Nyheter

”Avveckla särskolan”

Denna artikel handlar om

Debattartikel från Feministiskt initiativ om en tillgänglig skola för alla

 

DEBATT. Särskolan bör avvecklas för att minska segregationen, anser Jenny Sandsten och Julia Bahner, Feministiskt initiativ. ”Den ordinarie skolan ska möta individuella behov och inte skapa mer ’vi och dem’ än vad som redan finns,” skriver de i denna debattartikel.

Särskolan bör avvecklas för att minska segregationen, anser Jenny Sandsten och Julia Bahner, Feministiskt initiativ. ”Den ordinarie skolan ska möta individuella behov och inte skapa mer ’vi och dem’ än vad som redan finns,” skriver de i denna debattartikel.

DEBATTARTIKEL. I takt med att Feministiskt initiativ vuxit som parti har också intresset vuxit för våra andra politikområden förutom jämställdhetspolitik. Bland annat har vårt beslut om att sträva efter en utfasning av särskolor uppmärksammats och ifrågasatts från delar av funktionshinderrörelsen. Vi vill härmed slå hål på de missförstånd som präglat debatten och beskriva våra visioner och mål med en tillgänglig skola för alla.

Att avveckla särskolan handlar inte om att ta bort något, utan tvärtom om att satsa på extra mycket på en lyhörd inkludering genom att elever får vara inom samma skolsystem. Vi vill inte ta bort de resurser som idag finns inom särskolan utan dessa ska föras över till – och utökas – inom ramen för den ordinarie skolan. Elever ska nödvändigtvis inte vara i samma rum, förutom i de fall det fungerar. Men skolan ska möta individuella behov och inte skapa mer ”vi och dem” än vad som redan finns.

Den kategorisering av elever som sker för uppdelning i särskolan respektive ordinarie skola får negativa konsekvenser för elevens framtid, inte minst på arbetsmarknaden där särskolebetygen inte är värda särskilt mycket. Det skapar också en inlärd norm hos barn och unga att betrakta dem med särskilda behov som annorlunda och splittringen blir ett faktum som följer med i vuxenlivet där t.ex. arbetsgivare inte vågar anställa personer med funktionsnedsättning. Att bryta dessa fördomar kräver långsiktigt arbete som måste påbörjas redan i förskola- och grundskola.

Det är värt att satsa mycket ny tanketid och resurser för att skapa en inkludering som är både social, fysisk och pedagogisk. Varken dagens traditionella modeller med livsstämplade ”särelever” eller modeller där barn med speciella behov tvingas in i samma klassrum utan tillgängliga resurser, är förenlig med ett djupgående tillgänglighetsperspektiv. Vi vill ta ett helhetsgrepp om skolpolitiken och forma skolan efter eleverna, inte tvärtom. Därför vill vi också återförstatliga skolan så att likvärdigheten kan tillförsäkras.

Skolinspektionen och Riksförbundet Attention har visat att svårigheten att få rätt undervisningshjälp i dagens stora klasser med beskuren resurspedagogisk styrka har lett till ökade depressioner och kunskapsfall bland elever med funktionsnedsättningar. Det drabbar också föräldrarna, särskilt ensamstående, vilka oftast är kvinnor, som måste stanna hemma från jobb för att vara med skolvägrande barn.

En ordentlig satsning på tillgänglighet och normkritisk pedagogik är därför – i enlighet med bland annat Skolverkets, Specialpedagogiska skolmyndighetens och Diskrimineringsombudsmannens rekommendationer – nödvändig för att motverka diskriminering, stärka elevhälsan och skapa förbättrad arbetsmiljö för kunskapsinhämtning. Kunskaper om funktionalitet och diskriminering måste ingå i utbildningen av all skolpersonal. Skolböcker och material ska bli inkluderande och det bör finnas en kontaktperson i diskrimineringsfrågor på varje skola.

Minskade läxor, nationella prov och betyg, samt större inslag av estetiska och idrottsliga ämnen bidrar även till förbättrad likvärdighet, inlärning och hälsa – och till en mer inkluderande och jämlik skola som kan leva upp till läroplanens skrivningar om undervisning efter elevers olika förutsättningar.

Skolan har, i enlighet med sin värdegrund och anknytning till Barnkonventionen, ansvar för utveckling av kunskap, hälsa och demokrati. Feministiskt initiativ vill att Barnkonventionen blir lag för att förstärka politikens ansvar och sätta barn och ungas mående i fokus. Av samma anledning vill vi se ett utvidgat och mer fokuserat arbete i enlighet med FN:s konvention om rättigheter för personer med funktionsnedsättning. För att kunna stödja, utveckla och följa upp detta arbete vill vi enligt FN:s rekommendationer också inrätta en särskild MR-institution.

Förändring är alltid skrämmande – och svårt – men vi får inte backa för att påbörja den nödvändiga utvecklingen som krävs för att förbättra dagens havererade skolsystem, som värst av allt drabbar dem som redan är utsatta. Föreningen Grunden och Riksförbundet Attention är två berörda organisationer som redan driver frågan om att avveckla särskolan. Feministiskt initiativ har en tradition av att utveckla sin politik i samarbete med berörda intresseorganisationer och med grund i aktuell forskning och vi ser därför fram emot fortsatt diskussion och politikutveckling på detta viktiga område.

Jenny Sandsten (FI)
Riksdagskandidat, utbildningspolitisk talesperson

Julia Bahner (FI)
Riksdagskandidat, funktionshinderpolitisk talesperson

   

 

Annons
Annons för Humana
Annons
Annons för HEA Medical
Annons
Annons för Tobii Dynavox
Annons
Annons för JAG
Annons
Annons för Move & Walk
Annons
Annons för Etac
Annons
Annons för Primass
Annons
Annons för Tidvis
Annons
Annons för Etac
Annons