Barn kan få mer att säga till om – men Winberg ville gå ännu längre
Margareta Winberg lägger fram flera nya förslag som stärker barns rättigheter i socialtjänsten. Men hon hade gärna gått längre.
De förslag som läggs handlar om att socialtjänsten alltid ska beakta barnets bästa. Barnet ska ha rätt till information och ha rätt att framföra, eller inte framföra, sina åsikter.
Den 26 augusti överlämnade tidigare ministern Margareta Winberg den utredning om framtidens socialtjänst som hon arbetat med ända sedan 2017. Att det är en bred och stor utredning märks av de 1328 sidor utredningen består av.
Margareta Winberg framhåller att ett av målen med utredningen, enligt direktiven, har varit att föreslå en hållbar socialtjänst och att det är det hon har försökt göra. Hon vill poängtera att det inte kommer att bli samma resultat om regeringen väljer att plocka ”russinen ur kakan” som om man väljer att genomföra alla förslag.
800 000 berörs
Över 800 000 personer får någon insats av socialtjänsten per år. 2008 kostade insatserna 182 miljarder kronor. 2019 hade kostnaden ökat med 37 procent till 250 miljarder kronor. En övervägande del, 126 miljarder kronor, går till insatser för äldre.
Av utredningsdirektiven framgick att utredningen inte fick lägga förslag som var kostnadsdrivande, vilket har inneburit att man inte har kunnat ha någon ambitionshöjning. Om de ändå la förslag som skulle kunna tänkas kosta pengar måste de visa hur förslagen ska finansieras, och det fick inte vara med skattemedel.
Socialtjänstlagen är en ramlag och det kommer den att fortsätta vara. Det innebär att lagen i sig bara sätter målen medan de olika kommunerna bestämmer på vilket sätt man ska uppnå målen. Det i sig gör att lagen inte innehåller några detaljer om hur socialtjänsten ska utformas eller nivåer som ska uppnås.
Tre nya mål
Utredningen föreslår tre nya övergripande mål i lagstiftningen:
• Ett tydligare jämställdhetsperspektiv. Socialtjänsten ska främja människors jämställda levnadsvillkor.
• Ett förebyggande perspektiv.
• En ökad inriktning på tillgänglighet för grupper som man inte når så lätt idag.
Det förebyggande arbetet innebär bland annat att kommunerna ska planera sina insatser för enskilda och där särskilt uppmärksamma behovet av tidiga och förebyggande åtgärder, som kan se helt olika ut i olika kommuner.
När det gäller kvaliteten på socialtjänsten menar utredningen att god kvalitet förutsätter kunskap, uppföljning och ett respektfullt bemötande.
Ska bygga på vetenskap
Man lägger förslag på att socialtjänsten, precis som skolan och hälso- och sjukvården, ska utgå från vetenskap och beprövad erfarenhet. Förhoppningen är att varje kommun ska veta att de åtgärder man vidtar och de insatser man ger ska ge resultat.
Man föreslår att det införs krav på uppföljning. En ny lag föreslås om socialtjänstdataregister, för att enklare följa upp om det t ex är en person som får många insatser i en kommun eller många olika personer som får få insatser var och en.
Respektfullt bemötande
Ett krav från brukarrörelsen, som utredaren har gjort till sitt, är krav på ett respektfullt bemötande.
Man föreslår vidare att kommunerna ska få möjlighet att erbjuda insatser som behövs lokalt utan föregående behovsprövning. Det gör man för att uppnå det förebyggande perspektivet som nämnts tidigare och för att nå de personer som inte är så lätta att nå idag.
En grupp som nämns är personer med psykiska funktionsnedsättningar. Utredaren betonar dock att det här inte är något kommunerna måste erbjuda. Man öppnar bara upp möjligheten för kommunerna.
För dyrt med god levnadsnivå?
Utredaren hade i uppdrag att titta på begreppet ”skälig levnadsnivå”. Det begreppet är starkt kritiserat av bl a PRO.
Utredningen har inte fått titta på försörjningsstödet i socialtjänstlagen, utan bara på levnadsförhållanden, och föreslår därför en delad biståndsbedömning där ekonomiskt bistånd respektive annat bistånd regleras var för sig.
Ett nytt begrepp införs för insatser som har med livsföringen att göra: skäliga levnadsförhållanden. Utredaren berättar att det finns starka krav att ändra ”skäliga” till ”goda” – men eftersom förslagen inte får vara kostnadsdrivande kunde hon inte föreslå höjd ambitionsnivån.
Självbestämmande
Alla insatser ska utformas så att de ger möjlighet till ett självständigt liv, stärker den enskildes liv och möjligheter till ett värdigt liv och välbefinnande. Den enskilde ska så långt som möjligt kunna välja när och hur stöd och hjälp i boendet (både i särskilt boende, trygghetsboende och i det egna hemmet) ska ges.
Utredaren fick ett tilläggsperspektiv om att undersöka om lagen uppfyller kraven som finns i barnkonventionen, och även om det finns behov av en särskild äldrelag.
Flera förslag som stärker barnen
När det gäller barn lägger utredningen flera nya förslag, men utredaren menar att hon gärna hade gått längre. Dock fick hon inte i uppdrag att se över föräldrabalken, som ger en stark rätt till föräldrarna.
De förslag som läggs rörande barn är att socialtjänsten alltid ska beakta vad som bedöms vara barnets bästa. Barnet ska ha rätt till information och ha rätt att framföra, eller inte framföra, sina åsikter.
Socialtjänsten ska också kunna samtala med barn utan vårdnadshavarens samtycke om det behövs vid en förhandsbedömning inför en eventuell utredning. Föräldrarna ska dock informeras om att samtalet hållits så snart som möjligt, om det inte finns särskilda skäl.
Ny rätt för placerade barn
Barn som är placerade har uttryckt önskemål om att få träffa sina föräldrar, syskon med flera, vilket inte alltid har följts. Därför skrivs det in i lagen att de ska ha rätt till det om de vill. Den sista insatsen som föreslås för barn är en förlängd möjlighet för kommunerna att ha uppföljning efter insatser för barn. Idag har socialtjänsten rätt att göra uppföljningar i två månader. Utredningen föreslår att det ska förlängas till 6 månader.
Så kan äldreomsorgen bli bättre
När det gäller äldreomsorg har utredningen identifierat en rad olika punkter för förbättring. Det har blivit än tydligare under covid-19. Det handlar om resurser, kontinuitet (idag är genomsnittet 16 personer på 14 dagar inom hemtjänsten), personalens förutsättningar (som utbildning, arbetsmiljö, anställningsform), likvärdighet och förutsättningar för samverkan mellan regioner och kommuner.
Utredningen hade fått i uppdrag att se över om det behövs en särskild äldrelag. En sådan lag anser utredaren inte att det behövs, men om regeringen ändå går vidare med en särskild äldreomsorgslag anser utredaren att en viktig fråga att behandla i en sådan lag är just samverkan.
Samtidigt menar utredaren att, om förslagen inte får innebära en ambitionshöjning, och därmed en kostnadsökning, så kan det vara meningslöst att införa en ny sådan lag.
