Barn måste få fler chanser att hitta vänner

Skapa fler situationer där barn med funktionsnedsättningar kan vara med som alla andra, uppmanar Anett Sundqvist.

ANNONS

Annons för LSS-skolan

ANNONS

Annons för Särnmark

ANNONS

Annons för Etac

ANNONS

Annons för Egen assisans

ANNONS

Annons för Tidvis

ANNONS

Annons för Humana

ANNONS

Annons för durewall.se

ANNONS

Annons för Aktivera

Vi måste ge barn som saknar vanligt tal fler chanser att få vänner. Det är slutsatsen i en ny avhandling.
– Vi behöver skapa fler situationer där barn med funktionsnedsättningar kan vara med som alla andra, säger Anett Sundqvist.

Vi måste ge barn som saknar vanligt tal fler chanser att få vänner. Det är slutsatsen i en ny avhandling om handikappvetenskap.
– Vi behöver skapa fler situationer där barn med funktionsnedsättningar kan vara med som alla andra, säger Anett Sundqvist som skrivit avhandlingen ”Knowing me, knowing you”.

Barn med allvarliga fysiska funktionshinder har samma förmåga att förstå andras perspektiv som friska barn, betonar Anett Sundqvist.

– Men för att de ska kunna utöva och utveckla sin sociala kompetens behövs redskap som underlättar för dem, säger hon.

Hon har testat barnens inlevelseförmåga genom att ställa frågor som ”Hur tror du att det här barnet känner sig?” när de hört en berättelse eller sett en bild. Barnens icke-verbala begåvning testades också.

– De här barnens sociala förmåga var i nivå med barn med en typisk utveckling. Funktionshindret i sig utgjorde inget hinder för att kunna förstå hur andra tänker. Däremot samvarierade den sociala förmågan med den icke-verbala begåvningen. De skiljer sig alltså inte åt när det gäller social förmåga, de har samma behov av vänner som alla barn. Frågan är vilka möjligheter de har att få vänner, säger Anett Sundqvist.

Hon kartlade även barnens sociala aktiviteter och nätverk.
– Barnen kan vara självständiga och ta initiativ till sociala kontakter, men ofta får de inte chansen. Att kommunicera med Bliss är mycket tidskrävande och det gäller för motparten och för barnets assistent att ha tålamod och inte ta över helt i samtalet.

– Barnens sociala nätverk består till största delen av vuxna, som har betalt för att vara med barnen. I skolan, oavsett skolform, har de hyggliga kontakter med flera klasskompisar. Men de har inga nära vänner.

– Det är så sorgligt. De här barnen har samma sociala behov som andra barn. Hindret är inte deras mentala förmågor, utan av rent teknisk art, säger Anett Sundqvist.

Slutsatsen är att barnen måste få tillgång till de redskap och anpassningar som finns för att underlätta umgänget med andra barn. Ett exempel på hjälpmedel är ett mejlprogram där man kan använda Bliss.

– Det är viktigt att skolan har möjlighet och resurser att anpassa skolsituationen så att dessa barn kan vara med på samma sätt som alla andra. Vi behöver ge barnen fler chanser att få vänner. Men vi behöver också stötta de andra barnen, så att de förstår att att det här är en pojke eller en flicka som du och jag, men som kommunicerar på ett annat sätt, säger Anett Sundqvist.

Publicerad:
2010-11-01

Av: Valter Bengtsson

Nyckelord:
hjälpmedel


ANNONS

Annons för durewall.se

ANNONS

Annons för Särnmark

ANNONS

Annons för Humana

ANNONS

Annons för Tidvis

ANNONS

Annons för LSS-skolan

ANNONS

Annons för Etac

ANNONS

Annons för Aktivera

ANNONS

Annons för Egen assisans