Åtgärdsprogram kan räddas efter massiv kritik
Förslaget att slopa kravet på åtgärdsprogram för elever i behov av stöd kan stoppas.
Efter hård kritik från skolmyndigheterna säger utbildningsminister Jan Björklund att förslaget ska omarbetas.
När remisstiden gick ut i dagarna fick förslaget mycket hår kritik av alla skolmyndigheter.
– Det är positivt att minska tiden för administration men vi är tveksamma till att förändra så att att föräldrar och elever själva måste ta initiativ till åtgärdsprogram, säger Greger Bååth, generaldirektör för SPSM, Specialpedagogiska skolmyndigheten.
– Det kan innebära att föräldrar som redan har hög belastning får ytterligare krav på sig att vara aktiva och det kan tunna ut skolans kompensatoriska roll.
– Det är också en rättssäkerhetsfråga. Det är viktigt att kunna se vad som gjorts och inte gjorts för att eleven ska nå målen. Om man minskar dokumentationen kring barn med funktionsnedsättning leder det till en mer osäker situation, säger Greger Bååth som också är oroad över att förslaget påverkar möjligheterna att överklaga åtgärdsprogram.
SPSM tycker alltså det är bra att administrationen ska minskas. Men den nya modellen för att hjälpa elever som behöver extra stöd avstyrker man. Skälen sammanfattas så här:
> Den nya skollagen har bara haft kort tid på sig att verka.
> En konsekvensanalys ur barnrättsperspektiv saknas.
> Ökad risk för minskad rättsäkerhet.
> Rätten att överklaga stödet riskerar att urholkas.
> Ojämlikheten mellan elever riskerar att öka, inte minst riskerar elever med funktionsnedsättning att påverkas negativt.
> På sikt kan förslagen minska skolans kompensatoriska roll.
Även Skolverket och Skolinspektionen är starkt kritiska till förslaget.
– Det skulle vara en väldigt olycklig utveckling om åtgärdsprogram skrivs för elever vars föräldrar ställer krav medan andra elever, som verkligen haft glädje av ett åtgärdsprogram, inte får det, säger Skolverkets generaldirektör Anna Ekström till Svenska Dagbladet.
Enligt Skolinspektionen är det vanligt att skolors utredningar om stödbehov är bristfälliga. Man är kritisk till det aktuella förslaget eftersom det kan leda till att det blir upp till enskilda lärare att bedöma behov.
Till TT säger Jan Björklund att han vill genomföra förslaget ”i huvudsak”, men att det finns behov av mer dokumentation för elever som behöver omfattande stöd.
Samtidigt anser han, enligt TT, att ”det finns en väldigt stark kritik i svenskt skolväsendet mot att Skolinspektionen är för petimätermässig vad gäller dokumentation i stället för att granska undervisning”.