Barnsexhandel utbredd även i Sverige

Många svenska barn och ungdomar utsätts årligen för sexuellt utnyttjande, bland annat barnsexhandel. Många av de som riskerar att utsättas tillhör utsatta grupper i samhället, barn med dåliga familjeförhållanden, barn med utländsk bakgrund och barn med funktionsnedsättningar.

– Det är i allmänhet väldigt svårt för barn och unga att uttrycka sig om sexuella övergrepp. Om man har en funktionsnedsättning kan man ha ännu svårare för att uttrycka sig och det finns även en risk att det är svårare att bli trodd av vuxna, säger Joanna Lundqvist, jurist på Ecpat Sverige, en organisation som arbetar mot barnsexhandel i världen.

I Sverige utsätts minst 400 barn per år för barnsexhandel – och då talar vi inte om människohandeln då barn och ungdomar kommer hit från andra länder, utan den inhemska marknaden. Mörkertalet är stort, då det inte finns några ordentliga utredningar kring ämnet. Men de som ligger i farozonen att utnyttjas är barn från sämre sociala förhållanden.

– Man kan dock se att det finns en nästan lika stor risk hos barn från fina materiella förhållanden, understryker Joanna Lundqvist.

På Almedalsveckans första dag bjöd Vårdförbundet in Ecpat och FSUM (Förbundet för Sveriges ungdomsmottagningar) för en diskussion kring barns sexualitet och hur man ska förebygga att barn och unga utnyttjas sexuellt.

– Både vården och skolan måste bli bättre på att prata om sex- och samlevnad med barn och ungdomar. Uppåt 80 procent av pojkar i tolvårsåldern har sett och ser på porr, men de vet inte vad sex egentligen innebär och blir förvirrade, säger Eva Wendt, barnmorska och ordförande för FSUM.

Hon menar att många ungdomsmottagningar ofta tar emot klasser från särskolan och på bästa sätt försöker svara på deras frågor, men att man inte alls har kommit lika långt i informationen till ungdomar med funktionshinder jämfört med dem utan funktionshinder.

Varför man inte uppmärksammat problemet tidigare i Sverige beror på att frågan om barnsexhandel i allmänhet är relativt ny. 1996 hölls den första världskongressen i ämnet i Stockholm och ännu har man inte kommit långt i arbetet på hemmaplan i europeiska städer.
Joanna Lundqvist och Eva Wendt menar att internet har skapat problem, då ungdomar själva tenderar att försätta sig i situationer där de kan utsättas för olika sexuella övergrepp.

– Det finns internetsidor som ”snyggast.se” där barn och ungdomar själva lägger upp lättklädda bilder för att vara med i omröstningar om vem som är snyggast. Ungdomar ser det som ett oskyldigt nöje, men tänker inte på att det även finns pedofiler som loggar in på de här sidorna för att titta på materialet och för att sprida det vidare på barnporrsidor, säger Joanna Lundqvist.

Eva Wendt håller med och menar att ungdomarna känner sig skyddade bakom datorskärmen och inte inser att ett msn-samtal med webcam kan resultera i att materialet sprids vidare. Än svårare är det för barn och ungdomar med lättare intellektuella funktionsnedsättningar att se vilka risker det finns med att skicka bilder på sig själv till okända människor. Sidan ”snyggast.se” besöks till exempel av cirka 400 män per dag.

– Frågan är ju också hur detta påverkar ungdomarnas syn på sexualitet, säger Eva Wendt.
 Idag får vårdpersonal i allmänhet ingen utbildning i sexologi, och samma sak gäller lärare som förväntas utbilda sina elever i sex- och samlevnad.

– Lärare behöver bättre stöd för att kunna undervisa i sex- och samlevnad. Idag ser sex- och samlevnadsutbildningen väldigt olika ut beroende på vem som undervisar, säger Eva Wendt.

Hon har forskat kring hur kvinnor mellan 23 och 29 år uppfattar dialogen med vårdpersonalen när det gäller sex och relationer. 92 procent av kvinnorna i hennes undersökning välkomnar att vårdpersonal själva drar upp en dialog kring sex. 72 procent av kvinnorna tyckte även att det vore bra om vårdpersonalen ställde frågor kring sexuella övergrepp.

– Det är enklare att prata om sexualitet om det är någon annan som tar upp ämnet. Undersökningen handlade om unga kvinnor, men jag är ganska säker på att man kan applicera resultatet även på ungdomar, säger Eva Wendt.

Hon tycker att vårdpersonal borde få grundläggande utbildning i sexologi för att kunna möta människor och deras frågor.
Både Joanna Lundqvist och Eva Wendt understryker att det är viktigt att tidigt förebygga att pojkar – och även flickor – själva blir förövare. Ofta har förövarna själva utsatts för sexuella övergrepp. Ungdomar med intellektuella funktionshinder behöver extra stöd i frågan, då man kan ha svårt att förstå vad ett övergrepp är och var gränserna går sexuellt.

Men hur man ska bli bättre på att möta ungdomar med funktionsnedsättningar på ungdomsmottagningarna runt om i Sverige har Eva Wendt inget klart svar på. Hon menar att man antagligen måste ge vårdpersonalen mer kunskap om vilka behov ungdomar med olika funktionsnedsättningar har.

På Ecpat har man ännu inte tydligt börjat arbeta mot sexuellt utnyttjande av barn med funktionshinder. Men man har upptäckt problemet och Joanna Lundqvist hoppas att man inom en snar framtid ska kunna titta noggrannare på problemet.

– Vi såg problemet då vi arbetade med asylsökande barn och ungdomar och jag hoppas att vi snart ska kunna titta mer noggrant på det, säger hon.

Ecpat Sverige: www.ecpat.se
FSUM: www.fsum.org
Vårdförbundet: www.vardforbundet.se