Avslag efter avslag – kommuner fortsätter inskränka LSS

Kommunerna fortsätter att dra ned på LSS-stödet till personer med funktionsnedsättningar. Tre av tio kommuner har infört egna regler som inskränker rättigheterna till stöd och service. I många kommuner avslås mer än hälften av alla ansökningar. Försämringarna drabbar inte minst barn med funktionsnedsättningar.

Detta framgår av Socialstyrelsens nya lägesrapport om insatser och stöd till personer med funktionsnedsättningar.

”Utvecklingen går bakåt”

– Det är oroande att utvecklingen går bakåt, säger Nicklas Mårtensson, generalsekreterare på Funktionsrätt Sverige, i en kommentar.

– Skamgränsen för hur illa människor får behandlas är passerad och det med råge, säger Niklas Mattsson, förbundsordförande i Synskadades Riksförbund.

Niklas Mattsson, Synskadades riksförbund
– Skamgränsen för hur människor får behandlas är nådd, säger Niklas Mattsson, Synskadades riksförbund.

Socialstyrelsens lägesrapport visar att den negativa trenden för exempelvis ledsagning fortsätter. Endast 779 erhöll ledsagning enligt LSS under 2022.

När LSS tillkom var ledsagarservicen en insats tänkt för synskadade, men om utvecklingen fortsätter kommer det på sikt inte vara några blinda alls som får insatsen, bedömer Synskadades riksförbund. Gravt synskadade och blinda hänvisas i stället till att söka socialt bistånd eller ledsagning enligt Socialtjänstlagen (SoL).

Samtidigt bedöms behoven allt snävare. Många synskadade får inte längre inte ledsagning, eller endast viss ledsagning för att lämna bostaden två–fyra timmar i månaden. Synskadade som varit aktiva samhällsmedborgare förr isoleras nu i sina bostäder. Just nu pågår en utredning på Socialstyrelsen som ser över ledsagarservice och ledsagning. Utredningen ska redovisas i juni 2023.

Slår hårt mot funkisfamiljer

Socialstyrelsen uppger att man har fått signaler om en allt svårare situation för familjer med barn som har en funktionsnedsättning. Bland de allra yngsta barnen, 0-6 år, har andelen som får LSS-insatser minskat vilket skulle kunna bero på att barnen får insatser beviljade allt senare.

– Denna minskning i kombination med att vissa kommuner har lokala begränsningar i hur insatser kan ges riskerar att påverka familjer negativt. Det kan innebära att det stöd som ges inte motsvarar behoven, till exempel att hjälp inte beviljas för aktiviteter utanför hemmet, exempelvis hämtning från skolan, säger Karin Flyckt, samordnare för funktionshinderfrågor på Socialstyrelsen.

Bara varannan kommun klarar LSS-boende

När det gäller boende för vuxna enligt LSS kan bara hälften av landets kommuner tillgodose behoven av den typen av boende.

– Kommunerna anger flera skäl till att de har svårt att tillgodose behov när det gäller såväl boende som andra insatser till personer med funktionsnedsättning. Det kan handla om brist på lämpliga lokaler och svårigheter att rekrytera personal, säger Karin Flyckt.

Socialstyrelsen i Stockholm. Foto: Linnea Bengtsson
Socialstyrelsen i Stockholm. Foto: Linnea Bengtsson.

Stick i stäv med Socialstyrelsens arbete

Socialstyrelsens rapport är en mycket kritisk granskning av utvecklingen i kommunerna.

Utvecklingen i kommunerna går helt enkelt stick i stäv med Socialstyrelsens arbete för ”en god och jämlik vård och omsorg på lika villkor för alla”. Personer med funktionsnedsättningar har rätt att få insatser efter behov oavsett vilka de är, hur livssituationen ser ut eller var de bor.

Även om de flesta får sina behov tillgodosedda konstaterar Socialstyrelsen att så inte alltid sker och att det finns betydande skillnader mellan kommunerna.

Karin Flyckt. Foto: Linnea Bengtsson.
Karin Flyckt. Foto: Linnea Bengtsson.

Nästan 3 av 10 begränsar LSS-stödet

Knappt 30 procent av kommunerna har lokala riktlinjer med begränsningar av insatser. Begränsningarna kan skilja sig väsentligt mellan kommunerna, vilket skapar ojämlika förutsättningar.

– Uteblivet eller otillräckligt stöd riskerar att öka den enskildes isolering och att hälsan påverkas negativt. Det innebär ofta också att anhöriga får kompensera, vilket kan påverka både deras hälsa och möjlighet till förvärvsarbete, säger Karin Flyckt.

4 kommentarer

  1. Kan kommuner alltså uppfinna ”lokala riktlinjer” som strider mot rättighetslagstiftning?! Det borde de inte kunna om det prövades juridiskt. Om det inte vore för att förvaltningsdomstolarna ofta dömer till kommunernas fördel. Vilket i sin tur är en ständigt pågående skandal.

    1. Hej Eva,

      Vi har fortfarande vissa yrkeskårer som anses oantastliga för oss vanliga amatörer.
      En är läkare som inte kan ifrågasättas. Vi är några som myntat ”man måste vara frisk för att vara sjuk”. Igår råkade jag slötitta på ”Fråga doktorn” på SVT och insåg åter hur rätt det är tyvärr.
      En annan kår är jurister, särskilt de i Förvaltningsrätten. Den enskilde har inte en chans att få rätt.

      Att det inte ska vara så är ju självklart! I Förvaltningsrätten speciellt då domarna har dålig egen kunskap om LSS, och därför litar på att kommunen har rätt kunskap. Jag har skrivit om detta i LSS-skolan flera gånger och till och med kontaktat Domstolsverket. Dock tyvärr utan större framgång.

      Vi får mynta ett nytt uttryck: ”man måste vara jurist som funkisförälder”.

      Mvh Harald Strand

  2. Vad innebär lokala riktlinjer?
    Godtas sådana i förvaltningsrätten?

  3. När det gäller kommunala riktlinjer kan noteras att domstolarna vid överklagande av kommunernas (och Försäkringskassans) beslut inte är bundna av myndigheternas egna riktinjer. Det framgår tydligt av ett uttalande i förslaget till riksnorm i gamla socialtjänstlagen från 1980. Detta kan sägas gälla myndigheter generellt. Domstolarna ska nämligen göra sin egen självständiga bedömning, låt vara att det även kan vara motiverat att följa kommunens. Kommunala riktlinjer kan därför inte anses binda domstolen. Motivuttalandet här har kokat upp handläggare vid något/några tillfällen när jag själv varit involverad.

    Domstolarna skall vid ett överklagande av ett biståndsbeslut göra en självständig bedömning av vad som skall anses vara en skälig levnadsnivå för den enskilde såväl vid bistånd till försörjning som vid bistånd till livsföring i övrigt. Domstolen kan sätta ett nytt beslut i det överklagade beslutets ställe. Domstolarna är härvid inte bundna av kommunens egna regler och riktlinjer. I princip är det inget som skiljer domstolens prövning av ett ärende om rätt till bistånd enligt 6 § [i den äldre socialtjänstlagen] från dess prövning av om rätt till en socialförsäkringsförmån (som assistansersättning hör hemma under) föreligger. Rätten till socialförsäkringsförmån är emellertid tydligare lagreglerad än vad rätten till bistånd enligt [den äldre] socialtjänstlagen är. Förvaltningsdomstolarnas inflytande över innehållet i beslutet blir därför mindre i socialförsäkringsdomar än i mål som rör rätt till bistånd enligt 6 § [i den äldre] socialtjänstlagen. (se prop. 1996/97:124, s. 70 på regeringens hemsida)

Funktionen för kommentarer är stängd.