återkravet på nästan 10 miljoner kronor hade kunnat drivas in med kronofogden istället för att som nu undanröjas helt av en tingsrätt som inte anser att den enskilde har gjort fel, säger Henrik Petrén.

– De senaste åren har vi sett återkrav i mångmiljonklassen som har varit häpnadsväckande dåligt underbyggda. Tanken på att dessa beslut skulle kunna utgöra underlag för utmätning av kronofogden är svindlande, säger Henrik Petrén.

Viktigt att kunna pröva återkrav i domstol

Juristen Christian Källström, som var ombud för assistansanvändaren i Eskilstuna tingsrätt, menar att återkrav behöver kunna prövas i domstol.

– Försäkringskassans beslut har inte sällan brister. I det här fallet byggde Försäkringskassans beslut mycket på anonyma uppgifter, andrahandsinformation och lösryckta journaluppgifter, vilka inte höll i en riktig prövning, säger Christian Källström.

– Vad jag vet har Försäkringskassan inte överklagat, vilket innebär att domen står fast och personen slipper återkravet.

Christian Källström påpekar vidare att lagändringen innebär att mål som dessa aldrig kommer att prövas i tingsrätten.

– Det kommer då att åligga den enskilde att överklaga Försäkringskassans beslut, utan möjlighet till rättshjälp eller rättsskydd, om personen inte haft UNIK hemförsäkring, säger Christian Källström.

Justitieministern: Förvaltningsrätten ger tillräckligt skydd

Sveriges Radios Ekot rapporterade om kritiken mot lagförslaget. Justitieminister Morgan Johansson besvarade kritiken med att ”processen i förvaltningsdomstolen är utformad så att parterna inte ska behöva ha juridiskt ombud”.

LÄS ÄVEN: Fuskjakt slår allt hårdare mot ALLA assistansanvändare

Varför är det viktigt att kunna gå till allmän domstol?

Det blir fortfarande möjligt att överklaga till förvaltningsrätten – varför räcker inte det?
– Ett beslut om återkrav kan uppgå till åtskilliga miljoner kronor och utredningsunderlaget är i de flesta fall mycket omfattande. Beslut om återkrav är därför inte lämpade att endast kunna prövas av förvaltningsdomstol där förfarandet huvudsakligen är skriftligt och muntliga inslag utgör ett undantag, säger Henrik Petrén.

– En klagande i förvaltningsdomstol kan inte erhålla rättsskydd och kan inte heller få sina rättegångskostnader ersatta vid ett bifall till överklagandet. Så även om det fortfarande finns en möjlighet till domstolsprövning skulle lagändringen vara en ovälkommen utveckling, säger Henrik Petrén.

Hur vanligt är det med återkrav?

– Återkraven har ökat de senaste åren, både i antal och omfattning. Under perioden 1 januari 2020–14 maj 2021 riktades 261 återkrav till assistansanordnare. Av dessa var 52 återkrav på mer än en miljon kronor. Under samma period riktades 36 återkrav till kommuner, två av dessa var på mer än en miljon kronor.

– Vi har begärt ut statistik från Försäkringskassan om hur det ser ut avseende återkrav under det senaste året, men har ännu inte fått del av den, säger Henrik Petrén.

Försäkringskassans jättekrav underkändes

Det stora återkrav som underkändes av Eskilstuna tingsrätt 23 februari 2022 (mål nummer T 4159-20) gällde en person som fått assistansersättning beviljad i oktober 2009. Försäkringskassan beslutade senare om utökning. Assistansen har under åren utförts genom olika assistansanordnare.

I mars 2020 beslutade Försäkringskassan att dra in assistansersättning. I juni 2020 beslutade kassan om återkrav för assistans under juli 2010–december 2019. Försäkringskassan har därefter beslutat om eftergift med tio miljoner kronor med hänvisning till personens betalningsförmåga.

Krävde återbetalning av nästan 10 miljoner

I Eskilstuna tingsrätt yrkade Försäkringskassan att personen ska betala 9 854 936 kronor plus ränta. Kassan hävdade att assistansersättning beviljats baserat på ”vilseledande eller felaktiga uppgifter” som personen ”medvetet eller av grov vårdslöshet lämnade till Försäkringskassan”.

I andra hand krävde kassan återbetalning av 3 793 127 kronor plus ränta. Motiveringen för detta var att personen ”brustit i sin uppgifts- och anmälningsskyldighet … gällande att anmäla ett förbättrat hälsotillstånd”. Försäkringskassan hävdade att hälsotillståndet förbättrats så mycket att personen inte längre var berättigad till assistansersättning.

Men Försäkringskassans bevisning höll inte i tingsrätten

Eskilstuna tingsrätt ansåg dock att Försäkringskassan inte hade bevisat att personen lämnat felaktiga eller vilseledande uppgifter. Tingsrätten konstaterar också att personens tillstånd i viss mån har förbättrats tack vare medicinering, men att läkares vittnesmål visar att personen fortfarande är lika svårt sjuk som tidigare. Tingsrätten skriver att kassan inte har visat att det skett en sådan förbättring som personen borde ha anmält.

Ny granskning av Försäkringskassans beslut om återkrav

På uppdrag av Fremia och Vårdföretagarna har Gustav Lindkvist, juris doktor i offentlig rätt, granskat Försäkringskassans återkravsbeslut, med anledning av lagförslaget. Gustav Lindkvist har dragit tre slutsatser:

 1. Försäkringskassans återkravsbeslut generell håller inte en sådan kvalitet att de bör ligga till grund för verkställighet. 

2. Det är olämpligt att grunda en lagstiftning om verkställighet på att enskilda förväntas överklaga Försäkringskassans beslut till förvaltningsdomstol. 

3. Om lagförslaget genomförs utan att den enskilde ges någon rätt till ersättning för ombudskostnader kommer den att strida mot grundföreställningar om ett rättssäkert förfarande,och eventuellt strida mot rätten till en rättvis rättegång enligt artikel 6 Europakonventionen. 

”Kan vara orimligt att överklaga”

Enskilda personers möjlighet att skydda sig mot felaktiga återkrav tas också upp av Gustav Lindkvist, som menar att det ”i praktiken kan vara omöjligt” att överklaga Försäkringskassans beslut till förvaltningsdomstol. Gustav Lindkvist skriver vidare:

Det kan finnas åtskilliga skäl till varför en enskild inte överklagar Försäkringskassans beslut. Det förmodligen viktigaste skälet till att den enskilde kan avstå från att överklaga Försäkringskassans beslut är att det i praktiken krävs ett juridiskt ombud, vars arvode inte täcks av vare sig lag eller försäkring.

På denna punkt delar jag inte alls den ståndpunkt som förs fram i lagförslaget, nämligen att i förvaltningsprocessen har domstol en sådan utredningsskyldighet så att den enskilde förutsätts kunna klara sig utan juridiskt ombud. Det stämmer visserligen att en förvaltningsdomstol har en viss utredningsskyldighet, men för det första utövas den i första hand genom återförvisning och inte genom handgriplig bevisanskaffning till stöd för den enskilde.

Att för det andra tro att domstolen skulle göra samma saker som ett kvalificerat ombud gör för att tillvarata den enskildes intressen är en utopi eller fiktion. Som exempel kan nämnas att jag aldrig någonsin hört talas om en förvaltningsdomstol som ens övervägt vilka möjliga motbevis som kan finnas för den enskilde att föra fram, än mindre rent faktiskt anskaffat dem.

Eftersom den enskilde inte har rätt till ombudskostnader kan det i många fall därför vara i praktiken orimligt att överklaga.

Jonas Franksson. Foto: Linnea Bengtsson
Jonas Franksson. Foto: Linnea Bengtsson

STIL: Det blir omöjligt att få vår rätt prövad

Jonas Franksson och Katarina Bergwall på STIL, Stiftarna av Independent Living i Sverige, skriver i en debattartikel  att det är:

”obegripligt att hela riksdagen nu ger grönt ljus till Försäkringskassans rättsosäkra arbetsmetoder … Det är också märkligt att återkravsfakturor i mångmiljonklassen inte ska kunna gå att bestrida, vilket är möjligt med andra fakturor. Det kommande beslutet i riksdagen tar ifrån oss vår möjlighet att argumentera för vår rätt när Försäkringskassans gör utredningar som inte stämmer med verkligheten.”

Debattartikeln hänvisar till tingsrättsdomen i Eskilstuna – då ett jättelikt återkrav underkändes – och konstaterar att det i framtiden blir omöjligt att få sin rätt prövad på detta sätt:

”När Försäkringskassan skickar återkrav för att de anser att vi har fuskat med assistanstimmar eller inte längre har behov av personlig assistans så kan vi i dag bestrida fakturan i tingsrätten. Tingsrätten prövar om utredningen från Försäkringskassan håller måttet för ett återkrav som ofta är i mångmiljonklassen, eller om utredningen brister. Senast hände det i februari i Eskilstuna där tingsrätten slog fast att Försäkringskassans utredning brast. En assistentanvändare hade krävts på nästan tio miljoner kronor men rätten ansåg inte det bevisat att personen lämnat felaktiga uppgifter och att kassans beslut om att assistansen skulle upphöra var fel. Det här kommer inte att vara möjligt längre.”

Fremia slog larm om ”total rättslöshet” våren 2021

Redan våren 2021 slog branschorganisationen Fremia Personlig Assistans larm om assistansanordnare riskerar återkrav på mångmiljonbelopp utan att ha gjort något fel. Kraven kan gälla flera år bakåt även om det är Försäkringskassan som gjort fel.

– Om detta inte stoppas kan stora delar av den seriösa branschen slås ut. Assistansanordnare måste kunna lita på Försäkringskassans beslut, sa Henrik Petrén på Fremia Personlig Assistans när man i april 2021 släppte en rapport om ”oacceptabel rättsosäkerhet för assistansanordnare”.

Han beskriver en ”totalt rättslös” situation för flera assistansanordnare som drabbats av Försäkringskassans beslut om återkrav, trots att anordnaren inte har gjort något fel.

– Det räcker med att anordnaren skäligen borde ha insett att ersättning lämnats felaktigt eller med ett för högt belopp. Och ribban för ”skäligen borde insett” ligger med dagens tillämpning extremt lågt.

– Precis alla assistansanordnare kan drabbas av återkrav idag, hur mycket man än säkerställer att man gör allt rätt och riktigt.

Henrik Petrén. Foto: Linnea Bengtsson.
Henrik Petrén. Foto: Linnea Bengtsson.

I en debattartikel i Dagens Juridik redogör Henrik Petrén för ett aktuellt fall:

  1. En person med rätt till personlig assistans enligt beslut från Försäkringskassan anlitar en assistansanordnare.
  2. Anordnaren avlönar assistenter som utför assistansen. Försäkringskassan betalar ersättning till anordnaren.
  3. Flera år senare anser Försäkringskassan att deras eget beslut om rätt till assistans var felaktigt. Retroaktivt beslutar man att dra in ersättningen, flera år tillbaka i tiden. Försäkringskassan kräver att anordnaren ska återbetala nära 7,3 miljoner kronor trots att denne har levererat assistans under hela perioden.
  4. Några pengar att återbetala finns inte eftersom dessa har gått till löner. Men lagen gör det ändå möjligt att rikta återkrav mot assistansanordnaren som har varit mottagare av assistansersättningen.

– Det låter som hämtat ur en Kafkaroman men detta är den totala rättslöshet som assistansanordnare idag lever med, säger Henrik Petrén.

Försäkringskassan har uppgett att man år 2020 gjorde rekordstora återkrav på 464 miljoner inom assistansersättningen. En stor del av återkraven – 195 miljoner eller drygt 40 procent – gäller dock inte misstänkt brottslighet. I stället handlar det ofta om oavsiktliga fel som kan vara begångna av Försäkringskassan, en assistansberättigad eller en assistansanordnare.

2022-06-14: Assistansfusk kan stoppas med de redskap som redan finns

DEBATTARTIKEL. Efter Försäkringskassans generaldirektör, Nils Öbergs, debattinlägg i DN har Expressens Anna Dahlberg, föga förvånande, skrivit ett inlägg om fusk inom assistansreformen. Det är så tröttande. Ja, till och med tröstlöst.

Sophie Karlsson och Anna Barsk Holmbom (collage)
Sophie Karlsson och Anna Barsk Holmbom har skrivit denna debattartikel.

Nej, det är inte brott och fusk som är det vanliga

Samtidigt som fusket omskrivs som att det nästan är det enda som förekommer dras samma, fåtal, exempel upp om och om igen. Och om och om igen skriver vi som försvarar assistansreformen att VI HÅLLER MED! Brott mot en av de viktigaste frihetsreformerna någonsin som vänt sig till personer med omfattande funktionsnedsättningar är avskyvärt. Fruktansvärt. Men det ÄR inte brotten som är det vanligaste i assistansen. Det ÄR ett fåtal personer som är dömda för bedrägerier. Kaninmannen som Anna Dahlberg skriver om, begick sitt bedrägeri från 2007 och fälldes i domstol 2010. Att han fortfarande är den person som det skrivs om säger ändå något.

Anna Dahlberg presenterar en lista över åtgärder hon anser ska genomföras omedelbart. En del av förslagen går att förstå. Andra är ogenomförbara. Ytterligare förslag är egentligen helt onödiga eftersom de redan är reglerade.

Alla dessa verktyg kan myndigheterna använda redan nu

Det är inte första gången vi hör röster höjas på nya åtgärder för att komma till rätta med den kriminalitet som fortfarande riktas mot reformen. Vi är, som sagt, kanske de som är allra mest angelägna om att det inte sker brott. Vi vill ändå påminna om att det redan har vidtagits så många åtgärder att vi inte ser vad som ytterligare skulle kunna vidtas som minskar riskerna mer.

Det handlar mer om att myndigheterna ska använda de redskap som finns:

  1. Anordnaren ska ha tillstånd.
  2. Inspektionen för Vård och omsorg, IVO, har rätt att göra tillsyn.
  3. Alla assistenter ska lämna in sina tidrapporter. Dessa granskas av Försäkringskassan, manuellt idag och digitalt om några månader. Flera larmpunkter är inlagda för att enklare kunna se var bedrägerier kan misstänkas. T ex ifrågasätts när assistenter arbetar för många timmar eller bor för långt ifrån brukaren.
  4. Assistansersättning utbetalas inte om assistansen har utförts av någon som är under 18 år, har arbetat mer än vad som är tillåtet eller av någon som saknar förmåga att utföra arbetet som assistent till följd av ”ålderdom, sjukdom eller liknande orsak”.
  5. För assistans som utförs utanför EES av en person som är bosatt utanför EES betalas assistansersättning bara ut om det finns särskilda skäl.
  6. Om assistansersättningen inte har använts till kostnader för personlig assistans ska den lämnas tillbaka av den assistansberättigade eller av den som är mottagare av assistansersättningen. Om den assistansberättigade är ett barn ska återbetalning göras av förmyndaren istället.
  7. Den som är assistansanordnare ska för att möjliggöra kontroll av ovanstående innan assistansen börjar utföras och därefter vid förändringar lämna uppgifter till Försäkringskassan som visar om assistenten är närstående till eller lever i hushållsgemenskap med den assistansberättigade, om assistenten har fyllt 18 år och om assistenten är bosatt inom eller utanför EES-området.
  8. Det har införts möjligheter för IVO att göra hembesök hos den assistansberättigade när assistansen utförs av någon som är närstående eller lever i hushållsgemenskap med den assistansberättigade och kommunen inte är anordnare.
  9. Alla assistenter, anordnare, Försäkringskassan och kommunen har ansvar för att rapportera risker för eventuella missförhållanden eller missförhållanden till anordnaren som dessutom ska rapportera vidare till kommunen (LSS-beslut) och till IVO om det är ett allvarligt missförhållande.
  10. Alla som arbetar för ett barn ska ha lämnat in utdrag ur belastningsregistret innan de börjar arbeta.
  11. Alla som arbetar för ett barn eller om den assistansberättigade har barn ska anmäla till socialnämnden om man misstänker att barnet far illa.
  12. Alla anordnare ska ha dokumentation och ett kvalitetsledningssystem.
  13. Den som anordnar assistansen får ett delat ansvar med den assistansberättigade och ska lämna in uppgifter till Försäkringskassan som skulle kunna leda till att den assistansberättigade ska mista timmar.
  14. Försäkringskassan får också rätt att fråga anordnaren vid behovsbedömning om de anser att det behövs.
  15. Det finns en särskild lagstiftning som riktar sig just mot bedrägerier mot assistansersättningen (och andra bidrag); bidragsbrottslagen
  16. Det finns en särskild ”fuskgrupp” som utreder misstänkta brott mot bidragsbrottslagen.
  17. Assistansersättning lämnas inte retroaktivt om inte assistansen redovisas under handläggningstiden.

Alla regler måste användas på rätt sätt

Vi är inte motståndare mot nya regler, om det slår mot dem det ska slå mot. Tyvärr är det inte så det ser ut idag. Istället föreslås regler, eller används de som finns, för att ta tillstånd av anordnare som inte alls tillhör ”de onda” på grund av märkliga återkrav för saker denne inte kände till.

I en dom, som kom nyligen, förklarar rätten att det inte spelar någon roll om anordnaren inte kände till att de tidsredovisningar som skickades in var felaktiga. De VAR felaktiga och då blir anordnaren återbetalningsskyldig.
Återkraven som sedan ställs kan IVO använda som grund för att ta bort tillståndet från anordnare.

Att tidsredovisningar är felaktiga handlar, precis som Anna Dahlberg skriver, inte om att det inte finns en funktionsnedsättning i grunden. Det handlar istället om att Försäkringskassan ändrar sig kring det beslut de tidigare fattat. Anordnaren kan alltså inte lita på att det som står i den enskildes beslut utan ska, utan kunskap i behovsbedömning, ifrågasätta det och rapportera till Försäkringskassan.

Det Försäkringskassan beskriver som ”misskötsamhet” handlar alltså egentligen inte om att anordnaren inte sköter sitt uppdrag utan om att Försäkringskassan inte sköter sitt.

Det är den assistansberättigade som ska bevisa att den har behov vid ansökan. Alla som söker assistans kan intyga att det inte är lätt att få det. Så hur Försäkringskassan kan ändra sig senare är faktiskt en gåta.

Anna Barsk Holmbom, ABH Utbildning och Rådgivning
Sophie Karlsson, Intressegruppen för Assistansberättigade

2022-06-14: De kräver nödstopp för Försäkringskassans återkrav inom assistans

Konferensen ”Försäkringskassans återkrav och dess konsekvenser” präglades av mycket stor oro för den personliga assistansen. Inte minst assistansberättigade känner allt större oro både för att personligen drabbas av återkrav och för att friheten med assistans begränsas.

”Det behövs ett nödstopp av Försäkringskassans återkrav. Så snart som möjligt. Det som pågår är orimligt både för assistansbolagen och personer som har personlig assistans”, skriver DHR i en kommentar till konferensen.

Skärmbild från hybridkonferens 220613
Konferensen genomfördes den 13 juni 2022 med deltagare både via Zoom och på plats i möteslokalen i Stockholm. Nederst på skärmbilden: Sophie Karlsson och Åsa Strahlemo.

Vad innebär Försäkringskassans återkrav?

Bakgrunden är att Försäkringskassan har börjat kräva återbetalning av assistansersättning som myndigheten anser har betalats ut felaktigt. Återkraven ställs ibland till anordnaren, ibland till den assistansberättigade personligen.

Vare sig anordnaren eller användaren behöver ha gjort fel för att drabbas av återkrav. Det hela kan grunda sig på att Försäkringskassan själv har gjort fel, eller bara ändrat en tidigare bedömning av rätten till assistans. Återkraven kan gälla assistans som utförts tio år tillbaka i tiden.

Enligt arbetsgivareorganisationen Fremia kan vem som helst drabbas av återkrav, oavsett hur välskött verksamheten har varit.

Ett problem är att man i debatten blandar ihop mindre felaktigheter, som naturligt förekommer i alla verksamheter, med ren kriminalitet. Försäkringskassan kan motivera beslut med ”misskötsamhet”, vilket i praktiken kan uppstå när Försäkringskassan ändrar ett tidigare beslut. På ganska lösa grunder kan IVO dessutom återkalla anordnares tillstånd att utföra assistans – 23 tillstånd har återkallats bara det senaste året.

Och vad blir konsekvenserna?

Juristen Gustav Lindkvist uttryckte farhågor om att Försäkringskassans återkrav kan bli kontraproduktivt; att de seriösa anordnarna drar sig tillbaka och att mindre nogräknade aktörer får ökat utrymme. ”Seriösa aktörer vill göra rätt och inte drabbas av sanktioner, men om man inte vet spelreglerna så kan man inte göra rätt, och då kommer andra aktörer fram, för någon ska göra jobbet”, sa Gustav Lindkvist.

Konferensen avslutades med en debatt med användare, politiker och anordnare. Nedan refererar vi inläggen från Sophie Karlsson, ordförande för IfA Intressegruppen för assistansberättigade, och Åsa Strahlemo, ordförande för DHR Delaktighet Handlingskraft Rörelsefrihet. Vi återkommer med en mer utförlig rapport.

IfA: Absurt att Försäkringskassan kan ändra sig, och göra gigantiska återkrav

– Det är helt absurt att Försäkringskassan kan fatta ett beslut om att en person behöver assistans, och att man tio år senare kan säga att ”nej, du skulle inte haft assistans”, sa Sophie Karlsson.

– Rättssamhället bygger på att man kan veta när man gör rätt och när man gör fel. Då kan man inte komma långt senare och säga att beslutet var fel, så nu drar vi tillbaka assistansersättningen tio år tillbaka i tiden. Det får livsavgörande konsekvenser eftersom det handlar om gigantiska belopp för enskilda personer. Det är inte möjligt för någons privatekonomi att betala summorna. Dessutom handlar det om personer som har assistansbehov, som inte kan leva sitt liv utan att ha assistans. Hur kan det vara möjligt att enskilda personer ska straffas i den här situationen? Det är helt orimligt.

– Kriminalitet ska inte finnas inom assistansen, men det vi ser nu är enskilda personer som har assistansbehov och anordnare som försöker göra rätt drabbas av återkrav, och ingen förstår hur regelverket egentligen ser ut. De svar vi får från Försäkringskassan är att man vill testa för att se var gränsen går. Det innebär att enskilda och anordnare får ta smällen. Man måste rimligen kunna veta när man gör rätt och när man gör fel. För enskilda personer handlar det bara om att få livet och vardagen att fungera.

– Nu när anordnare inte vågar avvika från assistansbeslut skapas mer eller mindre ett fängelse för de assistansberättigade. Man törs inte göra förändringar i sin vardag, man vågar inte byta en aktivitet mot en annan för det kan innebära en ändring som ska anmälas till Försäkringskassan, och det vågar man inte göra. Man kan vara livrädd för att kontakta Försäkringskassan, trots att man har ett behov av utökad assistans. Man är rädd för omprövning av hela beslutet och dessutom att det kan leda till ett återkrav på något obegripligt sätt. En undersökning som IfA gjorde i våras visade att de flesta som har behov av utökad assistans inte vågar kontakta Försäkringskassan.

– Vi kan inte ha det på det sättet – att man inte vågar ha kontakt med den myndighet som är ansvarig, och att man upplever sig leva i fångenskap som assistansbeslutet till slut blir, sa Sophie Karlsson.

DHR: Om assistansen monteras ned, vad ska vi ha istället?

DHR:s Åsa Strahlemo beskrev en mycket stor oro bland medlemmarna, som ofta tvekar att göra saker för att inte drabbas av omprövningar och återkrav.

– Det var inte så här personlig assistans var tänkt från början. Chansen att få personlig assistans idag är så liten, och kontrollerna så stora. Man måste kunna lita på att utredningar och beslut är korrekta. Istället för att se en helhet bryta ned behoven i små delar som ska kontrolleras av Försäkringskassan är inte hållbart, sa Åsa Strahlemo.

– Tänk dig en förälder som vabbar men också behöver gå ut med hunden, och lämnar tioåringen hemma i tio minuter. Om det hade varit en assistanssituation så skulle det ha varit en avvikelse som innebär att man riskerar att förlora sitt assistansbeslut. Det är inte rimligt att bryta upp livet på det sättet.

– Det Försäkringskassan uppmuntrar till nu är på gränsen till angiveri. Jag vet en person som på en bild på facebook inte satt i sin rullstol, utan hade fått hjälp att sätta sig i en hammock. Någon såg den bilden och anmälde till Försäkringskassan, och det blev grund för att göra en utredning.

– Om assistansen ska monteras ned, vad är det då tänkt att det ska vara istället? Är det institutioner vi ska tillbaka till? Assistansen bildades för att komma bort från institutioner. Det har flera gånger gjorts beräkningar – vad kostar det med assistans jämfört med hemtjänst eller att bo på ett boende? Assistansen är den billigaste insatsen. Det är tröttsamt att kostnaderna hela tiden förs upp, när det flera gånger är visat att assistans är en kostnadseffektiv insats.

– Det är självklart att kostnaderna ska användas på rätt sätt, men då måste det vara tydligt vad det korrekta sättet är. När man pratar med Försäkringskassan och får olika svar, då håller inte systemet. Frågan är vad som händer i framtiden, om det fortsätter så här. Enligt FN:s funktionsrättskonvention är det inte möjligt att gå tillbaka i utvecklingen, men det är vad som sker just nu, säger Åsa Strahlemo.

”Politiker måste införa nödstopp”

Anna Barsk Holmbom, initiativtagare till konferensen, avslutade debatten med en uppmaning till politikerna att ”ta till sig nödropet om ett nödstopp – annars kommer antalet anordnare att krympa i en rasande takt”.

2022-06-09: ”4500 assistansanvändare kan tvingas byta anordnare”

4 500 assistansanvändare kan behöva se sig om efter ny utförare, skriver Försäkringskassans generaldirektör Nils Öberg i en debattartikel i DN. Det motsvarar en tredjedel av dagens 13 600 personer som har statlig personlig assistans.

Nils Öberg. Foto: Linnea Bengtsson
Nils Öberg. Foto: Linnea Bengtsson.

Nils Öberg konstaterar att allt fler anordnare stängs av från assistansmarknaden genom att Försäkringskassan stoppar utbetalningar och IVO, Inspektionen för vård och omsorg, drar in tillstånd. Han uppger i artikeln att det finns cirka 900 assistansanordnare (branschen anser att antalet är betydligt lägre, att det stadigt minskar och att antalet idag snarare är cirka 700).

”Ett stort antal assistansbolag har redan fått se sina betalningar stoppade och sina tillstånd indragna. Sammantaget handlar det om drygt 60 bolag. Enbart dessa bolag utförde assistans åt cirka 13 procent av alla assistansberättigade. Totalt uppgår återkraven till 1 miljard kronor, riktade direkt mot assistansbolag och brukare”, skriver Nils Öberg.

”Många fler utbetalningar och tillstånd kommer att stoppas”

”Vår bedömning är att missförhållandena på assistansmarknaden är så stora att många fler utbetalningar kommer att stoppas och tillstånd återkallas de närmaste åren. Beloppen som återkrävs och ska drivas in växer fort och sker ingen förändring räknar Försäkringskassan med att upp till en tredjedel av alla assistansberättigade kommer att ha påverkats negativt framöver.”

Kritiken mot brister i Försäkringskassans kontrollutredningar avfärdar Nils Öberg med att några ”tyvärr lägger ut rökridåer”.

Varför beviljar Försäkringskassan, för att sedan ställa återkrav?

Nils Öberg fick snabbt svar på tal av både assistansbolag, kooperativ och av användarorganisationen IfA. Av de anordnare som har fått indraget tillstånd har bara ett fåtal fällts för brottsliga handlingar, påpekar dessa i en replik på DN.se.

”I stället anges återkrav av assistansersättning som skäl i många fall. För varje återkrav krävs först att Försäkringskassan har beviljat assistans till någon som inte har rätt till det, och sedan att Försäkringskassan lyckas bevisa att samma person inte har rätt till det. Varför lyckades Försäkringskassan inte bevisa det vid ansökningsförfarandet, undrar vi? Och hur kan det bli vårt fel? Vi är inga behovsbedömare. Vi är anordnare av assistans”, skriver assistansanordnarna.

”Spelreglerna måste vara tydliga. Just nu är de inte det. De ändras allteftersom. Regler omtolkas och tillämpas på sätt som ingen av oss hade kunnat föreställa sig för tio år sedan. Vi sätter oss gärna ner med dig, Nils Öberg, och diskuterar assistansens betydelse och hur vi kan bevara reformen”, skriver anordnarna och IfA.

2022-06-09: Försäkringskassan: Detta måste alla assistansanordnare kontrollera

  • Vill Försäkringskassan begränsa personlig assistans ytterligare?
  • Är det rimligt att enskilda användare krävs på mångmiljonbelopp för påstådda fel långt tillbaka?

Fredrik Falk, Försäkringskassan, svarar på ett tiotal aktuella frågor. Läs hela artikeln.

2022-05-25: Privatperson krävs på 5 miljoner – trots omstridd bevisning

  • En assistent tipsade Försäkringskassan om att assistansanvändaren överdrev sitt hjälpbehov.
  • Försäkringskassan återkrävde drygt 5 miljoner kronor för utbetalningar som är runt 10 år gamla.
  • Förvaltningsrätten upphävde återkravet, eftersom bevisningen inte höll.
  • Kammarrätten beslöt 20 maj 2022 att återkravet gäller.
  • Nu hoppas den enskilde få rätt i Högsta förvaltningsdomstolen, HFD.
Kammarrätten i Stockholm. Foto: Linnea Bengtsson
Kammarrätten i Stockholm. Foto: Linnea Bengtsson

”Bevisning saknas – domen överklagas”

– Jag har fått i uppdrag att överklaga och min bedömning är att kammarrättens avgörande är felaktigt. Kammarrätten förefaller att inte ha beaktat att det saknas bevisning i väsentliga delar, säger jurist Christian Källström som är ombud för assistansanvändaren.

– Om HFD inte prövar målet, är förhoppningen att tingsrätten kommer att göra en bättre bevisvärdering. I övrigt vill jag inte kommentera ärendet ytterligare, utifrån att det fortfarande i allra högsta grad är ett pågående ärende.

Oavsett hur det går i Högsta förvaltningsdomstolen, måste Försäkringskassan ta ärendet till kronofogden för att kunna driva in pengarna. Om den enskilde bestrider kravet, kan Försäkringskassan välja att stämma den enskilde i tingsrätten, för att få en exekutionstitel som sedan gör att kronofogden får rätt att driva in pengarna.

Beviljades assistans 2003 – anmäldes av assistenter

Assistansanvändaren har en neurologisk sjukdom med krampanfall. Assistansersättning beviljades av Försäkringskassan i oktober 2003. Vid en omprövning år 2007 ökade omfattningen från 126 timmar till 142 timmar per vecka. Vid omprövningar 2011 och 2014 gjordes inga ändringar.

Efter polisanmälan 2019, och uppgifter från assistenter, ändrade Försäkringskassan sin bedömning. Nu kom man fram till att beslutet om assistans var felaktigt redan 2003, och att återbetalning ska ske.

Förvaltningsrätten upphävde återkravet

I förvaltningsrätten upphävdes dock Försäkringskassans beslut om återbetalning. Förvaltningsrätten ansåg att Försäkringskassans omprövningar visat att personen själv hade informerat om minskat hjälpbehov. De uppgifterna hade kassan inte utrett. Tvärtom hade kassan ökat assistansens omfattning vid en av omprövningarna.

Därför ansåg förvaltningsrätten att Försäkringskassan inte hade visat att personen ”lämnat sådana vilseledande uppgifter som krävs för att återbetalningsskyldighet ska föreligga”. Det är Försäkringskassan som har bevisbördan för återbetalningsskyldighet.

Förvaltningsrätten avvisade även Försäkringskassans uppgifter om felaktiga tidredovisningar. Två assistenter ska ha tidrapporterats på resor när endast en assistent hjälpte till. Rätten ansåg att kassan inte hade visat omfattningen på felen.

Ord mot ord i kammarrätten

Försäkringskassan gick vidare med återkravet till kammarrätten, med motiveringen att personen lämnat oriktiga uppgifter.

I kammarrätten uppgav personen att ”inget av det som Försäkringskassan har fört fram visar att hjälpbehovet har varit annorlunda än det som Försäkringskassan har grundat sina beslut på”. Vidare påpekade personen att ”Försäkringskassan varken i beslutet om återkrav eller i annat underlag specificerat vilka uppgifter som anses felaktiga”.

Hen uppgav vidare att ”de uppgifter som har lämnats av tidigare personliga assistenter är inte trovärdiga”. Personen hade sagt upp dem och ”de hyser därför agg”. Vidare hävdade personen att Försäkringskassans tidigare utredningar visar att det inte var hen själv som lämnade uppgifterna om hjälpbehovet till Försäkringskassan, utan hens assistenter.

Försäkringskassan argumenterade att två tidigare assistenter uppgett att personen klarar det mesta i vardagen själv. En av assistenterna uppgav sig ha sett personen ”spela mer sjuk än vad hen är” vid kontakter med myndigheter.

Kammarrätten trodde på assistenterna

Stockholms kammarrätt skriver (mål nr 7162-21) att ”assistenterna har lämnat detaljerade uppgifter om hjälpbehov och kammarrätten bedömer att uppgifterna är trovärdiga”.

Kammarrätten skriver också att personen själv får anses ha lämnat uppgifterna till Försäkringskassan, eftersom hen har fått ta del av kassans anteckningar från hembesök utan att invända mot eventuella felaktigheter.

Kammarrätten säger också nej till personens begäran om eftergift av det stora återkravet – trots att personen lämnat in inkomstdeklaration för att visa att hen inte kan återbetala beloppet.

Rätten anser att återkravet inte kan minskas, främst för att personen ensam har orsakat de felaktiga utbetalningarna.

Vilka regler gäller för eftergift?

Kammarrätten skriver så här om reglerna för eftergift.

Av 108 kap. 11 § socialförsäkringsbalken framgår att den handläggande myndigheten helt eller delvis får efterge krav på återbetalning om det finns särskilda skäl. Vid eftergiftsprövningen ska en individuell och sammanvägd bedömning av omständigheterna i det enskilda fallet göras. De faktorer som kan behöva beaktas är bl.a. orsaken till den felaktiga utbetalningen, hur lång tid som har gått sedan utbetalningen, beloppets storlek samt den återbetalningsskyldiges ekonomiska förhållanden, hälsa och försörjningsmöjligheter (RÅ 2008 ref. 2 och HFD 2011 ref. 61).

2022-05-16: Fuskjakt och återkrav slår allt hårdare mot alla assistansanvändare

  • Jakten på fusk inom assistans slår allt hårdare mot ALLA assistansanvändare.
  • Försäkringskassan fortsätter att driva på för allt fler långtgående bedömningar av vad som är ”fel” inom personlig assistans.
  • Hur långt kommer det att gå med kontroller, detaljstyrning och återkrav?

”När assistansen var ny kunde man ha bra samtal med Försäkringskassan. Man kunde vara öppen och ärlig, och inte vara rädd att det skulle leda till dåliga bedömningar. Men så är det inte idag”, säger Sophie Karlsson, IfA, Intressegruppen för IfA.

Läs hela artikeln

2022-04-22: Kammarrättens dom om återkrav begränsar personlig assistans

En kammarrättsdom i april 2022 är dåliga nyheter för alla som har behov av personlig assistans. Domen skapar begränsningar av personlig assistans som inte stämmer överens med LSS intentioner, säger Sophie Karlsson, ordförande för IfA, Intressegruppen för assistansberättigade.

Domen anger att det i arbetsgivaransvaret ”ingår att känna till omfattningen av den beviljade assistansen, vilket behov den assistansberättigade har och hur den beviljade assistansen disponeras under dygnet.”

Läs hela artikeln

Lämna ett svar

Din e-postadress kommer inte publiceras. Obligatoriska fält är märkta *