Stor enkät: Att rösta med flerfunktionsnedsättning

Hur gör personer med flerfunktionsnedsättning när de röstar? Vilket stöd behövs? Idag finns mycket information om fysisk tillgänglighet och praktiskt stöd, men hur gör man när en person inte tydligt kan förmedla vilket parti hon eller han vill rösta på? Vilka etiska dilemman finns i så fall kring att rösta och vilka demokratiska dilemman finns kring att inte rösta?
HejaOlika har frågat flera gode män om hur de resonerar, och publicerar deras vittnesmål vartefter de kommer in till redaktionen.
”Att rösta blankt är att kasta bort sin röst”
Jag är både syster, personlig assistent, samordnare och jobbar nu också som röstmottagare. Min syster har röstat i alla val, nu personröstar hon också på de politiker hon känner i kommunen.
Att rösta är inte viktigt bara på valdagen. Det är viktigt att alla får finnas och göra sin röst hörd i alla sammanhang och få framföra sina behov och få säga vad man tycker i olika frågor. Om en person själv inte kan uttrycka detta har hon eller han anhöriga, assistenter eller god man som ser till personens bästa. Då får de också ta sitt ansvar när det gäller valet och hjälpa personen att rösta på det som är för personens bästa.
Kan en god man bestämma om assistans, sjukvård med mera så kan god man också vara med och välja parti till det bästa för personen.
Att rösta blankt är att kasta bort sin röst som att den inte är viktig och den rösten räknas inte på något sätt och gör ingen skillnad. Så jag tycker det är viktigt att alla får vara delaktiga i valet!
/God man, syster, personlig assistent och röstmottagare
”Jag hade nästan utgått från att min dotter inte ska kunna rösta”
Min dotter har inte en flerfunktionsnedsättning, men däremot en svår intellektuell funktionsnedsättning. Hon kommunicerar med enkla gester men har ingen uppfattning om demokrati, val, partier och att rösta. Hon tillhör de svagaste i samhället som verkligen behöver göra sin röst hörd – men inte kan.
Som god man är det min skyldighet att bevaka hennes intressen, så att hjälpa henne att rösta känns jätteviktigt och att då välja det parti som har den bästa politiken i de frågor som är viktiga för henne. De frågorna är ju i hög grad även viktiga för mig.
Men – det finns ju exempel på otillbörlig påverkan där någon kan passa på att få en extra röst, till exempel om den gode mannens röstar utifrån egna politiska åsikter som går emot huvudpersonens bästa, och det är ju ett hot mot demokratin. Men det skulle också vara ett hot mot demokratin om alla i min dotters situation inte skulle ha någon rösträtt. Det är svårt att veta vad som är rätt och fel, men jag kan med gott samvete säga att jag väljer det som är mest rätt för min dotter.
Jag har funderat väldigt mycket under året på vad som gäller för min dotters möjlighet att rösta, och sökt information på många ställen utan att hitta ett tydligt svar. Valmyndigheten har information om hur man kan få stöd, men den informationen gäller inte min dotters situation.
Överförmyndarnämnden har skickat ut information och det var bra, men där stod inte heller i klartext vad som gäller. De nämnde personer som förlorat förmågan att välja, men inte vad som gäller.
Jag hade nästan utgått från att min dotter inte ska kunna rösta, så jag blev väldigt glad när jag fick höra om en vän som varit och röstat med sin dotter, det gav mig hopp. Så nu ska vi också ta oss iväg.
/God man till 18-åring
”Hon röstar blankt”
Jag är bonusförälder och god man åt en tjej som kommunicerar med ögonpekning, men det är svårt att avgöra om hennes ögonpekningar är helt adekvata. Hon har röstat i tidigare val, och då har jag som god man eller en assistent jag litar på följt med henne och utfört själva valet.
Vi har i samråd – jag som god man och en förälder – kommit fram till att rösta är en skyldighet och en rättighet som vi ska värna om. Däremot kan vi inte tolka henne på ett sätt som är 100 procent, och därför har valt att hjälpa henne att rösta blankt. Beslutet vi tog baserade sig på att vi ansåg att det var fel att ”hjälpa till”, och att hon i så fall hade röstat på det vi tyckte. Samtidigt som vi ju även nu har bestämt hur hon ska göra. Det är svårt!
Det saknas helt klart information om hur man ska gå till väga, jag hade önskat att både Valmyndigheten och Överförmyndaren skulle gå ut med någon form av information.
/God man till 32-åring

”Jag ser inga demokratiska dilemman”
Min son har ett eget språk, som man förstår om man känner honom väl. Vi använder bilder och tecken, men han kan inte uttrycka vilket parti han vill rösta på.
Han har röstat en gång förut. Jag läste då upp olika partinamn för honom och så blev det något litet parti som han delade intressen med.
Det är svårt att som god man rösta åt någon annan, men jag ser inga demokratiska dilemman. Han får rösta, och ska få göra det som alla i samhället. Kanske är det lättare eftersom det är min son. Men om man inte är både förälder och god man blir det nog svårare. Jag brukar gå runt och fråga olika partier vad de har för inställning till personer med funktionsnedsättning och personlig assistans, sen försöker jag berätta för min son och utgå från vad som är bäst för honom.
Men det blir väl lite vad jag tycker, får jag erkänna tyvärr. Jag tror dock att även ungdomar som kan rösta själva är lite färgade av sina föräldrar.
Det saknas information från Valmyndigheten. Som god man har jag faktiskt fått lite information från Överförmyndarnämnden i vår kommun, med hur det går till för oss gode män och någon lätt information med bilder till huvudpersonen.
/God man till 22-åring

”Det känns viktigt att min dotter röstar”
Min dotter ska rösta för första gången i år. Hon kommunicerar genom blinkningar, där en lång blinkning betyder ”ja”. Hon har svårt att uttrycka vilket parti hon skulle vilja rösta på.
Vi lever i en demokrati. Grunden är att vi bör bidra med vår röst när det är val och valår. Ur ett demokratiskt perspektiv ska hon därför absolut rösta. Hon har – precis som alla andra – en rättighet men också en skyldighet att gör det.
Ur ett etiskt perspektiv kan man fundera i banor av vad som är ”bäst” – att hon röstar blankt, eller på det parti som värnar viktiga och angelägna frågor som berör just henne, hennes liv och tillvaro. Om du har en funktionsnedsättning som gör det svårt för andra att förstå eller tolka hur du skulle vilja rösta, ja då kanske det bästa är att du assisteras till att rösta blankt.
Och om dina nära tror sig veta eller tycker sig kunna anta vad du skulle vilja välja att rösta på, då ska du kanske få assistans att rösta på det partiet.
Eller så kan man faktiskt tänka att de som känner personen bäst och tror sig veta hennes värderingar, också skulle välja ett parti som värnar alla människors lika värde – och kanske det skulle bli åt samma ideologiska håll som vi, hennes föräldrar, röstar.
Men oavsett vad man kommer fram till, tänker jag att det viktiga är att alla som får, röstar.
/God man till 23-åring
LÄS ÄVEN: Deras lättlästa valskola gör det enklare att rösta i valet 2022
”Alla som röstar gör det på olika sätt”
Min son har röstat i alla val. Han kommunicerar via multimodal kommunikation med stöd av personliga assistenter som tyder, tolkar och associerar utifrån sin personliga kunskap.
Tillsammans med sin personliga assistent besöker han vallokalen i förväg. Han har då med sig de valsedlar som ska lämnas tillsammans med röstkortet. Den personliga assistenten vägleder i röstningsproceduren så den gått rätt till.
Det är viktigt för demokratin att alla får möjlighet att använda sin röst. Det är så enkelt att påstå ”han förstår inte” och därmed reducera medborgarskapet på grund av den intellektuella funktionsnedsättningen.
Med stor ödmjukhet och öppenhet kan en persons intresse och önskan vägleda till vem som ska få rösten. Att kontakta politiker i förväg och fråga hur de ser på ”mina rättigheter och möjligheter” kan ge vägledning.
Alla som röstar gör det på olika sätt. Varken anhöriga eller personliga assistenter ska ha synpunkter på hur den enskilde röstar.
Riksförbundet FUB har i samarbete med Vuxenskolan tagit fram olika material för att underlätta att rösta och fört bra resonemang om allas rätt att rösta efter den egna uppfattningen. Den tidigare ordförande Elaine Johansson har även i en intressant och mycket värdefull intervju fört ett resonemang kring detta.
/God man till 31-åring
”Det är ett etiskt dilemma”
Min dotter har en grav intellektuell funktionsnedsättning och befinner sig på en tidig utvecklingsnivå. Samtidigt har hon 19 års erfarenhet av att vi föräldrar – numera gode män – slåss för att försvara hennes rättigheter i vår demokrati.
När hennes röstkort damp ned i brevlådan för några veckor sedan kände jag en oerhörd stolthet över att hon ses som en fullvärdig medborgare och nu kan vara med och göra sin röst hörd. Jag har sedan dess förgäves sökt information om hur hon, med sin mycket sparsamma kommunikation, som vi och henne personliga assistenter tolkar, ska kunna hjälpa henne att rösta på ett etiskt försvarbart sätt.
Hon kommunicerar med hjälp av alternativ kommunikation där vi idag tolkar hennes minspel i stunden. Vi vet vad hon tycker om att göra och när hon har ont. Vi vet också att hon om någon behöver försvara sina rättigheter. Jag och hennes pappa har resonerat av och an kring hur vi ska göra.
Vi vill att vår dotter ska göra sin röst hörd men ser också ett etiskt dilemma i att det i så fall kommer att bli vi som väljer vad hon ska rösta på. Samtidigt tänker jag att många föräldrar i vår situation har sett samhällets orättvisor på nära håll och därför blivit ganska kloka på kuppen. Men tänk om vi funkisföräldrar, gud förbjude, inte var så kloka som vi är?
/God man till 19-åring
Fler berättelser publiceras här inom kort. Dela gärna med dig av dina erfarenheter och tankar i kommentarsfältet nedanför artikeln.

Av Anna Pella
Journalist, fotograf och författare som bland annat skrivit barnboksserien Funkisfamiljen. Anna Pella har medverkat som skribent på HejaOlika och Föräldrakraft sedan 2008.