Barn och familjer drabbas hårdast av begränsad assistans | HejaOlika

Barn och familjer drabbas hårdast av begränsad assistans

Karin Flyckt. Foto: Linnea Bengtsson.

- Olikheten över landet när det gäller stöd till personer med funktionsnedsättning riskerar att öka, säger Karin Flyckt, Socialstyrelsen. Foto: Linnea Bengtsson.

På sikt minskar möjligheterna att bo kvar i föräldrahemmet, varnar Socialstyrelsen

ANNONS

Annons för LSS-skolan

ANNONS

Annons för USKA

ANNONS

Annons för Humana

ANNONS

Annons för CJ Advokatbyrå

ANNONS

Annons för Forum FUB

ANNONS

Annons för Särnmark

ANNONS

Annons för Linnea och Josef Carlssons stiftelse

ANNONS

Annons för Etac

Barn drabbas hårdast av de nya, hårdare bedömningar av rätten till assistans som Försäkringskassan gör efter domarna i Högsta förvaltningsdomstolen.

Det framgår av en rapport som Socialstyrelsen idag överlämnade till regeringen.

På sikt riskerar domarna att få konsekvenser för barns möjlighet att växa upp i föräldrahemmet om föräldrar och barn inte får tillräckligt stöd för att möjliggöra ett liv hemma för barnet, skriver Socialstyrelsen.

Det finns även en risk för att fler vuxna på sikt behöver bo i särskilda boendeformer med kontinuerlig tillgång till personal, heter det i rapporten.

Rapporten visar att både enskilda personer, närstående och kommuner drabbats av direkta konsekvenser efter de vägledande domarna.

Men allra tydligast är det att barn och deras familjer blivit lidande. Enligt Socialstyrelsen är det svårt för kommunerna att hitta insatser för barn som kan tillgodose de behov som tidigare tillgodosågs genom personlig assistans.

Nästan hälften av barnen får avlösarservice istället, en insats som ger barnet sämre möjlighet till självständighet och delaktighet än vid personlig assistans.

20 procent av de barn som inte får assistans blir utan kommunala insatser.

Domarna har även inneburit ökad vistelse på korttidsboende för barn med funktionsnedsättning.

Närstående får ta ett större ansvar än tidigare för att tillgodose behov av stöd (Hanna Jarvad, Socialstyrelsen)

– Vår analys visar också att närstående får ta ett större ansvar än tidigare för att tillgodose behov av stöd, tillsyn och omvårdnad, säger Hanna Jarvad, jurist och projektledare för Socialstyrelsens analys.

Socialstyrelsen säger vidare att den nya situationen ökar skillnaderna mellan olika delar av landet.

När Försäkringskassan säger nej till statlig assistansersättning och ansvaret hamnar hos kommunerna skiljer det sig åt vilka insatser som beviljas.

– Det riskerar att leda till att personer med funktionsnedsättning inte får stöd och hjälp på lika villkor, säger Karin Flyckt, sakkunnig och Socialstyrelsens samordnare av funktionshinderfrågor.

Två domar om ”femte behovet”

Rapporten fokuserar på konsekvenserna av de två domar som främst rört ”det femte grundläggande behovet” som handlar om ”annan hjälp som förutsätter ingående kunskaper om den funktionshindrade”.

Domarna har lett till minskade möjligheter att få personlig assistans för som inte har en psykisk funktionsnedsättning, för den som behöver stöd med egenvård och för den som behöver stöd av någon med ingående kunskap om honom eller henne där koppling saknas till övriga grundläggande behov.

460 ärenden hos kommunerna

Ett stort antal enskilda och familjer har förlorat statlig assistansersättning till följd av domarna. Hos de kommuner som svarat på Socialstyrelsens enkät finns sådana 460 ärenden från under ett och ett halvt år.

– De som fått sin personliga assistans indragen på grund av tillämpning av domarna har ofta stora stödbehov. När assistansen dras in på grund av ändrad rättspraxis är behovet av stöd oförändrat och behöver då tillgodoses på annat sätt, säger Hanna Jarvad, jurist och projektledare för Socialstyrelsens analys.

De flesta berörda har fått kommunala insatser istället för den förlorade statliga assistansersättningen. Två tredjedelar av dem har fått kommunal assistans enligt LSS.

Barn med stora behov av egenvård

Den nya praxisen har fått extra stora konsekvenser för barn med funktionsnedsättning, särskilt för de med stora behov av stöd med egenvård, skriver Socialstyrelsen i rapporten. Barn är överrepresenterade i den grupp som påverkats av domarna. Socialstyrelsens enkät visar att cirka 40 procent av de som berörs av domarna är barn. I befolkningen i stort utgör barn 20 procent.

Läs mer

Rapporten ”Konsekvenser av domar om det femte grundläggande behovet”

”Socialstyrelsen bekräftar det vi larmat om under lång tid”

Mera fakta

(Källa: Socialstyrelsen)

Personlig assistans ges åt de som på grund av stora och varaktiga funktionsnedsättningar behöver hjälp med sina grundläggande behov. De fyra första grundläggande behoven är personlig hygien, måltider, att klä av och på sig samt kommunicera med andra. Det femte grundläggande behovet är annan hjälp som förutsätter ingående kunskaper om den enskilde. Det kan till exempel handla om tillsyn eller hjälp med egenvård.

Om den enskilde behöver personlig assistans i genomsnitt mer än 20 timmar i veckan för grundläggande behov kan han eller hon ha rätt till statlig assistansersättning från Försäkringskassan.

Den som behöver stöd för att klara de grundläggande behoven upp till 20 timmar per vecka kan ansöka om personlig assistans enligt LSS från kommunen.

Publicerad:
2017-12-12

Av: Redaktionen

Nyckelord:
Karin Flyckt, LSS, LSS-utredningen, Socialstyrelsen, assistans, assistans för barn, egenvård


ANNONS

Annons för LSS-skolan

ANNONS

Annons för Etac

ANNONS

Annons för Särnmark

ANNONS

Annons för CJ Advokatbyrå

ANNONS

Annons för Forum FUB

ANNONS

Annons för Linnea och Josef Carlssons stiftelse

ANNONS

Annons för USKA

ANNONS

Annons för Humana

Annons för Forum FUB
STÄNG ANNONSEN
Skip to content